Torka, värme, gräshoppor

Miljoner gräshoppor invaderat vetefält i Kandali, i Afghanistan. Gräshoppor som äter allt som är grönt. Efter att ha ätit upp allt grönt lägger insekterna ägg som kommer att kläckas nästa vår. Förstörelsen fortsätter i landet där  enligt FN råder brist på mat. Det är, till följd av klimat förändringar där torka uppträder för tredje året i rad. I år har  förhållandena varit "perfekta" för gräshopporna, allt enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Afghanistan har tidigare besprutat runt 7 000 hektar mark  med kemikalier mot gräshoppor. Men den politiska ledningen har prioriterat kvinnors undertryckande mer än matförsörjningen. Försörjningskrisen har fördjupats efter det att talibanerna tog över makten i landet i augusti 2021. Kring 85 procent av befolkningen lever i fattigdom, enligt FN:s utvecklingsprogram UNDP.

För att bekämpa dem behövs att resurser tillförs något som talibanerna inte prioriterar.  Nästa år kommer gräshopporna tillbaka när nästa generation kläcks och de kommer att spridas över ett alt större område. 

Kriget i Ukraina riskerar att öka bristen på mat, då främst i Afrika. Ser vi lokalt så har torka och stigande värme observerats i hela Europa. Katastrofal torka i Spanien ledde till att svenskarna klagade på dyra tomater. Haven blir varmare och fisk och växter dör. Det är bara försmaken till vad som är på väg att hända med matproduktionen på vårt klot. 

De styrande tycker fortfarande att åtgärder mot klimatförändringen  kostar för mycket av vår tillväxt! De föredrar att leva i förnekelsen och  hålla röstboskapen nöjda med förhoppning att själva bli omvalda. Vi ser slopande av reduktionsplikt och löften om kraftig sänkning av bränslepriserna i Sverige som politiska vägval i helt fel riktning.

Ett är säkert, klimatförändringarna kommer att bli kostsamma. Till sist pengar går inte att äta!

Ryska Federationen?

Chefen för Ukrainas militära underrättelseverksamhet, Kyrylo Budanov, skriver på Telegram att den ryska presidenten Vladimir Putins ”sköra diktatur” har fallit.

Är den plötsliga händelseutvecklingen där Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin vänt sina trupper mot Ryssland.

Budanov säger sig ha sett scenariet komma en längre tid, där ryska militärtoppar till slut skulle vända sina vapen mot varandra.

Är vi tillbaka till 1918 där flertalet ruskas fraktioner krigade mot varandra? På något sätt handlar det även om  retorik som syftar till att uppmuntra den ukrainska saken. När den ryska säkerhetstjänsten FSB, med arv från bolsjevikerna,  anklagar Budanov för uppvigling till väpnat myteri och att Wagnersoldater uppmanas att gripa sin ledare, kan splittringen inom Ryssland bli total.

Ryssland försöker upprätthålla illusionen av supermakt, samtidigt var inblandad i en rad konflikter, inte minst i områden som tidigare var Sovjetiska. När nu den Ryska Federationen visar på tilltagande svaghet kan undertryckta konflikter flyta upp till ytan och fullskaligt inbördeskrig bryta ut. Inte mist av orsaken att stora militärresurser förbrukats i anfallskriget mot Ukraina. Resurser som kunnat undertrycka frihetskänslor. Alla är inte ryssar i Ryssland, ryssar är endast den största folkgruppen och oftast på många områden en minoritet.

Är det då ganska naturligt att de minoritetsfolk som mobiliserats för att kriga mot Ukraina lika enkelt  kan vända sig mot centralmakten i Moskva! Det som hände med Sovjet 1991 kan hända med Ryska Federationen 2023.

Diktaturer faller förr eller senare, är det nu dags för den Ryska Federationen?

Ryska folket dränka av alkohol!

Rysslands politiska elit dricker mer alkohol för att fly verkligheten, och flera  har dykt upp berusade till möten. Rysslands krig mot Ukraina orsakar dem stress, skrev den ryska oppositionens tidning Verstka.
Vodka, konjak och vin har blivit ett viktigt motgift mot krigets förvirrade tankar bland medlemmar av den ryska regeringen, skriver den ryska oppositionens publikation Verstka .

https://verstka.media/s-nachalom-vojny-politiki-v-rossii-stali-pit-namnogo-bolshe

Verstka skriver, att nästan alla genomsnittliga ryska tjänstemän, som åtminstone har status som vice guvernör, dricker. Även om olika människor i Ryssland  konsumerar  mycket alkohol har alkoholkonsumtionen bland den ryska politiska eliten  ökat.

Alkoholismen har ökat bland distriktsguvernörer, nu finns det fler och fler dör snapsen blivit till en flaska. Ett exempel är en guvernör i det centrala federala distriktet i Ryssland, vars alkoholism har blivit så allvarlig att han har somnat flera gånger under Rysslands president Vladimir Putins tal till federala församlingen. Dessutom måste han ofta letas upp eller väckas i början av arbetsdagen, ett fenomen som även förekom i Sovjetunionen bland chefer. Guvernörernas alkoholism är resultatet av krav  som skapats av  Kreml och lokala eliter.För en  guvernör  har mobiliseringen haft liten effekt på regionens befolkning, men lokala myndigheter fruktar en ny mobiliseringsvåg och prishöjningar på grund av varubrist. Kriget påverkar även budgeten för regionala regeringar. Det tåliga ryska folket kommer inte i längden att vara tysta.

Separat tog Verstka upp rykten relaterade till den förre ryske presidenten Dmitrij Medvedev om hans förvärrade alkoholism. Särskilt hårda blev ryktena när ledaren för det ryska regeringspartiet Enade Ryssland började rikta hård kritik mot kriget och företrädare för västländer.  Medvedev, den biträdande chefen för den ryska nationella säkerhetskommissionen, dricker stora mängder alkohol. Dmitri Medvedev förbereder sina meddelanden på Telegram själv och verkar göra det när han är berusad. Även vanliga ryssar har  sedan mars 2023 ökat konsumtionen av alkohol. 

Enligt den ryska alkoholstatistiken, (Rosalkogolregulirovanie), har drycker med låg ökat alkoholhalt ökat med 23 procent och nått 7,474 miljoner dekaliter. Samtidigt, i det stora hela, minskade efterfrågan på sprit och vin. Förändringarna  beror på prisökningar och att fler gör egen sprit.

På den juridiska sidan har en arresteringsorder gets av  (ICC – International Criminal Court),  mot Rysslands president  och ryska barnrättskommissionären Maria Alekseyevna Lvova-Belova.

Åter är  alkoholism bland ryssar stigande.  Rysslands president menar att hälsosam livsstil bör främjas. 

Dags för Putin att ta tag i den ökande alkoholkonsumtionen och problemet att män dör före 60 orsakad av alkoholism.

klimatmöte, forskare undanbedes!

Regeringen anordnar  klimatmöte där forskare inte välkomnas.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) riktar strålkastaren mot näringslivet när regeringen 15 juni kallar till nationellt klimatmöte. Unga, klimatforskare och miljöorganisationer har exkluderats till samtalen.

”Regeringen ska före sommaren anordna ett nationellt klimatmöte med företag, fackföreningar, forskare och civilsamhället.” Så löd en debattartikel som undertecknades av Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Romina Pourmokhtari (L) den 1 januari 2023. Ambitionen var att diskutera hur Sverige ska nå klimatmålen. Fredagens  blir till ett spel för gallerierna, när endast de aktörer som stämmer in med regeringens åsikter deltar.

Dagordningen för klimatmötet, har ett snävt fokus på industri och näringsliv, då en majoritet av de inbjudna  representerar näringslivet. Industrin är viktig men att  fokusera på produktion  men utestänger andra konsumtionen hamnar debatten långt från ett brett deltagande.
Är målet med mötet att  få en bekräftelse på att det politiska Tidöavtalet hitta delegater som står för att klimatpolitiken ska baseras på fakta enligt just Tidöavtalet.
Det dela tycks var ett sätt för regeringen att få bekräftat att de egna åsikterna är de som moder natur sätter upp.

__________________________________________________________________________________
Klimathandlingsplanen

Regeringen ska enligt klimatlagen vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen som visar hur regeringens politik sammantaget bidrar till att nå de nationella klimatmålen.
Om regeringen bedömer att målen inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen redogöra för vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta.
Klimathandlingsplanerna har därmed en nyckelroll för kontinuitet i klimatarbetet och för att driva på utvecklingen mot minskade utsläpp.

Källa: Naturvårdsverket
_________________________________________________________________________________

17 Barn- och ungdomsorganisationer upplever nu en tydlig vändning i regeringens bemötande, från samverkan till exkludering. 

Insändare i DN 15 juni 2023

På fredag äger regeringens ”klimatmöte” rum. Regeringen skriver själva att ”klimatfrågan är en samhällsfråga som angår oss alla”, men ambitionerna vacklar när ungdomsrörelsen som driver på för förändring inte får delta i diskussionerna.

Regeringen har aktivt och medvetet stängt ute det unga civilsamhället från Sveriges klimatarbete. Av de cirka 230 aktörer som bjudits in är det enbart en barn- och ungdomsorganisation. Inte den unga miljö- och klimatrörelsen, paraplyorganisationen för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer (LSU) eller andra barn- och ungdomsorganisationer har blivit inbjudna till regeringens planerade ”klimatmöte” och inte heller till de rundabordssamtal som sägs ha föranlett det. Det sticker extra mycket i ögonen då det är just ungdomsrörelsen som gått i bräschen i klimatfrågan och det faktum att det är barn och unga som kommer drabbas värst av klimatförändringarna.

När ungdomsrörelsen försökt få till möten med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har vi hela tiden mötts med kalla handen, vilket vi tolkar som ett genuint ointresse att föra dialog med oss eller intressera sig för barn och ungas perspektiv.

Under FN-mötet Stockholm+50 i juni 2022 deltog LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, den aktör som samlade den globala klimat- och miljörörelsen för meningsfullt inflytande av unga – med faktiska resultat som följd. Vi upplever nu en tydlig vändning i regeringens bemötande, från samverkan till exkludering.

Vi är nyfikna på hur statsråden på klimat- och näringsdepartementet, Busch och Pourmokhtari, ska hantera den bristande tillit från barn- och ungdomsrörelsen till regeringens klimatpolitik som skapas till följd av att man inte vill föra dialog.

Ett meningsfullt möte förutsätter transparens och representation av de grupper som dels drabbas mest av klimatförändringarna och dess konsekvenser, dels lyfter fram viktiga värden i debatten. Så är dock inte fallet. I stället för att bjuda in och lyssna på barn, ungas, urfolks och andra särskilt utsatta gruppers röster som också bär på kunskap, planerar regeringen ett stängt och kort endagsmöte, där agendan utgörs av panelsamtal som de själva leder.

Att inkludera barn, unga och utsatta grupper är inte bara ett ansvar för våra makthavare utan även att ge en möjlighet att få vara med och bygga upp det arbete vi sedan behöver förvalta. Det är dagens barn och unga som kommer leva med de beslut som fattas, eller inte fattas, av dagens beslutsfattare.
Regeringens ambition om att inkludera näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademin faller platt. Den största andelen av de inbjudna kommer från näringslivet, som har en avgörande roll för att uppnå den gröna omställningen. Men oproportionerligt fokus på denna sektor riskerar att eliminera andra perspektiv på hållbarhet och öka polariseringen mellan olika intressenter.

I inbjudan skriver regeringen att ”För att nå hela vägen till nettonollutsläpp krävs en ny och samlad klimatpolitik”. Vi ställer oss frågande till hur en sådan klimatpolitik ska bli trovärdig?
Regeringens nationella klimatmöte kommer i praktiken vara representanter från några av de mest exploativa företagen i Sverige som får delta på förberedda panelsamtal om framtidens innovationer. Inget tillfälle ges för verklig dialog, utmanande av rådande ordning, ansvarsutkrävande eller ens tillfälle för ömsesidigt utbyte av farhågor och behov inför framtidens utmaningar.

Statsråden Busch och Pourmokhtari, vi kommer fortsätta med våra ihärdiga inbjudningar till er med hopp om att ni en dag är redo för samtal!

Noura Berrouba, ordförande, LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer
 Tobias Larsson, ordförande, Fältbiologerna, 
Lotta Schneider, ordförande, Röda Korsets ungdomsförbund, Warda Abdalla, Rädda Barnens ungdomsförbund
, Alexander Wilson van Deurs,  förbundsordförande för jagvillhabostad.nu, 
Mona Örjes, förbundsordförande, Junis
, Oskar Siri, förbundsordförande, Ung Teaterscen
, Linda Hjort, vice ordförande, KFUM Sverige
Johanna Forsberg, ordförande, Unga Hörselskadade
, Ellen Åberg, ordförande, Sveriges ungdomsråd
, Muhammad Ali, ordförande, Ensamkommandes förbund
, Oscar Sjökvist, förbundsordförande, Förbundet Unga rörelsehindrade
, Frida Karlander, ordförande Riksorganisationen Unga med synnedsättning, 
Tomas Aronson Ylipää, förbundssekreterare Unga Örnars riksförbund
, Maja Sjögren, förbundsordförande, Elevernas riksförbund
, Embla Persson, ordförande, Sveriges Elevkårer
, Minna Dawar, ordförande, IFMSA-Sweden


Sorgedagar

Onsdagen 14 juni 2023 är en sorgedag i Estland: för 82 år sedan, ägde den första massutvisningen rum i Estland. Den sorgliga dagen minns med svarta och vita sorgband  på 70 järnvägsstationer över hela Estland.

Under ledning av Naiskodukaitse ( lottorna) anordnades minnet av 10 000 människor som deporterades av Sovjetunionens ockupationsmyndigheter den 14 juni 1941. 3 688 av dem var barn.

Sovjetmakten visade i all sin brutalitet med deportationerna i juni 1941. "Estland fråntogs först sin demokrati, men med deportationen försökte man underkuva andan hos  de estniska medborgare. De vars roll ansågs vara den viktigaste i staten fördes till utvisningstågen, tillsammans med hela familjer och klaner. Deportationerna blev som en cynisk ondska vars sår inte har glömts. Samma ondska upprepas nu i Ukraina. Ukrainska barn rövas från sina föräldrar för att fostras upp till rättänkande
ryssar!

Ukraina matproduktion

Det varnas för torka i Sverige och att vår matproduktion hotas och att det åter blir att införa nödslakt då det kommer att saknas foder till djuren. Situationen här är dock inte så katastrofal som den i Ukraina efter sprängningen av  Kahhovka-reservoaren. Preliminära bedömningen av Ukrainas jordbruksministerium kan en del av jordbruksmarken i södra Ukraina bli ökenartad redan nästa år. Ukrainska jordbruksmarker i södra delen av landet är helt beroende av bevattning genom Kahhovka-reservoaren.

Ministeriet för jordbrukspolitik och livsmedel i Ukraina meddelar att på grund av förstörelsen av vattenreservoaren Kahhovka kan flera fält i södra Ukraina bli ökenartade redan nästa år. Odlingen är beroende av 31 kanalsystem för vattenförsörjning till fält i Dnipropetrovsk, Kherson och Zaporizhzhia. Genom kanalerna tillförs vatten till 584 000 hektar jordbruksmark, som 2021 producerade fyra miljoner ton spannmål och andra jordbruksprodukter. Den totala produktionen av spannmål i Sverige år 2022 var knappt 6 miljoner ton som en jämförelse.
I Kherson län blir nu  94 procent av det befintliga bevattningssystemet utan vatten, 74 procent i Zaporizhzhia län och 30 procent i Dnipropetrovsk län.

Enligt departementet kommer den negativa påverkan på vattenresurserna att fortsätta i flera år. Ukraina var en stor livsmedelsexportör innan Rysslands invasion 24 februari 2022. Ukrainska myndigheter har varnat för att stora områden av ukrainsk jordbruksmark har minerats av ryska styrkor, och att minröjning av dessa områden tar flera år att genomföra.

Ukraina anklagade Ryssland för raserandet av Kakhovkadammen. Ryska myndigheterna anklagade Ukraina för samma sak.

Vad har vi då att vänta? Delar av välden kommer att få uppleva ökad svält då tillgången på ukrainska jordbruksprodukter minskar. I Sverige kommer vi inte att få svält utan det blir säker ett ramaskri över stigande matpriser och att vi får begränsa vår vällevnad. Sverige är starkt beroende av importerade produkter och påverkan av tillgång och efterfrågan kommer att styra priserna. Brist på vatten i Spanien höjde dramatiskt tomatpriserna under våren 2023 som exempel.

En annan faktor som påverkar matproduktionen är att det är mer lönsamt att använda marken till elproduktion. Stabila inkomster och möjlighet till ett friare liv och till semester!

Tabell självförsörjningsgraden i Sverige.  

Sverige 500 år!

Den 6 juni 1523 blev Gustav Vasa kung i Sverige och Finland. Sverige markerar i mer nutid det datumet som sin nationaldag och svenska flaggans dag.

Vad är då arvet efter Gustav Vasa? Troligen är det av många ansedda plågan skatteförvaltningen. Den behövs ju för att fördela rikedomar. På Gustafs tid handlade det om att ta från de rika även om målet inte var att ge till de fattiga. Blicken vändes mot klostren som var dåtidens socialförvaltning, sjukvård och en trygg ålderdom för ett fåtal. Biljetten in var donation till klostret. På så vis byggdes klostrens rikedom upp även om klostrets innevånare inte blev förmögna.

Detta överflöd var givetvis något som stack hårt i Gustav Vasas ögon. Här var möjligheten att gör den nya staten Sverige ståndsmässigt på en tillfällig åtgärd, reduktion av klostrens tillgångar. Dessa reduktioner upprepades så att allt vad klosterliv innehöll övertogs av staten. Ser vi oss omkring i dagens samhälle så finner vi namn på orter som bär namn efter klosterväsendet. Även om klostren har döps om och till exempel fått tillägget som hus eller slott. Så det som hände för 500 år sedan har inte spårlöst gått förbi inte heller så  i Finland. 

Den sista unionskungen Kristian II – även kallad Kristian Tyrann – går till historien för Stockholms blodbad 1520. Gustav Erikssons far, Erik Johansson, hörde till de drygt 80 adelspersoner som då halshöggs på Stortorget i Gamla stan. 1521 blev Gustav Vasa utsedd till riksföreståndare och efter två år av det uppror som kom att kallas befrielsekriget blev han kung. Den 6 juni 1523. Denna dag markerar  början på Vasaättens regeringstid och slutet på Kalmarunionen.

Att unionen som slöts 1397 – upplöstes innebar att Sverige blev en självständig stat. Den kungamakt med arvsrätt, som byggdes på Gustav Vasas tid har genom tidernas lopp givit oss duktiga och dåliga regenter.  Ett är dock säkert,  att den första Vasakungen spelade en viktig roll under en brytningstid i Sveriges och Finlands historia. Med Gustav Vasa blev brytningen med katolicismen total. Ingen påve i Rom skulle framgent påverka styret. Det blev till och med så att Sveriges kungar gick ut i strid mot Påven och gjorde Sverige under en kortare tid till stormakt. För att inte glömma de landytor i öster. Livland (förlorat 1710), Finland (förlorat 1809), Pommern (förlorat 1815) och i söder från områden i dagens Tyskland och den påverkan i valet av regenter i Polen och Ryssland som Sverige som stormakt hade synpunkter på.

När Finland och drygt 300 år senare efter kriget 1808–09 blev ett autonomt storfurstendöme under den ryska tsaren ändrades inte beskattningssystemet. De skatter som skulle betalas, skattegrunderna och skattskrivningen fortsatte på samma sätt som under den svenska kronan. Anmärkas kan att Finland är tvåspråkigt.

I riket som splittrats 1809 kan två linjer utläsas. Du gamla du fria skrevs 1844 är främst en tillbakablick över det som var en gång, medan den finska nationalsången Vårt land skriven 1848 riktar mera blickar framåt.

Den svensk flaggan kan ledas bak till ett brev från 19 april 1562 där den första officiella beskrivningen finns. Det sägs att den ska ha "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga synes ha använts som "kungsflagga”, vid Erik XIV regeringstid.

Det SD styrda första riksdagsåret förskräcker

Tidö-regeringens första SD styrda riksdagsår förskräcker. Ulf Kristersson och hans ministrar har misslyckats med att hantera flera viktiga frågor. Allt från NATO medlemskapet, gängkriminaliteten, inflationsbekämpningen och samhällets energikostnader. Få svenska regeringar har trasslat in sig och blundat för sakfrågorna med hänvisning att det kommer beslut senare. 

Ordförandeskapet i EU har blivit en framgång men även en belastning för regeringen. Mängder av  möten som handlar om EU, men  bristande förmåga att hanteras Sveriges aktuella kriser som behöver omedelbar hantering. Den lysande stjärna Är hanteringen av bränslepriser, vindkraften men framför allt hanteringen av vårdkrisen.  Att föra olika beslutsprocesser framåt är uppenbart en brist som legat som ett hinder för regeringen att höja blicken mot framtiden.

Vad kommer att påverka valet 2026? Kommer ytterligare tre år av olika subventioner räcka! Brutna vallöften bygger inge något förtroende. Fler osanna vallöften kommer givetvis inför valet 2026. Det kommande regeringsskiftet handlar om att den sittande regeringen förlorar, mer än att den spretande på politiskt innehållslösa framtidssatsningar. Marginalväljare verkar redan nu lämna regeringspartierna enligt SCB väljaropinion. Kommer tillfällig avstängning av elen att ske under vintern kommer säkerligen fler M och SD väljare, främst i Skåne att fundera på annat parti.

Regeringen har självklart förändrat samhället i en mer borgerlig och autoritär riktning. Sänkta skatter och mer marknadsekonomi. Men vad blir konsekvensen? 

Längre vårdköer och höjda avgifter, sämre skola, fler rika och fler fattiga, elbrist och ekonomisk osäkerhet och fri hyressättning mm. Klarar Sverige av ytterligare en blå-brun regeringstid

SCB, sanningen om Tidö!

 Så var den här, SCBs stora undersökning om partisympatier! Två av Tidöpartierna under spärren! Kan det vara mer talande om att folket valde fel. Det har uppdagats det ena eländet efter det andra och regeringen avvaktar. Väntar de på bättre tider, eller en regering led av oppositionen?

Löften utskrikna i affekt före valet, infriades inte efter valet. SÅ KAN INTE ETT SAMHÄLLE BYGGAS. Nu får vi så ut med en i grunden misslyckad regering till den dag den själv inser att Sverige behöver någonting bättre.

Hur länge ska vi vänta?

NATO OTAN

Sveriges förhoppningar att bli med i alliansen stärks efter USAs utmattande i Luleå. Kan vi få det hela överstökat och slippa krypa för Turkiet och Ungern.

Kosta kommer det att göra på många olika plan! 

Frågan är självklar, vad frihet får kosta?