Järnväg genom Ryssland?

Varor som transporterades från Kina till Europa på det ryska järnvägsnätet ökade sedan attacker från houthi-rebeller, mot sjöfart i Röda havet. Det ryska statliga järnvägsbolaget RZjD, som har monopol på transiteringen genom Ryssland.

Hos det tyska företaget DHL, ökande kundförfrågningar med 40 procent, om att transportera varor på det ryska järnvägsnätet, skriver Financial Times.

På grund av houthi-rebellernas attackerna i Röda havet har logistikföretag omdirigerat sina containerfartyg runt Afrika, vilket förlängde leveranstiderna med cirka 10 dagar. Det tar nu 50 till 55 dagar för containerfartyg att nå Europa från Kina. Ett tåg från Chengdu i Kina kan nå Duisburg i Tyskland på 25 till 30 dagar.Transportföretagen håller sig till de sanktioner som införts mot Ryssland och hanterar inte försändelser vars utgångspunkt eller slutpunkt är i Ryssland.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina minskade handelsvolymen via ryska järnvägar. Volymen av transporter från Kina till Polen via ryska järnvägar ökade dock med 36 procent i januari i år jämfört med 2023.

Totalt 14 532 TEU (TEU är ett mått på hur många containrar med längd 20 fot (6,10 meter), bredd 8 fot (2,44 meter), höjd 8,6 fot (2,59 meter), transporterats på järnväg. Samtidigt kan moderna containerfartyg rymma upp till 24 000 containrar. Transiteringen från Kina till Europa via ryska järnvägar motsvarar ett halvt lastfartyg per månad. Men det kan ändå räknas som dåligt.

RZjD ägs av den ryska staten och dess chefer har länge haft nära relationer med Kreml. Europeiska unionens sanktioner begränsar RZjD:s finansiella verksamhet, men det finns inget förbud mot att transportera varor på ryska järnvägar.

Merparten av godstrafiken på järnväg mellan Kina och Europa sker via den så kallade västra korridoren, då ett tåg går från Kina till Kazakstan, sedan till Ryssland, sedan till Belarus och Polen. En del av varorna rör sig genom den så kallade norra korridoren, direkt från Kina till Ryssland och sedan till Belarus och Polen.

Vissa företag använder sig av den så kallade södra korridoren, där tåget inte kommer in på ryskt territorium. Transporten går fån Kina till Kazakstan, sedan med lastfartyg över Kaspiska havet till Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet och därifrån till Europa. En sådan resa tar längre tid än frakt från Kina runt Afrika, till Europa.

Deutsche Bahn samarbetar med RZjD, och betalar för bruket av det ryska järnvägsnätet.

Källa: Financial Times

 

Från Ryssland transporteras på järnväg nickel till Finland.

Vad mer finns det för läckage till sanktioner?

Hösten och politiken vaknar

Hösten har anlänt till delar av Sverige och med den nya politiska sagor och fantasier. 

Socialdemokraterna säger nej till regeringens kostsamma fem nya kärnreaktorer med garanterat pris på 80 öre/ kWh, Fast små reaktorer tycker (S) om? Vad kommer de att kosta? mindre än regeringen förslag att låta medborgarna betala 2500 kr i fyrtio (40) år, 100 000kr (dagen penningvärde) under en helt arbetsliv, för den som inte börjat arbeta eller fått rösta! Och det skulle endast vara början på kostnadsspiralen. Så var det med den breda överenskommelsen som får anses utebli, näringslivet nobbar budet, för osäkert.

Från vänsterhålet jagas på om maxtak i förskolan och från Miljöpartiet nya stambanor men inget höghastighetståg. Sunt förnuft som Ian Wachtmeister skulle sagt, salig till åminnelse. Fast Ian du hade fel om sol och vindkraften som enbart var några procent av energiproduktionen då de levde, annat är det idag med minuspriser på el när det är starka vindar. Tyvärr verkar du även få fel om den framtida kärnkraften. Fast drag under galoscherna skulle det vara, men SD har plumsat allt djupare  i gyttjan med sina framtids fientliga idéer.

En spännande politisk höst väntar, som sagt. Vilka kompromisser och halvmesyrer kommer regeringen få göra för att fortsätta som regering? Ja, säg det, början har inte ingett något förtroende!
Det är bara att säga Sölvesborg så förstår de flesta, undantaget SD anhängare, de har intet förstått. Det är bra att de lämnar har tydligen SD starka kvinna (Louise Erixon) sagt. Om alla tar sitt förnuft till fånga kan ju alla lämna SD. Då blir allt  tydligen bra, enligt  SD:s starka kvinna.
 

Vi väntar med spänning på fortsättningen av den politiska såpan. Riksdagsdebatterna kan nu följas på TV2, för den som har tid på morgonkvisten. Värdera själv!

Tidö buget

En lång, händelsefattig sommar kryddas av kalabaliken i Sölvesborg. En Styrelse som inte gör något är typisk för SD.  Ras börjar från toppen, skyltfönster Sölvesborg! Det viktigaste för ett politiskt bygge  är en stabil grund. Något som tydligt saknas på orten, utan partiet verkar styras av en enda person. Ser vi nu slutet på SD politiska irrfärder fylld av bakåtskådande blandat med populistiska utspel. Har vi tröttnat på skadliga SD förslag, berör flygskatten många?  Ska vi tvingas att betala stor subventioner för kärnkraft, sådär 2500kr/ år i minst 40 år, 100 000kr? Kärnkraftsel kommer kosta 80 öre/kWh när vindkraft pekar mot 20 öre/kWh. Hela Tidöregeringen stöttad av SD borde besinna sig inför dårskapen. Ingen i näringslivet verkar tro på galenskapen förutom Tidöpartierna. Att Ebba Busch krupit till korset och vill ha en bred överenskommelse är en aning förundrande, fanns det mer än den enda vägen för henne?

Vi ser med förväntan fram mot  den budget som kommer. Som vanligt vill alla ha mer. hur kommer den, stigande arbetslösheten och konkurserna varvat med skattesänkningar, påverka landet? Att är skakigt i opinionen  för Tidöpartierna är inte förvånande. Snart kommer budgeten och då får vi se hur duktiga nuvarande regering är och vilka gräl de undvikit.

Aftonbladet/Demoskops mätning för augusti visar vinnare och förlorare.
Vinnarna är oppositionen, förlorarna är Tidöpartierna. Fast förändringarna handlar om enstaka tiondelar för alla förutom Socialdemokraterna som har ett + på 2,2%.

Tidöpartienas skygglappar om kärnkraft

Elpriserna svajar! I  Sverige varierar de mellan minus 60- och plus 250 öre/kWh. Med regeringens skattehöjning med förslagsvis 2 öre/ kWh, till en början,  med införande av ny kärnkraft. Utredningen som presenterats av Mats Dillén har enbart till uppgift att ta fram finansieringen av ny kärnkraft. Som förväntat är det privatkunderna som ska betala vad som i marginalerna på promemorian kan framstår som en felinvestering. Dåliga investeringar beslutas när räntan är låg, och det är det som hela planen går ut på. Trotts detta råder stor tveksamhet bland investerarna. Givetvis kommer de att kräva mer när regeringen nu visat sin svaghet i något som framstår som  profilfråga och ett dumt projekt, iscensatt av Tidöpatierna.

Ebba Buschs vilja med ny kärnkraft är helt styrande, undrar hur många falukorvar som får strykas av den ensamma mamman som nu får ytterligare skattsökning på elen? Två öre kommer inte att räcka utan det är oftast så att när en skatt införs så kan den enkelt öka när riksdagen redan har infört den.
Förutom osäkerheten av vad ett bygge kommer att kosta, ofta stiger kostnaderna jämfört med den ursprunglig "glädjekalkylen", har en ökning med 50% redovisas i osäkerhetsbedömningen, verkligheten kan kostnaden bli betydligt större.

Vad är då alternativet?
Industrin vill ha mer vindkraft vars pris per kWh stadigt sjunker. Priserna på solelsproduktion sjunker. Kraftiga subventioner till husägare. På så vis kan priserna bli rörliga och slå igenom på timbasis väldigt fort. Batteripriserna sjunker. Nu Eftersträvas 15 minuters priser, nytt EU direktiv.
Hur får vi stabilare elpriser? Vi vet redan att priset för sol, vind och batterier sjunker. Bristen som finns kvar är regleringen av eltillgången. Regeringen försöker i allt de säger påstå att kärnkraft är reglerbar. Ser vi till hur kärnkraften använts är det påstående om reglerbarhet en uppenbar lögn, den körs för fullt hela tiden och reglering ser enbart med några procent från max produktion. 

-Fjärrvärmesystemet: kraftvärme kan bidra med en del el.

-Vätgaslager kan gå in när det krävs, se satsningen i norr på vindkraft/vätgas. Historiskt har gaspriset i Europa varit en av de viktigaste prisdrivarna för elen. Det kan kännas underligt när vi nu inte har någon fossil gaskraft i Sverige.

-Till sist så har vi batterilagring, där har redan en rad operatörer funnit dem lönsamma. Ladda batterierna när det är lågpris ge tillbaka när behov och pris är högre. Enkelt eller hur.

Så det är uppenbart att om viljan och klarsynthet finns, behövs ingen kärnkraft och vi slipper onödig Moderat skattehöjning på elen. Ensamma mamman kan köpa några falukorvar extra, det du Ebba!

Det finns saker att tänka på som privatkonsument om man vill ha koll på sin kostnad för elen.
En vanlig elanvändare bör ha i åtanke att elpriset varierar timme till timme, snart per kvart. Det bästa sättet att minska sina elutgifter är att vara flexibel utifrån priset, och till exempel tvättar när priset är lägre på helgerna. Då kan man spara mycket pengar. Men det förutsätter att man har eller skaffar ett tim baserat avtal.

Tidöpartienas skygglappar är strålande i sin brist på verklighet!

Kärnkraften enligt Tidöpartierna!

 Nu när OS när slut kan vi återgå till viktigare saker

Den 12 augusti ska vi medborgare få lösningen på ny kärnkraft. Vem som ska betala har varit svår nöt för regeringens ambition att till varje pris bygga ny kärnkraft. Nu väntas en utredning ge svar på flera frågor hur kostnaderna sa fördelas.

Carl Berglöfs uppdrag som nationell samordnare för ny kärnkraft är den enda vägen förespråkare för hur nya reaktorer kan bli verklighet. Regeringens uttalade ambition är att till 2035 ska bygget stå klart.

Nu förväntas regeringskansliet presentera hur det ska gå till då finansmarknadsminister Niklas Wykman och utredaren Mats Dillén ska redovisa  förslag på finansieringsmodeller och riskdelning som bygget av nya reaktorer har.

Den tyngsta frågan kring investering har kärnkraft hamnat i bakvatten, hur det ska gå till när utvecklingen av vind- och solel rusat vidare med allt lägre kostnader och större tillförlitlighet. För att nå klimatmålen menar regeringen att det behövs en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion, framförallt kärnkraft. Trots att optimisterna anser att det hänt för lite i frågan och merparten av de kunniga anser att kärnkraft är fel väg.

Tidöparatiernas frustration kring hastigheten kring utbyggnad bromsas av frågan, vem ska betala?

Finansminister Elisabeth Svantesson är, inte förvånande, helt övertygad om att ny kärnkraft kommer att kosta. Den stora nyheterna vi kommer att få svar på är vem som får stå med notan. Det troliga är att et är skattebetalarna som står för huvuddelen av riskerna medan kapitalet tilldelas vinsterna. 

Den geniala lösningen är att ny kärnkraft får ett fastpris på sin levererade el. Och det kan bli hur högt som helst, man brukar tala om är Contract for Difference, CFD, och mellanskillnaden för kärnkrafts kostnad står givetvis konsumenten för. Det kan bli en mycket dyr affär. Fast Tidöpartierna är tyvärr låsta i den enda vägen utan tanke på kostnaderna. Det är inte heller de som betalar!

Mats Dilléns uppdraget har varit att analysera och föreslå olika modeller för att finansiera kärnkraft, men också att ”föreslå en tids- och aktivitetsplan för att införa föreslagna modeller”.

Vad händer???

Kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja brinner! Brinner det även under fötterna på SD och Tidöpartierna?

 

Olympiska spelen i Paris!

Så var det något om de Olympiska spelen i Paris!

Sent om sider investerar Paris 1,4 miljarder euro i förnyelsen av stadens avloppsvatteninfrastruktur före OS. Trots satsningen sköts triathlonet för män som var planerat till den 30 juli upp med hänvisning till den dåliga vatten kvalitén i   floden Seine som ansågs var förorenad efter ett regn. Orsaken till den dåliga vatten kvalitén handlar  i slutändan om gamla synder och  bondens val.

Idrottare är känsliga där varje detalj vägs in i prestationen. När de simmar i förorenat flodvatten kan oplanerade saker inträffa. Om det händer att en idrottare sväljer vatten kan det bli problem med matsmältningen. Vem  tror att det finns något livsfarligt med att simma i bakterierikt vatten, men idrottare är känsliga för  vattnets tillstånd.

Föroreningar i vattendrag är ett universellt problem. Stora floder har stora avrinningsområden, och små medvetna tillskott av oönskade ämnen som rinner ut i floden är människans ansvar. En flod tar emot föroreningar från jordbruks-, industri- och stadsområden. Inom industri och stad finns kontroller och krav på rening av utsläppen. Något sådana krav märks inte inom jordbruket. Snarare är det så att via jordbruksstöd uppmanas till skadlig skatte-finanserad verksamhet (EU-bidrag).
Huvudproblemet är mängden  näringsämnen som når floden från jordbruket. Det är ovanligt att det i vattendrag  finns mycket organiskt material och näringsämnen. I Seine  är dock vattnet rikt på organiskt material, alger och bakterier frodas.
Alla föroreningar på marken och gatorna når till slut floden med regnvatten. Den som besökt paris slås av att hundarna lämnar sin avföring på trottoaren och att staden spolar av med vatten. Inte underligt att Seine är förorenad av latrin. Seines näringsrika  vatten ger som resultat att  olika bakterier i flodvattnet har goda tillväxtmöjligheter.

Den mycket omdiskuterade colibactern som i sig inte är farlig. Escherichia coli är snarare en lätt bestämd indikator som signalerar spridning av sjukdomsalstrande bakterier. Om det finns mycket kolibakterier så betraktas vattnets tillstånd självklart som dåligt. Det kan även finnas mycket av allt annat som göder tillväxt. Speciellt på sommaren då vattnet är varmt och näringsrikt, då gynnas  bakterier att föröka sig.

Den tillfälliga städningen som gjordes i Paris inför de olympiska spelen är sämre, skrapa på ytan, då långsiktiga åtgärder är mycket mer effektiva. I EU:s direktiv finns ambitionen att få europeiska vattendrags ytvatten i gott skick. Fast är ambitionen från EU realistisk? Det finns många led av politiker som ser åtgärder förenade med kostnader som svåra, impopulära av den som påverkas, och som gärna skjuter dem på framtiden.

Desto mer intensivt jordbruk, hög industrialisering och desto fler människor som bor närmare varandra, desto större problem med vattenförvaltningen. Det här är ett modernt problem och den som fuskat tidigare, och gärna fortsätter, har en brant uppförsbacke, gärna parad med förnekelser. 

Förnekare även om de är max en på flera tusen hyllas av några. 

Tyvärr verkar det som om den nuvarande svenska regeringen är fylld av förnekelser när det gäller vår natur. 

Men tids nog är deras tid ute!

1 öre mer för Mjölken!

Det är nog en hel del som minns den gamla slagdängan 1 öre mer för Mjölken, skriven av Ulf-Peder Olrog i början av 1950-talet. Nåväl, sedan dess har vi haft inflation och idag höjs ersättningen med 9,4 öre per kilo både för vanlig och ekologisk mjölk.

Efter höjningen blir det så kallade a contopriset för konventionell mjölk 534,3 öre per kilo och 612,4 öre per kilo för ekologisk. Det är bra förr producenterna och dåligt för den ensamstående mamman med fyra små barn, som dyker upp som exempel i de mest häpnadsväckande fall, vi andra klarar nog höjningen.

Jag är glad över att producenterna får rimligt betalt för sin produkt, men hur handlar vi? Vem har producerat mjölken i de märkeslösa, något lägre prissatta, som står i mjölkdisken? Vad är den mjölkens ursprung? Om det vet vi knappast något om! En svensk flaggan på förpackningen kan var en vis information, men när blir importerad mjölk svensk?

Böndernas lönsamheten måste öka om Sverige ska klara av både den gröna omställningen av lantbruket och öka vår livsmedelsberedskap. Men hur villiga är producenterna? För att lyckas behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och bidra. Vill vi det när vi väljer framför förpackningarna? Priset lockar, eller hur!
Kan vi konsumera mer mjölk när råden är att minska! Trotts att väldens befolkning ökar är de globala mjölkvolymerna stabila.

Fakta om Arla

Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken. Tillsammans beslutar Arlabönderna om priset de får betalt i kooperativets sju nordeuropeiska länder. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.