Borgerligheten

Frågan om problemen med borgerligheten är komplex och kan variera beroende på olika sammanhang och tolkningar. De som är positiva till att vara röstare på borgerligheten anser sig ha något att vinna på att avskärma sig från de som de anser mindre lyckade individerna. Tankarna går till nazisternas syn att de som är svaga skall utplånas. Ett samhälle där individen är stark gentemot andra är självfallet ett ideal i ett borgerligt samhälle. Här nedan finns några av de vanliga tankarna och kritik som kan riktas mot borgerligheten som politisk system:

    1.    Ökad ojämlikhet och sociala klyftor: Kritiker hävdar att borgerliga politiska åtgärder och politik ofta gynnar de rika och privilegierade medan de missgynnar de fattiga och sårbara i samhället. Detta kan leda till ökade sociala klyftor och ojämlikhet.

    2.    Bristande miljöhänsyn: Borgerliga politiska inriktningar har  anklagats för att inte prioritera miljöfrågor tillräckligt högt och för att motarbeta eller bromsa åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och skydda miljön till förmån för ökad tillväxt och ekonomiska styrmedel varvat med sänkt skatt för en elit på inkomstskalan.

    3.    Privatisering av offentliga tjänster: Kritiker hävdar att borgerliga politiker ofta förespråkar privatisering av offentliga tjänster och verksamheter, vilket leder till minskad tillgänglighet för svaga grupper, ökade kostnader och kvalitetsproblem inom viktiga samhällssektorer som vård, utbildning och infrastruktur när vinstintresset är styrande.

    4.    Företagsmakt och korruption: Borgerliga politik har ibland anklagats för att gynna stora företag och näringslivsintressen på bekostnad av allmänhetens intressen. Detta leder till en situation där företagsmakt och ekonomiska intressen har för stor inflytande över politiken på bekostnad av den breda folkliga intressenterna.

    5.    Bristande socialt skyddsnät: Kritiker hävdar att borgerliga politik ofta resulterar i nedskärningar av sociala program. Detta leder till att försämringar i det sociala skyddsnätet och göra det svårare för svaga grupper att klara sig ekonomiskt. De resursstarka gynnas när avgifter och krav på egen finansiering av verksamheter ställs upp. Svaga grupper går miste av viktiga samhällstjänster och ett starkt ideellt föreningsliv.


Det är viktigt att komma ihåg att det finns olika skalor av borgerlighet och att kritiken mot denna politiska inriktning kan variera. Just nu styrs Sverige av en svag borgerlighet orkestrerad av populisterna Sverigedemokraterna. Samtidigt finns det också de som ser fördelar med en borgerlig politisk inriktning, såsom betoning på individuell frihet, marknadsekonomi, företagsamhet och sänkta skatter. De politiska diskussionerna och debatten om dessa frågor är en viktig del av demokratin och det politiska spelet i vad som anses vara de demokratiska länderna.

Så när vi nu står inför ett stundande EU-val kommer det ideologiska skåpmaten fram och retoriken blir högröstad. I slutändan blir valet denna gång mer en opinionsundersökning och betygsättning av Sveriges regering. Tydligt är att regeringsmakten kostar för Liberalerna och KD som uppenbart riskerar att få lämna EU-parlamentet medan Socialdemokraterna i opposition ser ut att ha en betydande valvinst att se fram emot.

EU-valet förväntas allmänt bli en framgång för extremhögern och huruvida den skall anses som borgerlig eller inte är en fråga som framtiden får utvisa. Klart är dock att extremhögern har svårt att samla sina åsikter om olika frågor.