Hur går det med kärnkraften i Finland?

Finsk kärnkraft med oanade förseningar på minst tio år för Pyhäjoki respektive 13 år för Olkiluoto 3.  Tvistenämnd som behandlat ärendet har beslutat att det var olagligt av Fennovoima att säga upp miljardkontraktet med Rosatom om att bygga kärnkraftverket i Pyhäjoki. 

Sedan augusti 2022 har Fennovoima och ryska Rosatom ställt miljardkrav på varandra för det avbrutna arbetet mrd byggt på Hanhikiviudden i Pyhäjoki.  Fennovoima hade beställt ett nyckelfärdigt ryska kraftverket på 1200 megawatt till ett fastslaget pris.

Fennovoima sade upp avtalet med Rosatom i april 2022 med hänvisning till att projektet låg minst tio år efter i tidtabellen. Den ursprungliga planen var att kraftverket stått klart 2023. Kontraktet sades upp efter det ryska anfallet på Ukraina.

För att lösa eventuella tvister hade parterna kommit överens om en tvistenämnd. Nämnden består enligt ett pressmeddelande från Rosatom av berömda, internationella experter.
Det är den nämnden som nu slagit fast att Fennovoima saknade laglig grund för att säga upp avtalet med Rosatom.  Fennovoima har nu tagit ärendet vidare till en internationell skiljedomstol. 

När Fennovoima sade upp avtalet med Rosatom ägdes Fennovoima till två tredjedelar av inhemska Voimaosakeyhtiö SF och till 34 procent av Rosatom. Numera äger Voimaoskeyhtiö SF  97 procent av aktierna efter en aktieemission som Rosatom inte deltog i. Genom emissionen samlade Fennovoima 20 miljoner euro av ägarna i Voimaosakeyhtiö SF.

Vad som ska hända med området är oklart. Finland behöver mer el och tankar har förts om någon typ av kraftproduktion. Små modulära reaktorer (SMR) har nämnts som en möjlighet, men några sådana finns ännu inte.

Hur de juridiska processerna fortskrider är en öppen fråga som troligen kommer att påverkas av sanktionerna mot Ryssland för det oförklarliga kriget mot Ukraina. Även lagstiftningen haltar när det gäller SMR.

Slutsatsen kan endast bli att Finland satsade på fel teknik och nu behöver en omvärdering i val av elproduktion.

Kärnkraft på dekis för alla utom de blåbruna

Kärnkraft blir en obegriplig valfråga.  För vad man än anser om energislagen så är inte ny kärnkraft ett alternativ att lösa dagens situation.

Sedan 2019 har 14 rektorer stängts i Europa och flera ska avvecklas. I Finland har det påbörjade bygget, med rysk teknik, Pyhäjoki i Österbotten stoppats. I Sverige har det varit möjligt bygga minst  fyra reaktorer  enligt riksdagsbeslut  från 2008 och 2015. Det avgörande  problemet är att  det inte  finns intressenter att investera i ny kärnkraft. Det är uppenbart att historiskt låga el-priser medfört att kraftbolagen saknar förtrodde för långsiktiga ekonomiska vinster av  investeringar i kärnkraft.

SMR reaktorerna höjs till skyarna av den blåbruna alliansen fast just SMR reaktorer bara finns på ritbordet och de är varken är utvecklade eller testade. Om SMR rektorer kan klara kraven på säkerhet och lönsamhet, vet ingen. SMR rektorer,  kan först om tiotalet år blir verklighet. Ändå gör  de blåbruna partierna utspel om att det genast måste satsas stort på ny kärnkraft och med 400 miljarder av skattepengar. Det mest extrema uttalandet kom från Moderaternas ekonomiska talesperson skulle ha SMR klara på 100 dagar vid ett regeringsskifte.

Socialdemokraterna har antytt att finns ett intresse för  SMR-reaktorer, det är ju fritt att bygga sådana. Med liberalernas lista på 14 platser för SMR reaktorer är dagdrömmeri och något som aldrig blir av. Det är retorik men samtidigt så är det ju den enda vettiga strategin för de blåbruna. Den dagen man vet att SMR fungerar kan ny kärnkraft beslutas. Så vad är problemet?

Varför somliga i Norrland är för ny kärnkraft är också svårt förstå. Norra Norrland har aldrig  setts som attraktivt att placera företag. Men den gröna industrin har Norrland nu blivit den hetaste regionen för investerare. Den drivande kraften är överskott av grön billig el. Vinsterna från Norrlands älvarnas el har länge drivit välståndet i södra Sverige nu är en vändning på gång när investeringar i södra Sverige stoppas p.g.a elbrist.

Kommer SMR-reaktorer motsvarar förhoppningarna så har de en möjlighet att bli ett  komplement till sol och vindkraften i södra Sverige. Fast det är inte något som de blåbruna partierna driver att bygga flera  SMR i Skåne / Malmö eller i Göteborg.  Bygga SMR i Skåne är ingen som de blåbruna driver inför valet  september 2022. Säkerligen kommer även SMR reaktorer att möta starkt motstånd på samma sätt som landbaserad vindkraft. Plantiden för tillstånd kan förväntas bli över tio år. Och hur hanteras eltillgången under tiden och hur kommer kärnavfallet hanteras?

 

Kommer de blåbruna, om de kommer till makten, att åter en gång som alliansen stoppa Norrbotniabanan? En uppenbar livlina för hela norra Sveriges industri.

Och till sist när tar riksdagspolitikerna beslut att de regioner som står för el-produktionen får del av vinsterna  oavsett om den kommer från vatten-, sol- eller vindkraft?

Pyhäjoki, nej det blev inget efter tio år av förseningar!

Pyhäjoki, nej det blev inget efter tio år av förseningar!

Fennovoima tar tillbaka sin ansökan om att  bygga ett kärnkraftverk på Hanhikiviudden i Pyhäjoki. Arbetet med kraftverket har avslutats.

Den andra maj sade Fennovoima upp sitt avtal med ryska RAOS project med motiveringen att kärnkraftverksprojektet är kraftigt försenat då den ryska parten inte kunnat förverkliga projektet. Det planerade kärnkraftverket är tio år efter  ursprunglig tidtabell. 

Då Ryssland anföll Ukraina 24 februari hade Fennovoima  börjat leverera den dokumentation som krävs för tillståndet att börja bygga till Strålsäkerhetscentralen Stuk. I och med att ansökan dras tillbaka behöver Stuk inte granska materialet. 

Det politiska motståndet mot kärnkraftsprojektet har varit hårt efter det ryska anfallet. Sanna Marin och näringsminister Mika Lintilä (C) sade redan tidigare att ett byggnadstillstånd inte kommer att beviljas. Många av delägare i Fennovoima har länge velat dra sig ur projektet då projektet kantats av motgångar och riskerat bli en stor förlustaffär. Fennovoimas beslut att dra tillbaka  ansökan om att bygga kärnkraftverket innebär en stor lättnad för de kommuner som är delägare i projektet. 

Det underligt att ett natura 2000 område funnits lämpligt för anläggningen. 

Efter stoppade elleveranser från Ryssland blir det en ny vår för torvförbränningen i Finland. Till den positiva sidan kan räknas att vindkraften får en större betydelse och att utbyggnaden fortsätter.

De aktivister och oroliga kommuner på den svenska sidan Bottenviken kan även de andas ut nu när projektet stoppas.

Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Klimathot inget att tänka på

Klimathot inget att tänka på! Varför oroa?

Sverige är ett högteknologiskt land som kan vara föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi tankar på att behålla farlig kärnkraft.

Vindkraftsparker till havs är helt acceptabla.

Tyvärr medför all energiproduktion olägenheter. De flesta är väl medvetna om att de reglerade älvarna är mer eller mindre döda. Kärnkraften är både olönsam och riskfylld.
Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville byggs en reaktor där den franska regeringen riktar kraftig kritik mot. Aktievärdet för byggföretaget EDF har minskat med en tredjedel.

I Pyhäjoki i Finland vill Fennovoima bygga en rysk reaktor på Hanhikivi-udden. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har markberedning på värdefulla Natura 2000-områden genomförts. Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 att naturtyperna i Hanhikivi är i särklass värdefull när det gäller hotade naturtyper. Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och en rastplats för flyttfåglar.

IEA-rapporten (International Energy Agency)," Förnybar Energi 2019", förutspås en ökning på 50 procent under de kommande sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver. Länderna runt Östersjön har god möjligheter att täck sitt energibehov av havsbaserad vindkraft.

Tyvärr har vårt grannland Finland satsat på helt fel väg för energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde Finland ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa. Vad Finland gör är att satsa tio miljarder euro (ca: 100 miljarder SEK.) på fiaskot Olkiluoto 3 (Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar under 2020-talet eller aldrig, följt av nästa spektakel, Fennovoima/Rosatoms i Pyhäjoki.

Finland skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden.

I Sverige kan vi nu glädja oss åt att Oskarshamn 1och 2, Ringhals 2 stängts och detta år även Ringhals 1. Orsaken var beslut 2015 byggda i första hand på brist i lönsamhet. Det andra skälet var åldersproblem med korrosion i reaktortanken.

Vi har den senaste tiden sett hur bränderna i Australien pågår utan slut. Hur översvämningar och torka blandas med varandra. Allt kan förklaras med att naturen är i obalans på grund av århundradens koloxidutsläpp.

Kan sol och vind lösa våra behov av el? Svaret är givetvis ja. Fast det krävs förändringar och en del påverkan på vår livsstil. Vi är ett högteknologiskt land så det borde kunna ske. Sanningen är att det idag är mest kostnadseffektivt att investera i sol- och vindenergi. Problemet är att vi låst in oss i oljeekonomin där de som gott tunga investeringar inte vill släppa greppet. Den enklaste vägen är att i ful fatet köra över stupet rakt in i katastrofen.

I Sverige kan vi bara lyssna på vad partierna SD, M, KD och L har framlagt förklaringsmodeller, mer kärnkraft. De andra har inte heller de åtgärder som krävs för att hindra katastrofen.

Till sist vem tar tag i åtgärderna?