Klimatet kan inte vänta!

 Climate action can’t wait  och klimaret är inte förhandlingsbart.

 

Sverige, ett av 20 länder vid COP28 som undertecknat ett initiativ om att tredubbla kärnkraften i världen innan 2050 jämfört med det som var 2020.

Det är kallas och klackarna i taket för kärnkrafts ivrarna. Att tredubbla kärnkraftens andel inom elproduktionen är rimlig set till att vindkraft och solel kommer att öka tiodubbelt fram till 2050.

Kärnkraftens nya våg är en del av det som kallas för Net Zero eller på svenska nettonoll. Det innebär en målsättning där utsläpp orsakade av människor kompenseras av mänskliga åtgärder som också avlägsnar koldioxid.  Initiativet på klimatmötet COP28  framhåller att just kärnkraften har en nyckelroll för att nå noll nettoutsläpp globalt kring 2050 och för att hålla 1,5-gradersgränsen för den globala uppvärmningen inom räckhåll. En gräns som med dagens beslut och verkliga utveckling pekar på 3°C höjning. Så medan politikerna talar om sina drömmar tränger sig verkligheten på, och den kräver storstilad handling, inte nu utan för politikerna senare. 

 För finansiering att nå målet att trippla kärnkraften, krävs storstilade subventioner och löften om åtgärder nationellt för att se till att kärnkraften hanteras ansvarsfullt, politiska inövade floskler.
Små modulära reaktorer, SMR, sägs komma att spela en nyckelroll. Runt Stockholm och Malmö kan vi förvänta oss att  minst 20 SMR byggs.Det behövs 3 SMR för att ersätta ett av nuvarande reaktorer, som närmar sig stängning. Räkne exempel 6x3 = 18 nya för att ersätta, därtill tredubbling ger 44 nya  SMR reaktorer till 2050! Det handlar ju om serieproduktion och om lönsamhet med det sjunker kostnaderna samtidigt som de enskilda verkens byggnadstider måste förkortas och folkopinionen köras över.

Förnybar energi som vind och sol finns redan nu i överflöd så varför denna omväg över SMR?

Strålsäkerhetsmyndigheterna runt omkring försöker upprätta standarder för SMR-koncept Nuward. Avsaknad av utbildning och experter är idag ett hinder för att kärnkraftskunnandet skall hålls på en tillräcklig nivå. Minns att man glömde fylla på vatten i tryckkärlet på Ringhals 4! Målet är att få de första SMR reaktorerna skall vara i drift redan 2030. Var är de utbildade?
Fortum samarbetar med ståljätten Outokumpu för att utreda förutsättningarna för små reaktorer. Fortum har haft samrådsmöte med Haparanda om bygget av en SMR i Torne, Finland. I Sverige är redan Studsvik (Nyköping) på tårna för ny kärnkraft.

Uran är en råvara som rikligt förekommer i Sverige. Reformeringen av kärnenergilagarna som vår nuvarande regering genom förändrar radikalt  på förutsättningarna. Gruvdrift efter Uran skall bli möjlig, och Sverige har rikliga fyndigheter. Mins aktionen i Nianfors! https://sverigesradio.se/artikel/1701473   Kärnkraftverken använder uran som bränsle, men en tredubbling av kärnkraftskapaciteten innebär inte någon bränslebrist

Blir efterfrågan större och priset stiger blir det en frågan om vilka uranfyndigheter det lönar sig att utnyttja. Kärnkraftverken kräver väldigt relativt små mängder uran och bränslekostnaden är en liten del av helhetspriset för el från kärnkraftverk.

Tredubblas kärnkraften finns det inget skäl att vara orolig, tänk på alla arbetstillfällen som skapas i politikernas tankar. Naturen och framtida livsbetingelser kommer troligen få stryka på foten. Hur var det med blåbetongen i vårs byggnader, Ranstad  ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Ranstad  )fick byta namn för att glömmas.

Med den nuvarande regeringen står vi inför en lysande framtid av orealistiska fantasier som leder till +3°C höjning. Motarbetande av det som är lönsamt och det industrin vill ha, Vindkraft. Tanken är att med stora skattesubventioner bygga kärnkraft, som få vill ha!

Till sist, vem glömde mössan i reaktorn? den mänskliga faktorn!

Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Olkiluoto 3

Det är nu 40 år sedan de sista finska kärnkraftverket startades. Olkiluoto 3 kommer att ha kostat mint 9,5 miljarder euro då det står klart, det gör kraftverket näst dyrast bland världens byggnader. Ännu en försening på en månad att lägga till alla de andra förseningarna. Under testfasen upptäcktes ett behov av att göra vissa ändringar, att läggas till alla andra förändringar. Elproduktionen vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle enligt planerna ha inletts i slutet av januari 2022, men nu har starten uppskjutits till slutet av februari. Full drift får en ny tidsplan och sker först i juli 2022.


För att producera 1600 MW med vindkraft med 40% tillgänglighet behövs en installerad effekt av 4000 MW. Denna effekt skulle enkelt uppnås under kostnaden av 100.000 miljoner kronor. Samtidigt slippes man framtida risker. En investering i vindkraft kostar cirka 35 miljoner kronor för att bygga ett 3.5 MW verk på land på land (1142 st för att nå 4000 MW installerad effekt) och bubblet så kostsam till havs. För att uppnå samma mängd vindkrafts-el skulle totalkostnaden för landbaserade verk bli hälften så stor jämfört mot kostnaden för Olkiluoto 3. Sådana små verk byggs inte idag utan storleken närmar sig 10 MW, med ökad tillgänglighetstid varför antalet större verk  kan stanna vid 300 st för att få samma energimängd. Kostnaden för dessa 300 blir till havs kring 60 miljarder kr.

Producerad energi från vindkraft blir beräknas kostnaderna för drift och underhåll till mellan 10 och 16 öre/kWh. Vad vi vet av priset på el så ligger det under större delen av året över denna nivå och blåser i in ett överskott till vindkraftverket.

Det är märkligt att en av de få frågor som det brun-blåa regeringsalternativet kommer överens om är mer kärnkraft ( om tidigast tio år). Medan alternativet med en långsiktig hållbar elproduktion kan fås till en betydligt lägre kostnad. Inte ens den starkaste förespråkaren för ny kärnkraft kan uppbringa en investerare som inte väljer vindkrafts alternativ som ger bäst avkastning på kapitalet.

Det verkar som om hela det brun-blåa gänget har, med Ebba Busch vokabulär, drabbats av hål i huvudet och försöker lura folket till att få ständigt högre elpriser med ny kärnkraft och beroende till uran från Ryssland.