tisdag 6 april 2021

Olönsam kärnkraft Finlands EPR reaktor

Olkiluoto 3 –  EPR reaktor


Reaktorn i Olkiluoto skulle ståt färdig i början av 2009. Är nu laddad med kärnbränsle och tas  förmodligen i drift april 2023.  En försening på så där blygsamma 14 år!

I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att “se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.

Yle skriver:
TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro. Sedan länge har Simens gett upp projektet.

Finlands statsminister Juha Sipilä har  uttalat sig om bygget och sagt:

– Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.
------------------
 

Reaktor 3 under uppbyggnad 2009. Källa: Wikipedia

Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009. Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.

 
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR. 


Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna.  I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen Stuk beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038. I augusti 2020 meddelades att start av kommersiell drift förväntas ske i april 2022.
------------------
 

Branschorganisationen Svensk Energi har i en kalkyl räknat fram en elproduktionskostnad på strax under 50 öre per kWh från Olkiluoto 3, utifrån en kostnad på 50 miljarder kronor, 60 års livslängd och 40 års avskrivning. Som jämförelse anges ny vindkraft ge en produktionskostnad på 60 öre per kWh, men den subventioneras till viss del av elcertifikat för miljövänlig produktion. Under tiden arbetar Areva NP vidare med den nya reaktortypen. En är under byggnad i Manche i Frankrike, ytterligare några har långt framskrida byggplaner, och EPR marknadsförs i stor skala i Europa och USA.
------------------
 

I Energiforsk redovisas en studie ( https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/ ) som visar högkostnadsprojekt som studerats, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna vid serieproduktion kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst. Det som krävs är att man tar kontroll över de många kostnadsdrivande faktorerna.
------------------


Lennart Söder Professor i elkraftsystem KTH skriver i https://second-opinion.se/karnkraft-som-byggs-i-europa-betydligt-dyrare/

De fakta vi har nu är dock:

– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.

– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)

– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.
------------------


Reaktorn i Olkiluoto 3 har
laddas med kärnbränsle i mars 2021. 

------------------

Vad alla som studerat Olkiluoto 3 kommer fram till är att det blir en  dyr historia. Vi har grupper som Miljövänner för kärnkraft som synes arbeta för att vi ska få svindyra elpriser  och samtidigt en miljöskuld av radiativa avfallsprodukter som sträcker sig  minst 100.000 år framåt. Kärnkraften har för allmänt bruk hamnat på bakkälken där vind- och solkraft blir allt billigare medan kärnkraften blir allt dyrare.

Det är inte bara i riksdagen som förvillade människor finns de finns över allt. Folk som ser sig som landskapsvårdare, Kungliga automobil klubben och Miljövänner för kärnkraft som i allt de företar sig späder på klimatkrisen. Vill vi leva i ett energiintensivt samhälle bör vi vara beredda att även ta nackdelar för att rädda klimatet. Tåla vindsnurror, förstå att det behövs färre bilar och att kärnkraft vältrar över en miljöskuld på de som föds långt bort i framtiden.

Det verkar gå omkring en del tokar inget förstått.

Processen med  bygget.

 

söndag 4 april 2021

Är kärnkraften säker, Studsvik tänjer på risker?

I Europa talas om att kärnkraften är en hållbar lösning på klimatförändringen. Dock ses ingen lösning på restprodukterna. Frågan blir ett problem för kommande generationer tusentals år framåt.

När tunnor med radioaktivt avfall från Studsvik som förvarats i Forsmark undersöktes visade sig innehållet vara mer långlivat än som deklarerats. Av 10000 tunnor som sänts till mellanlagret i Forsmark ska 2800 tunnor sändas tillbaka till Studsvik, där det ska byggas ett mellanlager för avfallet.

Svensk kärnbränslehantering, SKB, ska återsända 2 800 tunnor med radioaktivt avfall till Studsvik orsaken är att tunnorna har förvarats felaktigt sedan slutet på 1900-talet. Avfallet är mer långlivat än de specifikationer som gäller vid Forsmark.

Det har sänts cirka 10000 tunnor till Forsmark som hittills förvaras i ett bergrum 50 meter under havsbotten.

Är detta ett svartepetter spel? 
Studsvik är ett vinstdrivande företag där billigaste lösning på problem görs för ekonomisk vinning och tänja på sanningen ger vinster. Varför skulle avfallet från Studsvik annars innehålla farligare ämnen än vad som deklarerats.

De otillåtna långlivade radioaktiva ämnen i tunnorna är en risk som ska minskas med ett mellanlagra bygg på Studsvik. Det blir nya kostnader som tär på vinsten. 
 
Sedan är frågan vad som finns i det Ryska avfallet som är räddningen för vinst för Studsvik?


 

tisdag 9 mars 2021

Pandemi?

 Nu visar sig galningarna på torget. Deklarerande att pandemin är en bluff. Lika stor som att mobilmasterna inte är skadliga eller att sjukvården bluffar. Allt är som vanligt en detalj i budgetarbetet.

En förskräcklig president blev bortvald i USA. Nu verkar det som lögner och alternativa sanningar blivit på modet för haveristerna även i Sverige. Saken har spridit sig in i politiken där ledarna för KD, L och SD visar att den hårda linjen diktatur är den rätta.


Vart har det trygga folkhemmet tagit vägen?

Äntligen kan en man tänka och uttrycka sig fritt!

 Äntligen kan en man tänka och uttrycka sig fritt!

Det är möjligt dagen efter att kvinnorna get utlopp för alla orättvisor de kan finna. Både nu och det som varit historiskt, flera hundra år bakåt i tiden.

Ser hen till hur det verkligen är torde det inte vara så dåligt. På alla områden som hör till den offentliga sektorn har kvinnor majoritet. Orsaken till det är att de studerar hårdare (undervisningen anpassad till kvinnor) samt att de alltid har förtur i områden som domineras av män. Det motsatta förhållandet gäller för män.

Så har det blivit och det är snällt att acceptera hur sakerna förhåller sig. Ofta uttryckt som att sken mellan benen enkelt förklarar män som mindre pålitliga och sämre meriterade till offentliga tjänster.

Skönt att det nu är ett år till nästa dag där män dumförklaras.

fredag 22 januari 2021

Tropikens regn flyttar!

Tropikernas regnområden har länge betraktats som  stabila längs ekvatorn och inte påverkade av klimatförändringarna. Fast det verkar inte vara säkert då  en nya studier avslöjar regionala förskjutningar som kan få dramatiska konsekvenser.
Det tropiska regnbältet är ett viktigt väderfenomen och avgörande för levnadsförhållandena  i stora områden.
Nu syns tydliga regionala förändringar där man bara ser ett större mönstret. Det menar en grupp amerikanska forskare, som har analyserat klimatmodellerna  och nu publicerar sina resultat i tidskriften Nature Climate Change.

I den östra hemisfären förskjuts regnbältet norrut, vilket kan leda till kraftigare monsunregn i Indien.
Kaskadeffekter
"Vår studie visar att klimatförändringarna kommer att flytta det tropiska regnbältet åt motsatt håll i två områden som täcker ungefär två tredjedelar av jorden. Det är en process som kommer att få kaskadeffekter på vattentillgången och livsmedelsproduktionen över stora delar av världen", säger Antonios Mamalakis, forskare vid Colorado State University i ett pressmeddelande.
Förenklat handlar det om en gräns som går genom Afrika, med Atlanten på den ena sidan och Indiska oceanen på den andra. Öster om gränsen förskjuts regnbältet norrut, och på den västra sidan flyttas det i stället söderut.

Efter upptäckten krävs fler studier för att förutspå konsekvenserna mer, skriver forskarna. I korthet handlar det om att det kan förväntas en ökad risk för torka i sydöstra Afrika och på Madagaskar och i södra Indien kraftigare monsunregn och översvämningar.  För Centralamerika ökar risken för torka.

Det som sker är ytterligare ett hot mot Amazonas  regnskog. Kan denna upptäckt vara en väckarklocka för värden medan det för Brasiliens högerpopulist till president är falska nyheter. 

För vår del är det frågan om hur allvarligt vi ser på att Golfströmmen saktar in och att det här riskerar att bli en kraftig förändring av vårt klimat. Smälter isarna kan vi räkna med många meters höjning av havsnivån. 



Fakta: Regnbältet – där vindarna möts

Den del av jorden som värms mest av solens strålar är området kring ekvatorn. Den varma luften stiger uppåt och viker sedan av söderut och norrut. Detta ger i förlängningen upphov till passadvindarna, som blåser tillbaka mot ekvatorn från varsitt håll i marknivå.

Passadvindarna möts i den så kallade intertropiska konvergenszonen. Då trycks luftmassorna uppåt, varpå fukten kondenserar och faller ut som regn. I genomsnitt regnar det 200 dagar om året i detta område.

Den intertropiska konvergenszonen rör sig en aning norrut och söderut i takt med årets gång och följer då den plats som värms mest av solen. Detta ger ett regelbundet säsongsmönster för nederbörden.

Klimatförändringarna ändrar temperaturskillnaden på olika sätt över jorden, vilket beräknas leda till att den intertropiska konvergenszonen förskjuts norrut eller söderut, beroende på hur uppvärmningen fördelas.

Källa: Nature Climate Change


ill vi vara med

torsdag 21 januari 2021

Slut på lögnernas och förtalets tid

Lögnernas och förtalets tid har upphört med att USA installerat en ny president.

Redan dag 1 av den påbörjade presidentperioden avslutades 17 av föregångarens presidendikret.
President Biden har upprättat vad som är en normal makthavare. Under den 45 presidenten har USA backat 8 år på många områden. 4 år under 45 presidenten och 4 år att återställa av den 46 presidenten.

Det som är positivt med Biden är signaler om hopp om framtiden. Denna förhoppning kommer av mötas av massivt motstånd från alla aktörer som har något att förlora när makten pekar i ett ny riktning när det gamla tonas ned och det nya okända växa fram. Vem kunde tänka sig att en koldioxidskatt kunde komma på tal i detta land. Det betyder att hela den amerikanska befolkningen hamnar i en konflikt med den amerikanska drömmen där allt är möjligt.

Vi får verkligen hoppas den nya inriktningen kommer att ge USA en möjlig framtidstro. Världen har väntat på förändring, men har omvändelsen inträffat försent? I Sverige har SD och KD förlorat sin internationella förebild. Samma sak har inträffat för populistiska ledare runt om klotet när deras alternativa sannings guru inte längre når den breda publiken. Så låt oss hoppas att lögnerna ersätt av sanning ovh vetenskap.

Med hopp om ett bättre framtid med ett klimat undan 3 graders temperaturhöjning!

måndag 28 december 2020

Gott Nytt År!

 2021 har alla förutsättningar till att bli ett bättre år än 2020!

PANDEMIN kommer att klinga av

USA får en mänsklig President

Värmerekord förväntas slås på de flesta platser

Ett kärnkraftverk mindre och massiv grön energiutbyggnad 

Förutsättningar för att mänskligheten väljer en förnuftigare framtid


ETT GOTT NYTT ÅR till er alla med förhoppningar och tvivel





söndag 20 december 2020

Kärnkraftens kräftgång, åt sidan eller bakåt?

Bakslag för kärnkraften över hela världen


De senaste åren har kärnkraften globalt drabbats av det ena bakslaget efter det andra, i Storbritannien, Japan, Turkiet och Frankrike. Beställda reaktorer avbeställs, byggen försenas eller stoppas, och reaktorer stängs av för gott.

FN:s klimatpanel IPCC:s rapport önskar ökar kärnkraften med upp till 400 procent! Men så ser det inte ut i verkligheten, det stängs fler reaktorer än det byggs. Sedan 1 januari 2017 har 9 reaktorbyggen startats medan 12 stängts plus att bygget av två halvfärdiga reaktorer avbrutits.
Det byggs just nu i världen 55 reaktorer. Det låter som en betryggande framtid. Men en stor del av dessa byggen är antingen starkt försenade eller i praktiken stoppade.


Den brittiska regeringen fick lova ett garantipris på 128 öre per kWh – vilket är långt över marknadspriset på el – under 35 års tid för att få Electricité de France att ta investeringsbeslutet 2016. Det satt ändå långt inne och EDF-koncernens finanschef avgick i protest mot risktagandet.
Planen är att starta en reaktor till vid Hinkley Point, men annars verkar det brittiska kärnkraftsprogrammet ha nått vägs ände och behandlas med allt mindre respekt på de brittiska tidningarnas finanssidor.
November 2018. Toshiba ger upp sina planer på tre reaktorer i Moorside.
Januari 2019 gav Hitachi upp sitt projekt Wylfa Newydd, för två stora reaktorer. Det har då kostat 25 miljarder kronor. Hitachi tar hellre den förlusten än att riskera ännu större förluster i framtiden.
Den brittiska regeringens planer på ett stort kärnkraftsprogram har fallit samman.

December 2018 blev slutet lutet för ett planerat japanskt och franskt projekt i Turkiet, Sinop vid Svarta havet för fyra reaktorer. Prislappen sades vara 18 miljarder dollar. Men i december 2018 hade kostnadsuppskattningen ökat till 44 miljarder dollar. Japans kärnkraftindustri förlorade därmed sitt sista exportprojekt. I Japan ha försök gjorts att återstarta kärnkraften efter 2011. Av 57 reaktorer före olyckan är bara nio i drift.

December 2018 stängdes en ryska reaktorn Leningrad-1. Kärnkraften växer i Ryssland och den ryska tillverkaren Rosatom startade tidigare 2018 en reaktor i Ryssland, en i Bangladesh och en i Turkiet.
De byggs alla av ryska Rosatom med finansiering från ryska staten. Rosatom bygger (två) reaktorer i Belarus och några Indien. Även i Finland är Rosatom inblandad i ett tänkt bygge.


2006 producerade världens alla reaktorer 2661 terawattimmar. År. 2017 minskade den producerade globala kärnkraften till 2500 terawattimmar. Trotts att en hel del reaktorer tillkommer så är det ett dussin som stängs.

Det stor sorgebarnet den finska reaktorn Olkiluoto 3 började byggas 2005. Den är nu minst tretton år försenad. Den har inte levererat en enda kilowattimme under åren 2009-2020.
Försening av starten för reaktorn Olkiluoto 3 i Finland är nu uppe i 12 år och starten dröjer. Leverantör av reaktorn var ett tysk-franskt konsortium Siemens-Areva och det var det första exemplaret av deras stora mödosamt framförhandlade modell EPR, den Europeiska tryckvattenreaktorn. Den är världens största reaktormodell med 1600 megawatts effekt.
Det är en mycket komplex konstruktion och byggkostnaden har åtminstone tredubblats. Siemens lämnade kärnkraften. Franska staten fick förstatliga det redan statliga Areva en gång till. Den andelsförening som äger Olkiluoto 3 räknar med ett pris på 70 cent per kilowatt i produktionskostnad.
Skandalbygget förorsakade en tvist mellan TVO (Ägaren) och den fransk-tyska leverantören. De stämde varandra på miljarder euro. Den tvisten vann TVO som fick ett skadestånd på 450 miljoner euro. Plus 20 miljoner euro för varje månads försening från januari 2020.

Flera stora säkerhetsfrågor är fortfarande inte lösta, i Olkiluoto 3 har den finska – Strålsäkerhetscentralen, STUK meddelat. Finlands Strålsäkerhetsmyndighet. Allvarligt är att primärkylningen är osäker.
 Primärkylningen är det vatten som når kärnbränslet.
Alla frågor måste lösas innan TVO får tillstånd från STUK att ladda reaktorn.


Frågan är om Olkiluoto 3 någonsin kommer att startas! Vem köper el till ett råpris av 70 cent/KWh? Hur som helst så har reaktormisslyckandet föranlett Finland att bygga ut överföringsmöjligheterna från Sverige och Norge.

tisdag 1 december 2020

Vattenfall och Fortum Kärnkraftsutvecklare!

Vattenfall deltar i planstudien för byggandet av en liten modulreaktor i Estland. Fermi Energia har undertecknat liknande samarbetsavtal med det finska statliga energiföretaget Fortum Oyj.


De två företagen har intensifierar nu forskningen inom området och samarbetar tills ett förslag läggs fram för det estniska parlamentet för principbeslut om byggandet av en liten modulreaktor. "Samarbetet med Fermi Energia ger Vattenfall en kompetenslyft inom det område Fortum Oyj har föresprång.


Syftet med samarbetet mellan europeiska energibolag är att bedöma den tekniska mognaden hos små modulära reaktorer och möjligheten för ett bygge i Estland. I Estland är nöjet stort att samarbeta med Europas ledande kärnkraftsföretag. Säkrare, enklare, billigare och mindre teknik gör också kärnkraft till en tillgänglig och rimlig lösning för Estland när det gäller att säkerställa elförsörjningen genom Fermi Energia.


Regeringen i Estland har beslutat att inrätta en arbetsgrupp för kärnenergi med målet att uppnå koldioxidneutralitet i alla delar av livet i de nordiska länderna om än svårt. Även Estland ska uppfyllt sin officiella skyldighet att minska koldioxidutsläppen trotts att Estland fortfarande är det mest förorenande landet i EU. Sverige som förebild har en av de lägsta koldioxidutsläppen i världen, med el produktion som är praktiskt taget fossilfri tack vare vatten- och kärnenergi samt bio- och vindkraft.


Introduktionen av små modulära reaktorer på marknaden erbjuder nya möjligheter för användning av kärnenergi, och det är naturligt för dagens kärnkraftsföretag att vi håller jämna steg med utvecklingen av kärnkraftens nya områden för energiproduktion. Den estniska energibranschens övergång till ren produktion skulle ha en betydande positiv effekt för uppnåendet av klimatmålen för hela Europeiska unionen.

Statsägda Vattenfall AB är Europas femte största elproducent, med cirka 20 000 anställda och vars huvudmarknader är Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien.


Fermi Energia är ett företag som skapats av estniska kärnenergiexperter och entreprenörer som vill utvecklar möjligheten att introducera en ny generation liten modulreaktor i Estland för att uppfylla säkerheten för estniska energiförsörjnings- och uppnå satta klimatmål.
Kärnkraften verkar nå en ny framtid med Vattenfall som motor.

torsdag 26 november 2020

Vätgas framtidens universallösning

Klimatförändringarna gör oss allt mer påverkade. Den svarta första advent, värmerekord och stigande hav.  År efter år har snön fått värmeskare tvingat renarna att svälta när de inte når att gräva fram sin mat. Glaciärer försvinner, en efter en inför våra ögon.

Varningar om följderna av vårt sätt att leva klingar ohörda. Marknaden och vår längtan av ständig tillväxt gäller över allt annat.  Fast inte riktigt, lite samvetströst GRETA!
 
Klimatförändringarna vår tids största utmaning och tvivel på mänsklighetens överlevnad. Strunt säger några. Allt för många.


Stora företag som LKAB och SSAB har tänkt rätt när de tänker på vätgas. Vätgasbaserad teknik  minskar koldioxidutsläppen hos LKAB minska med kring 35 miljoner ton. Eskilstuna Kombiterminal trafikeras av Green Cargo, Rush Rail, Tågfrakt, TX Logistik, Peterson Rail och Tågåkeriet i Bergslagen (TÅGAB). Direkttåg från Belgien är senaste tillskottet. Nya växlar och mer spår ökar säkerheten. Norsk lax ska transporteras på inlandsbanan och loken drivas av vätgas.
 Ambitionsnivån som företagen visar upp är en tröst i klimatkrisen. Vätgasdrivna transporter en vision om framtiden.  

Morgondagens elbehov kommer att öka. Fram till 2045 beräknas Sverige att ha ett elbehov i storleksordningen 200 TWh. Det är en ökning med 60 TWh jämfört med i dag.

Han elproduktionen öka samtidigt som kärnkraften avvecklas? Svaret är JA.


Utbyggnaden av vindkraften i norr ger mycket  el när det blåser och lite när vinden mojnar. Dagens elsystem  är omodernt och pendlar mellan effektbrist och negativa elpriser. Låga priser för producenter i norr och höga priser för konsumenter i söder. Den expansion som solelen är inne i kommer inte att stluta, den är alldeles för lönsam.


Allt fler vill ha allt mer el. Omställningen till ett grönare samhälle fortgår. Vätgasen är en möjlighet som företag tar på allvar. Vindkraftsutbyggnaden i norr kan balansera nätet genom att göra vätgas. Vätgas produceras när det råder starka vindar. Vätgasen lagras och transporteras på järnväg ner till gasturbiner söderut eller används i bränsleceller för produktion av el när det råder stort el-behov.


Det mesta går att förändra och förändringen kommer att kosta och vara nödvändigt.


Vätgas kommer säkra de industrietableringar som behöver säker tillgång på el till stabila priser. Elektrifieringen av transporter är med stormsteg på väg att genomföras och ingen återvändo finns till framtiden.