Nyamko Sabuni spelar Svarte Petter i ett mycket högt spel med liberalerna och sig själv som partiledare.
I extravalet bör väljaren ställa sig frågan Varför rösta på liberalerna för att få en moderatregering?
När ett parti utan inflytande ryter till i en för den uppväxande generationen utbyter kaos i politiken. Ingen vill ge med sig om principer. Eller är den egna platsen med extrema förmåner som vaktas. Hellre principer än förnuft verkar de åttas paroll vara. Fast några säger sig vara villiga att ta ansvar!
Vi står inför ett omval! Som om saken då skulle vara löst?
Varför är marknadshyror så dåligt för den som vill ha en hyresrätt? Tre av fler skäl om det negativa med marknadshyror.
Traditionellt förhandlas hyran mellan hyresvärden och hyresgästerna som kollektivt representeras av en hyresgästförening (oftast Hyresgästföreningen). Hyran ska vara lika för likadana lägenheter, och en hyresvärd ska inte få dra nytta av bostadsbrist och sätta en högre hyra! Standard, storlek och läge ska avgöra, inte vem som kan betala mest.
SCB juni 2021
Hur ska borgerligheten kunna samlas?
Dagens läge med fem partier som i olika nyanser tycker lika. Undantaget är Centern som på något vis har blivit ett eget regerings alternativ.
Tre partier MP, KD L samlas runt stupet på 4%. Nåväl eller halvvägs ner i avgrunden för L. Men två till ska inte uteslutas. Vad betyder det för borgerligheten?
Miljöpartiet är ett mittenparti som har visat sig kunna anta skepnaden av kameleont då de är blockbefriade och kan bilda allians hur som helst. Centern har tidigare kunnat bilda allians med Socialdemokraterna och med en framgångsrik partiledare är väl det inte helt omöjligt att det kan ske på nytt.
Trotts att Liberalerna bytte till en ny partisymbol, en ”erigerad penis”, är situationen att vara kluven på nytt fått stark bäring. Vad är det liberalerna har att tillföra?
Vad skulle en riksdag med färre partier betyda? Framför allt starkare regeringar! För väljarna skulle det bli tydligare vad man röstade på. För borgerligheten skulle det vara enklare bilda regering, helt enkelt för att det blir färre som har nyanserade åsikter om samma fråga.
Motsatt skulle det bli enklare för Socialdemokraterna att förklara vad skillnaden mellan deras politik och borgerlighetens.
Det är ur demokratisk synvinkel inte fel om några partier lämnar RIKSDAGEN. För övrig anser jag att 4% spärren ersätts med en 5% spärr för utjämningsmandat och att 12% spärren i valkretsarna avskaffas. I valkretsarna fördelas mandaten som de utfaller så att även partier under spärren kan vinna enstaka mandat. Med högre tröskel 5% skulle ge de större partierna något fler mandat än vad som gäller idag och förhoppningsvis göra det enklare bilda starkare regeringar.
Låt oss stå upp för de demokratiska rörelserna!
De Baltiska staterna ryter till medan Sverige är tyst.
Reaktorn i Olkiluoto skulle ståt färdig i början av 2009. Är nu laddad med kärnbränsle och tas förmodligen i drift april 2023. En försening på så där blygsamma 14 år!
I Finland fortsätter turerna kring kärnkraftsbygget i Olkiluoto. Yle rapporterar att det finska kärnkraftsbolaget Industrins Kraft, TVO, nu har inlett en rättsprocess mot den franska leverantören Areva, detta enligt Yle för att “se till att det utdragna och farsartade bygget av en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olkiluoto verkligen slutförs”.
Yle skriver:
TVO och Areva har redan länge tvistat om Olkiluotobygget. TVO har krävt 2,6 miljarder euro i skadestånd av Areva på grund av förseningarna. Den franska tillverkaren Areva har i sin tur stämt Industrins Kraft på 3,4 miljarder euro. Sedan länge har Simens gett upp projektet.
Finlands statsminister Juha Sipilä har uttalat sig om bygget och sagt:
– Tidtabellen har försenats obegripligt mycket. Projektet måste nu fås klart säkert och trovärdigt.
------------------
Reaktor 3 under uppbyggnad 2009. Källa: Wikipedia
Bygget av Olkiluoto 3 (OL3) påbörjades 2005 med planerad driftstart 2009. Den är en reaktor av typen EPR (European Pressurized Water Reactor). Det finns ytterligare 3 EPR-reaktorer i världen, två stycken i Taishan, Kina som började byggas 2009/2010 och togs i kommersiell drift 2018/2019, samt en i Flamanville, Frankrike, som började byggas 2007, där kommersiell drift 2019 angavs kunna starta 2023.
OL3 är en tryckvattenreaktor (PWR) med 4 "loopar" eller cirkulationskretsar till reaktortanken. Termisk effekt är 4 300 MW, elektrisk bruttoeffekt är 1720 MW, och elektrisk nettoeffekt är 1 600 MW. Leverantör är franska kärnkraftskoncernen Areva i samarbete med Siemens. Uppförandet av reaktorn påbörjades den 12 augusti 2005, och planerades då vara färdigt 2009 till en kostnad av cirka 3,2 miljarder EUR.
Projektet har fördyrats och försenats flera gånger, och tvister har uppstått mellan beställare och leverantör över hur kostnaderna för förseningar och kostnadsökningar ska fördelas. 2018 nåddes en uppgörelse där TVO bedömde sin kostnad till 5,5 miljarder EUR och leverantören tvingats ta betydande delar av kostnadsökningarna. I februari 2019 meddelades att Finländska strålsäkerhetscentralen Stuk beviljat driftstillstånd för OL3, ett tillstånd som gäller fram till år 2038. I augusti 2020 meddelades att start av kommersiell drift förväntas ske i april 2022.
------------------
Branschorganisationen Svensk Energi har i en kalkyl räknat fram en elproduktionskostnad på strax under 50 öre per kWh från Olkiluoto 3, utifrån en kostnad på 50 miljarder kronor, 60 års livslängd och 40 års avskrivning. Som jämförelse anges ny vindkraft ge en produktionskostnad på 60 öre per kWh, men den subventioneras till viss del av elcertifikat för miljövänlig produktion. Under tiden arbetar Areva NP vidare med den nya reaktortypen. En är under byggnad i Manche i Frankrike, ytterligare några har långt framskrida byggplaner, och EPR marknadsförs i stor skala i Europa och USA.
------------------
I Energiforsk redovisas en studie ( https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/ ) som visar högkostnadsprojekt som studerats, Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna vid serieproduktion kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst. Det som krävs är att man tar kontroll över de många kostnadsdrivande faktorerna.
------------------
Lennart Söder Professor i elkraftsystem KTH skriver i https://second-opinion.se/karnkraft-som-byggs-i-europa-betydligt-dyrare/
De fakta vi har nu är dock:
– I dag står kärnkraften inför ekonomiska problem. I Europa beräknas el från de kärnkraftverk som byggs i Finland, Frankrike och UK kosta minst en krona per kWh – mer än dubbelt så mycket som förnybar el. I Kina erbjuds kärnkraftsel för 60–70 öre per kWh, mer än vindkraft kostar i Sverige.
– Ny vindkraft förväntas kosta 36 öre/kWh (från Energimyndigheten) jämfört med för kärnkraft: 51 öre/kWh (Energikommissionens lägre alternativ) till 65 öre/kWh (Energikommissionens uppgift om den kärnkraft som faktiskt byggs nu i Europa). Medelvärde 58 öre/kWh (vilket är en mycket positiv prognos för ny kärnkraft!)
– Om vi antar dessa kostnader, dvs ny vindkraft: 36 öre/kWh och ny kärnkraft: 58 öre/kWh samt en energiproduktion om 70 TWh/år, så ger det en ekonomisk marginal om 22 öre/kWh*70 TWh = 15 miljarder kr/år. Detta innebär en rejäl ekonomisk marginal för vindkraftsalternativet för att hantera olika typer av systemlösningar, inklusive effektfrågan. Och då har vi ändå antagit att ny kärnkraft kan byggas till betydligt lägre kostnad än vad som faktiskt visats hittills.
------------------
Reaktorn i Olkiluoto 3 har
laddas med kärnbränsle i mars 2021.
------------------
Vad alla som studerat Olkiluoto 3 kommer fram till är att det blir en dyr historia. Vi har grupper som Miljövänner för kärnkraft som synes arbeta för att vi ska få svindyra elpriser och samtidigt en miljöskuld av radiativa avfallsprodukter som sträcker sig minst 100.000 år framåt. Kärnkraften har för allmänt bruk hamnat på bakkälken där vind- och solkraft blir allt billigare medan kärnkraften blir allt dyrare.
Det är inte bara i riksdagen som förvillade människor finns de finns över allt. Folk som ser sig som landskapsvårdare, Kungliga automobil klubben och Miljövänner för kärnkraft som i allt de företar sig späder på klimatkrisen. Vill vi leva i ett energiintensivt samhälle bör vi vara beredda att även ta nackdelar för att rädda klimatet. Tåla vindsnurror, förstå att det behövs färre bilar och att kärnkraft vältrar över en miljöskuld på de som föds långt bort i framtiden.
Det verkar gå omkring en del tokar inget förstått.
Processen med bygget.
Nu visar sig galningarna på torget. Deklarerande att pandemin är en bluff. Lika stor som att mobilmasterna inte är skadliga eller att sjukvården bluffar. Allt är som vanligt en detalj i budgetarbetet.
En förskräcklig president blev bortvald i USA. Nu verkar det som lögner och alternativa sanningar blivit på modet för haveristerna även i Sverige. Saken har spridit sig in i politiken där ledarna för KD, L och SD visar att den hårda linjen diktatur är den rätta.
Vart har det trygga folkhemmet tagit vägen?
Äntligen kan en man tänka och uttrycka sig fritt!
Det är möjligt dagen efter att kvinnorna get utlopp för alla orättvisor de kan finna. Både nu och det som varit historiskt, flera hundra år bakåt i tiden.
Ser hen till hur det verkligen är torde det inte vara så dåligt. På alla områden som hör till den offentliga sektorn har kvinnor majoritet. Orsaken till det är att de studerar hårdare (undervisningen anpassad till kvinnor) samt att de alltid har förtur i områden som domineras av män. Det motsatta förhållandet gäller för män.
Så har det blivit och det är snällt att acceptera hur sakerna förhåller sig. Ofta uttryckt som att sken mellan benen enkelt förklarar män som mindre pålitliga och sämre meriterade till offentliga tjänster.
Skönt att det nu är ett år till nästa dag där män dumförklaras.
Tropikernas regnområden har länge betraktats som stabila längs ekvatorn och inte påverkade av klimatförändringarna. Fast det verkar inte vara säkert då en nya studier avslöjar regionala förskjutningar som kan få dramatiska konsekvenser.
Det tropiska regnbältet är ett viktigt väderfenomen och avgörande för levnadsförhållandena i stora områden.
Nu syns tydliga regionala förändringar där man bara ser ett större mönstret. Det menar en grupp amerikanska forskare, som har analyserat klimatmodellerna och nu publicerar sina resultat i tidskriften Nature Climate Change.
I den östra hemisfären förskjuts regnbältet norrut, vilket kan leda till kraftigare monsunregn i Indien.
Kaskadeffekter
"Vår studie visar att klimatförändringarna kommer att flytta det tropiska regnbältet åt motsatt håll i två områden som täcker ungefär två tredjedelar av jorden. Det är en process som kommer att få kaskadeffekter på vattentillgången och livsmedelsproduktionen över stora delar av världen", säger Antonios Mamalakis, forskare vid Colorado State University i ett pressmeddelande.
Förenklat handlar det om en gräns som går genom Afrika, med Atlanten på den ena sidan och Indiska oceanen på den andra. Öster om gränsen förskjuts regnbältet norrut, och på den västra sidan flyttas det i stället söderut.
Efter upptäckten krävs fler studier för att förutspå konsekvenserna mer, skriver forskarna. I korthet handlar det om att det kan förväntas en ökad risk för torka i sydöstra Afrika och på Madagaskar och i södra Indien kraftigare monsunregn och översvämningar. För Centralamerika ökar risken för torka.
Det som sker är ytterligare ett hot mot Amazonas regnskog. Kan denna upptäckt vara en väckarklocka för värden medan det för Brasiliens högerpopulist till president är falska nyheter.
För vår del är det frågan om hur allvarligt vi ser på att Golfströmmen saktar in och att det här riskerar att bli en kraftig förändring av vårt klimat. Smälter isarna kan vi räkna med många meters höjning av havsnivån.
Den del av jorden som värms mest av solens strålar är området kring ekvatorn. Den varma luften stiger uppåt och viker sedan av söderut och norrut. Detta ger i förlängningen upphov till passadvindarna, som blåser tillbaka mot ekvatorn från varsitt håll i marknivå.
Passadvindarna möts i den så kallade intertropiska konvergenszonen. Då trycks luftmassorna uppåt, varpå fukten kondenserar och faller ut som regn. I genomsnitt regnar det 200 dagar om året i detta område.
Den intertropiska konvergenszonen rör sig en aning norrut och söderut i takt med årets gång och följer då den plats som värms mest av solen. Detta ger ett regelbundet säsongsmönster för nederbörden.
Klimatförändringarna ändrar temperaturskillnaden på olika sätt över jorden, vilket beräknas leda till att den intertropiska konvergenszonen förskjuts norrut eller söderut, beroende på hur uppvärmningen fördelas.
Källa: Nature Climate Change
ill vi vara med