Tidö buget

En lång, händelsefattig sommar kryddas av kalabaliken i Sölvesborg. En Styrelse som inte gör något är typisk för SD.  Ras börjar från toppen, skyltfönster Sölvesborg! Det viktigaste för ett politiskt bygge  är en stabil grund. Något som tydligt saknas på orten, utan partiet verkar styras av en enda person. Ser vi nu slutet på SD politiska irrfärder fylld av bakåtskådande blandat med populistiska utspel. Har vi tröttnat på skadliga SD förslag, berör flygskatten många?  Ska vi tvingas att betala stor subventioner för kärnkraft, sådär 2500kr/ år i minst 40 år, 100 000kr? Kärnkraftsel kommer kosta 80 öre/kWh när vindkraft pekar mot 20 öre/kWh. Hela Tidöregeringen stöttad av SD borde besinna sig inför dårskapen. Ingen i näringslivet verkar tro på galenskapen förutom Tidöpartierna. Att Ebba Busch krupit till korset och vill ha en bred överenskommelse är en aning förundrande, fanns det mer än den enda vägen för henne?

Vi ser med förväntan fram mot  den budget som kommer. Som vanligt vill alla ha mer. hur kommer den, stigande arbetslösheten och konkurserna varvat med skattesänkningar, påverka landet? Att är skakigt i opinionen  för Tidöpartierna är inte förvånande. Snart kommer budgeten och då får vi se hur duktiga nuvarande regering är och vilka gräl de undvikit.

Aftonbladet/Demoskops mätning för augusti visar vinnare och förlorare.
Vinnarna är oppositionen, förlorarna är Tidöpartierna. Fast förändringarna handlar om enstaka tiondelar för alla förutom Socialdemokraterna som har ett + på 2,2%.

Tidöpartienas skygglappar om kärnkraft

Elpriserna svajar! I  Sverige varierar de mellan minus 60- och plus 250 öre/kWh. Med regeringens skattehöjning med förslagsvis 2 öre/ kWh, till en början,  med införande av ny kärnkraft. Utredningen som presenterats av Mats Dillén har enbart till uppgift att ta fram finansieringen av ny kärnkraft. Som förväntat är det privatkunderna som ska betala vad som i marginalerna på promemorian kan framstår som en felinvestering. Dåliga investeringar beslutas när räntan är låg, och det är det som hela planen går ut på. Trotts detta råder stor tveksamhet bland investerarna. Givetvis kommer de att kräva mer när regeringen nu visat sin svaghet i något som framstår som  profilfråga och ett dumt projekt, iscensatt av Tidöpatierna.

Ebba Buschs vilja med ny kärnkraft är helt styrande, undrar hur många falukorvar som får strykas av den ensamma mamman som nu får ytterligare skattsökning på elen? Två öre kommer inte att räcka utan det är oftast så att när en skatt införs så kan den enkelt öka när riksdagen redan har infört den.
Förutom osäkerheten av vad ett bygge kommer att kosta, ofta stiger kostnaderna jämfört med den ursprunglig "glädjekalkylen", har en ökning med 50% redovisas i osäkerhetsbedömningen, verkligheten kan kostnaden bli betydligt större.

Vad är då alternativet?
Industrin vill ha mer vindkraft vars pris per kWh stadigt sjunker. Priserna på solelsproduktion sjunker. Kraftiga subventioner till husägare. På så vis kan priserna bli rörliga och slå igenom på timbasis väldigt fort. Batteripriserna sjunker. Nu Eftersträvas 15 minuters priser, nytt EU direktiv.
Hur får vi stabilare elpriser? Vi vet redan att priset för sol, vind och batterier sjunker. Bristen som finns kvar är regleringen av eltillgången. Regeringen försöker i allt de säger påstå att kärnkraft är reglerbar. Ser vi till hur kärnkraften använts är det påstående om reglerbarhet en uppenbar lögn, den körs för fullt hela tiden och reglering ser enbart med några procent från max produktion. 

-Fjärrvärmesystemet: kraftvärme kan bidra med en del el.

-Vätgaslager kan gå in när det krävs, se satsningen i norr på vindkraft/vätgas. Historiskt har gaspriset i Europa varit en av de viktigaste prisdrivarna för elen. Det kan kännas underligt när vi nu inte har någon fossil gaskraft i Sverige.

-Till sist så har vi batterilagring, där har redan en rad operatörer funnit dem lönsamma. Ladda batterierna när det är lågpris ge tillbaka när behov och pris är högre. Enkelt eller hur.

Så det är uppenbart att om viljan och klarsynthet finns, behövs ingen kärnkraft och vi slipper onödig Moderat skattehöjning på elen. Ensamma mamman kan köpa några falukorvar extra, det du Ebba!

Det finns saker att tänka på som privatkonsument om man vill ha koll på sin kostnad för elen.
En vanlig elanvändare bör ha i åtanke att elpriset varierar timme till timme, snart per kvart. Det bästa sättet att minska sina elutgifter är att vara flexibel utifrån priset, och till exempel tvättar när priset är lägre på helgerna. Då kan man spara mycket pengar. Men det förutsätter att man har eller skaffar ett tim baserat avtal.

Tidöpartienas skygglappar är strålande i sin brist på verklighet!

Kärnkraften enligt Tidöpartierna!

 Nu när OS när slut kan vi återgå till viktigare saker

Den 12 augusti ska vi medborgare få lösningen på ny kärnkraft. Vem som ska betala har varit svår nöt för regeringens ambition att till varje pris bygga ny kärnkraft. Nu väntas en utredning ge svar på flera frågor hur kostnaderna sa fördelas.

Carl Berglöfs uppdrag som nationell samordnare för ny kärnkraft är den enda vägen förespråkare för hur nya reaktorer kan bli verklighet. Regeringens uttalade ambition är att till 2035 ska bygget stå klart.

Nu förväntas regeringskansliet presentera hur det ska gå till då finansmarknadsminister Niklas Wykman och utredaren Mats Dillén ska redovisa  förslag på finansieringsmodeller och riskdelning som bygget av nya reaktorer har.

Den tyngsta frågan kring investering har kärnkraft hamnat i bakvatten, hur det ska gå till när utvecklingen av vind- och solel rusat vidare med allt lägre kostnader och större tillförlitlighet. För att nå klimatmålen menar regeringen att det behövs en kraftfull utbyggnad av fossilfri elproduktion, framförallt kärnkraft. Trots att optimisterna anser att det hänt för lite i frågan och merparten av de kunniga anser att kärnkraft är fel väg.

Tidöparatiernas frustration kring hastigheten kring utbyggnad bromsas av frågan, vem ska betala?

Finansminister Elisabeth Svantesson är, inte förvånande, helt övertygad om att ny kärnkraft kommer att kosta. Den stora nyheterna vi kommer att få svar på är vem som får stå med notan. Det troliga är att et är skattebetalarna som står för huvuddelen av riskerna medan kapitalet tilldelas vinsterna. 

Den geniala lösningen är att ny kärnkraft får ett fastpris på sin levererade el. Och det kan bli hur högt som helst, man brukar tala om är Contract for Difference, CFD, och mellanskillnaden för kärnkrafts kostnad står givetvis konsumenten för. Det kan bli en mycket dyr affär. Fast Tidöpartierna är tyvärr låsta i den enda vägen utan tanke på kostnaderna. Det är inte heller de som betalar!

Mats Dilléns uppdraget har varit att analysera och föreslå olika modeller för att finansiera kärnkraft, men också att ”föreslå en tids- och aktivitetsplan för att införa föreslagna modeller”.

Vad händer???

Kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja brinner! Brinner det även under fötterna på SD och Tidöpartierna?

 

Olympiska spelen i Paris!

Så var det något om de Olympiska spelen i Paris!

Sent om sider investerar Paris 1,4 miljarder euro i förnyelsen av stadens avloppsvatteninfrastruktur före OS. Trots satsningen sköts triathlonet för män som var planerat till den 30 juli upp med hänvisning till den dåliga vatten kvalitén i   floden Seine som ansågs var förorenad efter ett regn. Orsaken till den dåliga vatten kvalitén handlar  i slutändan om gamla synder och  bondens val.

Idrottare är känsliga där varje detalj vägs in i prestationen. När de simmar i förorenat flodvatten kan oplanerade saker inträffa. Om det händer att en idrottare sväljer vatten kan det bli problem med matsmältningen. Vem  tror att det finns något livsfarligt med att simma i bakterierikt vatten, men idrottare är känsliga för  vattnets tillstånd.

Föroreningar i vattendrag är ett universellt problem. Stora floder har stora avrinningsområden, och små medvetna tillskott av oönskade ämnen som rinner ut i floden är människans ansvar. En flod tar emot föroreningar från jordbruks-, industri- och stadsområden. Inom industri och stad finns kontroller och krav på rening av utsläppen. Något sådana krav märks inte inom jordbruket. Snarare är det så att via jordbruksstöd uppmanas till skadlig skatte-finanserad verksamhet (EU-bidrag).
Huvudproblemet är mängden  näringsämnen som når floden från jordbruket. Det är ovanligt att det i vattendrag  finns mycket organiskt material och näringsämnen. I Seine  är dock vattnet rikt på organiskt material, alger och bakterier frodas.
Alla föroreningar på marken och gatorna når till slut floden med regnvatten. Den som besökt paris slås av att hundarna lämnar sin avföring på trottoaren och att staden spolar av med vatten. Inte underligt att Seine är förorenad av latrin. Seines näringsrika  vatten ger som resultat att  olika bakterier i flodvattnet har goda tillväxtmöjligheter.

Den mycket omdiskuterade colibactern som i sig inte är farlig. Escherichia coli är snarare en lätt bestämd indikator som signalerar spridning av sjukdomsalstrande bakterier. Om det finns mycket kolibakterier så betraktas vattnets tillstånd självklart som dåligt. Det kan även finnas mycket av allt annat som göder tillväxt. Speciellt på sommaren då vattnet är varmt och näringsrikt, då gynnas  bakterier att föröka sig.

Den tillfälliga städningen som gjordes i Paris inför de olympiska spelen är sämre, skrapa på ytan, då långsiktiga åtgärder är mycket mer effektiva. I EU:s direktiv finns ambitionen att få europeiska vattendrags ytvatten i gott skick. Fast är ambitionen från EU realistisk? Det finns många led av politiker som ser åtgärder förenade med kostnader som svåra, impopulära av den som påverkas, och som gärna skjuter dem på framtiden.

Desto mer intensivt jordbruk, hög industrialisering och desto fler människor som bor närmare varandra, desto större problem med vattenförvaltningen. Det här är ett modernt problem och den som fuskat tidigare, och gärna fortsätter, har en brant uppförsbacke, gärna parad med förnekelser. 

Förnekare även om de är max en på flera tusen hyllas av några. 

Tyvärr verkar det som om den nuvarande svenska regeringen är fylld av förnekelser när det gäller vår natur. 

Men tids nog är deras tid ute!

1 öre mer för Mjölken!

Det är nog en hel del som minns den gamla slagdängan 1 öre mer för Mjölken, skriven av Ulf-Peder Olrog i början av 1950-talet. Nåväl, sedan dess har vi haft inflation och idag höjs ersättningen med 9,4 öre per kilo både för vanlig och ekologisk mjölk.

Efter höjningen blir det så kallade a contopriset för konventionell mjölk 534,3 öre per kilo och 612,4 öre per kilo för ekologisk. Det är bra förr producenterna och dåligt för den ensamstående mamman med fyra små barn, som dyker upp som exempel i de mest häpnadsväckande fall, vi andra klarar nog höjningen.

Jag är glad över att producenterna får rimligt betalt för sin produkt, men hur handlar vi? Vem har producerat mjölken i de märkeslösa, något lägre prissatta, som står i mjölkdisken? Vad är den mjölkens ursprung? Om det vet vi knappast något om! En svensk flaggan på förpackningen kan var en vis information, men när blir importerad mjölk svensk?

Böndernas lönsamheten måste öka om Sverige ska klara av både den gröna omställningen av lantbruket och öka vår livsmedelsberedskap. Men hur villiga är producenterna? För att lyckas behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och bidra. Vill vi det när vi väljer framför förpackningarna? Priset lockar, eller hur!
Kan vi konsumera mer mjölk när råden är att minska! Trotts att väldens befolkning ökar är de globala mjölkvolymerna stabila.

Fakta om Arla

Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken. Tillsammans beslutar Arlabönderna om priset de får betalt i kooperativets sju nordeuropeiska länder. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Värmerekord!

Från data från Copernicus Climate Change Service (C3S) visar att den 22 juli var den varmaste dagen i historien för att mäta jordens yta, medeltemperaturen var på jorden 17,16°C.
Temperaturen, den 21 juli 2024 nåddes det tidigare rekordet  17,09°C. Mäthistoriken för Copernicus-databasen ERA5 går tillbaka till 1940.

Före juli 2023 var det globala medeltemperaturrekordet 16,8°C, uppmätt den 13 augusti 2016.  Nya värmerekord kan nu sättas i snabb följd under de kommande månaderna och åren.Men hur agerar människan? Givetvis rationellt genom att sticka huvudet i sanden och inte sett eller märkt något.
De högsta globala dygnstemperaturerna visar att  de årliga temperaturtopparna blivit märkbart högre jämfört med tidigare  år. Att de tio åren med högst dygnsmedeltemperatur alla infaller mellan 2015 och 2024 pekar också på den globala klimatuppvärmningen. 

Vad har klimatförnekarna att säga, Romina Pourmokhtari (L), eller slumpen?

Uppvärmningstakten har accelererat. Förra årets värmerekord är redan 0,28°C högre än 2016, och årets är redan 0,36°C högre än 2023. Den globala medeltemperaturer är högst  mellan slutet av juni och början av augusti. Temperaturnivån sammanfaller med sommaren på norra halvklotet. Det är årstidernas växlingar på norra halvklotet som har störst påverkan på jordens totala temperatur. Kontinenterna på norra halvklotet värms upp mer än vad haven på södra halvklotet svalnar.

Analyser av Copernicus visar att den kraftiga ökningen av globala temperaturen denna sommar är kopplad till alt varmare temperaturer i stora delar av Antarktis. På Antarktis är det vinter under våra  sommarmånader pået  norra halvklotet. Nivån av havsis i Antarktis nu lika låg som den var vid samma tidpunkt förra året. Brist på is höjer temperaturen i Sydsjön. Tecken finns på att temperatur explosionen närmar sig. Åtaganden i Parisavtalet är redan för små, strutsens  beteende blir norm. Särskilt tydligt år det i den svenska SD styrda regeringen.

Hittills har 2024 varit tillräckligt varmt för att ett nytt rekordår ska noteras. Om 2025 åter blir det hetaste året, är det dags för Romina Pourmokhtari (L), förnekare och de som inte bryr sig att tänka om. 

Vilken framtid väntar om vi fortsätter i samma anda som tidigare? 

Fossil förbränning pekas ut som den största orsaken till uppvärmningen. Har vi kraft att ändra på det?

EU-kommissionen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kandiderar för en andra mandatperiod som ordförande.

Nu ligger von der Leyens framtid i händerna på liberalerna och de de gröna-gruppen, de i särklas största förlorarna från den senaste EU-valet.  Parlamentet har 720 ledamöter  och von der Leyen behöver minst 361 röster. Han förväntas få stöd av sitt eget Europeiska folkpartiet (EPP), som har 188 platser. Dessutom räknar von der Leyen också med stöd från de socialistiska och liberala fraktionerna.  De tre fraktionerna har totalt 401 platser, men det förväntas att runt en tiondel av parlamentsledamöterna från dessa fraktioner inte stöder von der Leyen. Historiskt  klarade sig von der Leyen med ett nödrop  2019, då hon fick nio  röster fler än vad som krävdes för att den gången bli vald.  I det senaste EU-valet ledde det till att extrem högern ökade, medan de största förlorarna var liberalerna och de gröna grupperna. Von der Leyens ställning är oviss och i rådande läge blir  liberalerna och de gröna nu kungamakare. Deras stöd krävs för att von der Leyen ska kunna fortsätta leda EU-kommissionen. Båda fraktionerna vet att von der Leyen behöver deras stöd och kräver givetvis flera krav för sitt stöd.   

Von der Leyens framtid är i högsta grad osäker. Det är ett rimligt antagande att inte hela EPP-gruppen kommer att stå enat bakom von der Leyen. De franska republikanerna och Fianna Fail har redan sagt att de inte kommer att ge henne sit stöd. De franska och italienska socialisternas stöd för von der Leyen kan också utebli.  

Von der Leyen är nu engagerad i ansträngande förhandlingar om stöd. Hon har träffat sin egen EPP-fraktion, socialisterna, liberalerna och även de gröna.  Tyvärr handlar många EPP-parlamentariker uppträder som bromsklossar, de oroar sig för Europas konkurrenskraft och vill hindra den gröna omställningen. Därför hindras von der Leyen att på allvar samtala med de gröna.  Samtidigt kan von der Leyen inte vända sig till Melonis den högerpopulistiska European Conservatives and Reformists (ECR)-gruppen, som splittrad i interna strider och utmanas av le Pen som är på väg att skapa en ny stötte högerextrem grupp i parlamentet. Socialisterna har utövat påtryckningar på von der Leyen att inte bilda en allians med några högerpopulister då Liberaler, de gröna och socialisterna i denna fråga drar undan sitt stöd. 

Men om parlamentet i början på sin mandatperiod skulle rösta ner kandidaten (von der Leyen) till kommissionens chef, återstår för Europeiska rådet att presentera en ny kandidat. Det är dock inte uteslutet att Högsta rådet, bestående av ländernas ledare, skulle presentera samma kandidat igen. 

Om von der Leyen får stöd av majoriteten kan hon börja bilda en ny EU-kommission. En av de föreslagna ledamöterna är Kaja Kalla, Estland, nominerad  för utrikesfrågor och säkerhetspolitik. Enligt EU:s fördrag blir Kaja Kalas även vice ordförande för Europeiska kommissionen.

Europaparlamentet kommer att rösta om von der Leyens utnämning som EU-kommissionens ordförande torsdagen den 18 juli. 

En fråga som berör oss i Europa betydligt viktigare än den tuppfäktning som pågår i USA.

USA?

Donald Trumps kampanj drar död kring sig och hitintills har  två personer har dött och att två personer allvarligt skadas. Det spända läget i USA där Trump allmänt benämns som fascist kan fler våldsdåd befaras, även inbördeskrig har nämnts.

Enligt New York Posts källor var skytten en 20-åring, Thomas Matthew Crooks. Han befann sig på taket av en fabriksbyggnad, som låg cirka 120 meter från scenen.  Flera ögonvittnen uppmärksammade säkerhetstjänsten på mannen som hade klättrat upp på taket. Enligt  New York Post var skytten  dock utanför säkerhetsområdet. Videor som släpptes  visar en kropp liggande på taket av  byggnaden.

Butler Countys åklagare Richard Goldinger sa att den misstänkte skytten och en annan person har dött.
Donald Trump tackar för ovanligheten, de brottsbekämpande myndigheter för deras snabba agerande, själv har han en tendens att egenmäktigt tolka lagen och att fara med lögner när han öppnar munnen.   Ska tacket till de brottsbekämpande myndigheterna ses som ett skämt från en person som rutinmässigt tolkar lagen helt efter eget huvud. 

Trump talade inför det republikanska partiets konvent, där han förväntas bli formellt utsedd till partiets presidentkandidat. Trump kommer givetvis som planerat att delta i det republikanska partiets evenemang som äger rum den 15-18 juli i Milwaukee.  Vilka befarade lögner är då att vänta. Redan anklagas nuvarande president för dådet!

Är det något som kan ses som  bra med att republikanerna utser en sådan individ (rättshaverist) att bli deras presidentkandidat?

Kärnavfall fusk sorterat i Sverige

Radioaktivt avfall från våra kärnkraftverk har hanterats fel  och ska nu plockas upp från slutförvaret för kortlivat avfall i Forsmark.  Än en gång har risken om kärnkraftens farlighet underskattats av optimisterna. Att fuska med bedömningen av avfallets farliga livslängd är frestande i hanteringen, går det så går det, att fel klassa  avfall verkar huvuddelen av aktörerna tänka. Eller ska vi tro att det handlar om dumhet och kortsiktiga vinstintressen, de som utförde handlingarna slipper ta konsekvenserna då de i de flesta fall inte längre är bland oss.

Redan 2012 uppskattas att 75 containrar felaktigt hade deponerats i Forsmarks slutförvar för kortlivat kärnavfall. Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten kräver nu 2024 att sju bolag som är ansvariga för avfallet kontrollerar innehållet, viket blir kostsamt.
Avfallet som är från perioden 1980 till 2001 deklarerades att uppfylla kraven för kortlivat slutförvar. När avfallet kontrollerades 2012 gjordes upptäckten att avfall som lagts i förvaret inte stämde överens mot dokumentationen av innehållet. 

Upptäckte att avfallet innehåller långlivade nuklider och det väcker oro för att det kan innehålla vätskor av andra kemiska och biologiska material som inte är tillåtna i slutförvaret.
Det handlar om 2 844 fat med 100 liter avfall per fat. Som det ligger i dag är det inte farligt men det finns risk att faten rostar sönder inom 100 år. Innehållet av radium  ger stora stråldoser om 100 till 1 000 år, ingen nu levande kan klandras.
Sedan 2012 har det varit ett öppet ärende med flera utredningar. Nu ska företagen Barsebäck Kraft, Ringhals, Forsmarks kraftgrupp, OKG, Svafo, Studsvik Nuclear och Cyclife Sweden inspektera avfallet. 

Företagen måste undersöka avfallet på nytt för att avgöra om det åter kan läggas i slutförvaret eller om det måste flyttas till ett mellanlager.  Containrarna har konstateras och några vara i dåligt skick, redan efter 20-50 år. Avfallet behöver packars om för att transporten av dem ska vara  säker. För säkerhet är kärnkraftens retorik, vem får säga något annat i Sverige?
 

Hur säker är den bästa kärnkraften egentligen?
Mer  kärnkraft med skattesubventioner ska vi få med nuvarande regerings lösning av energitillgången för Sverige.

Nu har orkanen och hösten anlänt till Amerika

Den amerikanska orkansäsongen har startat, nu är det höst!

Nu är den första orkanen på väg mot Mexiko. Tidigt, det brukar ske först till hösten. Nu förväntas med klimatförändringarna 8-13 orkaner mot normalt 6. Huvudskälet är ett allt varmare hav som ger energin till orkanen. Så fortsätt hylla extremhägern ( Vår regering och SD) som har som politisk ide att  öka användningen och sänka priset på fossila bränslen! Äntligen slår naturen med fasansfull kraft mot USA. Än är Sverige inte extremt drabbat, bara lite här och där har fåt känna på klimatförändringarna. Fast ärligt talat är det ingen naturkatastrof utan ett medvetet handlande av människan.
Fast i USA handlar det mer om immunitet för den tidigare presidenten Trump. Högsta domstolen funderar idag hur frågan ska hanteras. Det kan bli så att både Trump och Biden blir diskvalificerade, av olika skäl visserligen.

Så är det Frankrike. Människorna verkar ha mer förstånd och gör sitt för att hindra Le Pens Nationella front från att dominera politiken. Folkets reaktion kan tyckas vara i senaste laget. Fast Marine Le Pen fortsätter givetvis mot målet att bli Frankrikes president 2027.