torsdag 26 augusti 2010

Vattenfall bygger Hamburgs kolkraft

Vattenfall och den tyska staten har nått en överenskommelse om bygget av det kontroversiella kolkraftverket Moorburg i Hamburg.

Maud Olofsson får ytterligare ett minustecken för den miljövänloga profil hon försöker ge sken av att ha. Det helstatliga svenska företaget inledde ett skiljeförfarande mot förbundsregeringen i Berlin inför Världsbankens skiljenämnd ICSID i Washington. Nu säger Vattenfall att en överenskommelse finns.

Vattenfall skulle användas i klimatomställningen men används nu till att förvärra klimatet med mer koleldning. Hur ska näringsministern nu förklara bort detta?

onsdag 25 augusti 2010

Spykers skulder större än tillgångar

En mardröm kryper sakta fram för näringsministern.

Efter en tids lugn och ökad optimism visar det sig att lyxbilstillverkaren Spyker Cars - som äger Saab - har större skulder än tillgångar. Den informationen har bolaget lämnat till börsen i Amsterdam, NYSE Euronext, enligt besked från börsen.

Informationen överlämnades 25 augusti.

Inom fem dagar måste Spyker nu lämna besked om sitt finansiella läge. Då måste Spyker också redogöra för bland annat likviditeten i bolaget, kort- och långtidsperspektiv samt åtgärder som vidtagits eller planeras för att komma tillrätta med situationen.

Spyker Cars säger att man inte har mer att säga i frågan utöver den information man skickat till börsen.

Redan på fredag 27 augusti kan mardrömmen för Maud Olofsson bli verklighet när Spykers kommer med halvårsbokslutet.

Trollhättan kan åter bli en betydande bricka i valrörelsen. Frågan är bara om det blir till fördel för regeringen?

måndag 16 augusti 2010

Allt större inkomstklyftor

Andelen fattiga i Sverige har ökat från 10 procent 2006 till 13 procent 2009, enligt regeringen. År 2007 uppmättes de största inkomstskillnaderna på 30 år.

Den disponibla inkomsten för de rikaste 10 procenten har ökat med 88 procent mellan 1991 och 2007, men endast med 15 procent för den fattigaste tiondelen. Samtidigt tycker tre av fyra svenskar att politikerna ska arbeta för att minska klyftorna i samhället, enligt en opinionsundersökning som företaget Synovate gjort på beställning av LO.

Det som konstateras är vad som hänt under de senaste tio åren. Sex av dem är under Socialdemokraternas styre medan de fyra sista under alliansens styre. Vad som genomgående styrt alliansens förslag är att retoriken talar om förbättringar för de som har de lägsta inkomsterna medan de stora lättnaderna har kommit för de med de högsta inkomsterna.

Mer till de som har i alliansens förslag visas tydligt, svart på vitt!
Lee Tok

KD löften är glidande


2006 skulle KD sänka bensinpriset med 1.30kr/liter.
Nu blev det en skattesänkning på 20 öre medan avgifterna höjdes.
Argumentet för detta löfte är genomfört är att de som är flitiga och arbetar har fått lägre skatt. Därmed har de givits det utrymme för konsumtion som löftet var!

Vän av ordning undrar nu hur bensinprissänkningen kommer pensionärer, sjuka och arbetslösa till del då dessa grupper inte fått någon skattesänkning?

KD-retrorik är underbar men omöjlig att förstå!

söndag 15 augusti 2010

Alliansen har ett försprång!

Alliansen har 35 dagar kvar till valet ett försprång med 3,8 procentenheter påstår Sifo.

Alla förändringar är på intet sätt statistiskt säkerställd. Sverigedemokraterna skulle komma in i riksdagen och få en vågmästarroll.

Socialdemokraterna är fortsatt det största partiet vilket kan förvåna. Hon är ju så grå och otydlig, Mona. Samtidigt uppges 800 000 röstberättigade inte bestämt sig. Det är knappt 10% av väljarkåren som valkampanjen handlar om. Det enda säkra är att det är jämnt mellan blocken konstaterar analytikerna.

Nu gäller det politiken!
Det har handlat om blockpolitik. Problemet för dem är den tredje kraften som ställer sig utanför. Medborgarna har under en längre tid intuttats att partier utanför blocken är en fara. Det gäller PP som enfrågeparti, F! som något populistiskt feministuppror och SD som en knyta näven i fickan rörelse.

I tider då samhället utsätts för påfrestningar är det tacksamt att peka på att det finns orsaker. SD utmålas som rasistiska för att de pekar på ett misslyckad integrationspolitik. Vad alliansen sysslat med i fyra år är att försämra för allt fler grupper. Den politiken ökar givetvis gruppen som slutar tro på blockpolitiken och kan välja ett tredje alternativ.

Blockpolitiken diskuterar samma frågor utifrån något likartade ståndpunkter. När nu SD står som möjlig vågmästare kommer säkert viljan för missnöjda eller personer som vill se en förändring lättare göra slag i saken och rösta på SD.

Blockpolitiken och alliansen har skapat en grund för att SD ska lyckas. Vi får nog inrikta oss på ett nyval 2011!

De svarta lådornas seger?


Boken Döden i grytan riktar skarp kritik mot maten på sjukhus, äldreomsorg och skola.
Den varmhållna, återuppvärmda maten har stora brister i näringsinnehållet. Allt mer krav hörs om att maten på sjukhus, skolor och äldreboenden, lagas från grunden av färska råvaror och nära den som ska äta den.

Patienten ska få makt att fatta egna beslut hörs bullrande från alliansens företrädare. Men det gäller inte vad man vill äta. God, hälsosam mat är en viktig del av livskvaliteten på sjukhus, förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänst.

De svarta lådorna från Sodexo har exploderat i sina specialugnar och serveras i svarta plastskålar. Det är bättre med Hälsokök med mer lagda färsk varm mat inom 45 minuter. Kök kan inrymmas i verksamhetslokalen eller hos en närliggande restaurang.

Mycket mat är gjord på undermåliga råvaror och innehåller många onödiga kemiska tillsatser med uppgift att kamouflera innehållet. Mat som innehåller onödiga kemiska tillsatser, genmodifierade organismer eller tillsatta härdade transfetter är skadlig för hälsan. EU-parlamentets miljöutskott har visat att ett stopp för transfetter är det mest kostnadseffektiva sättet att minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Målen måste vara att få näringsriktig och hälsobejakande mat.

Allt för många äldre är undernärda på grund av bristande matlust och matkvalitet, vilket ger onödiga kostsamma sjukhusvistelser. Inom äldreomsorgen är de svarta lådorna med mat allt vanligare. Samtidigt kan det finnas lokala företag som erbjuder närlagad mat och kämpar för sin överlevnad. Det är en god ekonomi inom äldreomsorgen med mat av god kvalitet där det inte är samma sås till alla rätter alla dagar.

Skolmaten är viktig för barn, om de äter ordentligt får de lättare att följa med i undervisningen. Det är klimatsmart att äta upp maten liksom att laga maten på plats för att minska transporterna. Mer mat slängs också i mottagningskök än i lokala tillagningskök.

Det är dags att ställa om köken! Det behövs nya recept som skapar livskvalitet, stöttar lokala entreprenörer och samtidigt tar hänsyn till miljön. För vist finns det stora vinster att göra på att maten får en bättre status än en svart skål för utfodring.

God mat kan vara en god ekonomi!

Svart på vitt lägre pension 2011

Inkomstpensionen sänks med sammanlagt 4,3 procent nästa år.
Med den utlovade skattesänkningar för pensionärer blir sänkningen mindre medan garantipensionen höjs däremot. En pension på 12 000 kronor blir 512 kronor lägre i månaden. Regeringen har föreslagit att skatten för pensionärer ska sänkas, vilket gör att minskningen i handen en pensionär med en pension på 12 000 kronor sammanlagt blir 155 kronor.

Garantipensionen höjs med knappt en procent vilket ger en ökning på omkring 70 kronor i månaden nästa år. Finansminister Anders Borg (M) har gett signaler om att regeringen kan komma att överväga ytterligare en skattesänkning för pensionärerna i höstens budget. Utöver detta lovar Reinfeldt skattesänkning för 6.1 miljoner svenskar, dvs alla som inte alla barn som slutat skolan!

I våras gjorde regeringen bedömningen att skattesänkningen skulle ge omkring 1,5 miljoner pensionärer höjd inkomst. Nya beräkningar efter den sänkta inkomstpensionen har halverat den siffran. Utvecklingen med allt lägre pensioner under de kommande fem åren är ett starkt politiskt argument för att det krävs justeringar för pensionärerna. Arbetslösa och sjuka har fått kraftiga försämringar men då pensionärer som grupp är många är de givetvis viktiga att få som väljare.

Problemet är att med många arbetslösa så blir det svaga tillväxtsiffror och den styr ju pensionernas utveckling. Att enbart låta en grupp få kompensation utan att skola och den framtida arbetskraften prioriteras är att skatt dra åt snaran för de de som till sist ska betala.

2010 var det första gången som den så kallade bromsen i pensionssystemet trädde i kraft. Bromsen eller balanseringen ska säkerställa att de pensionsavgifter som betalas in räcker till de pensioner som betalas ut. Pensionssystemet skulder översteg tillgångarna, och pensionerna sänktes i år, och fortsätter att sänkas ett antal år framöver.

Premiepensionens förändring bestäms i december och då vet vi inte vem som styr landet. Givetvis vill blocken flörts med pensionärerna. Håller de sig lugna så röster de som de alltid har gjort verkar riksdagspartierna tänka.

Dagens allians lovar skattesänkningar med balanserad sänkningar av ersättningar och pensionerna.

Saab ekonomi osäker!

Saab Automobiles huvudägare Victor Muller har svårt med finansieringen och kan tvingas hitta nya finansiärer för att behålla sitt ägande i Saab. Vladimir Antonov väntas kräva tillbaka de 800 miljoner kronor han lånade ut till Spyker Cars för köpet av Saab.

Antonov tvingades bort från ägarkretsen av General Motors. Grunden var misstankar om att Vladimir Antonov hade samröre med rysk maffia. Men den de ryska finansiärerna lämnade in uppgifter till GM som uppges fria honom från misstankarna.

Trots försöken från Vladimir Antonov är det får som anser att han kan investera i Saab Automobile. De 800 Mkr som lånats ut till Spyker Cars huvudägare och vd Victor Muller kommer att begäras tillbaka. Turerna mellan GM och Vladimir Antonov är känsliga både för de inblandade som för näringsminister Maud Olofsson. Insikten om att den långsiktliga ägarbilden för Saab Automobile fortfarande är oviss gör att Saab har en del osäkra tyder kvar. Rykten finns om att både den indiska fordonsgruppen Mahindra Group och kinesiska Beijing Automotive, BAIC, visat intresse för att investera i Saab.

Saab och arbetstillfällena kring företaget kan bli en huvudvärk för regeringen. Just nu pekar konjunkturen uppåt då bilflottan behöver förnyas. Det är inte troligt att Saab kommer i akuta problem före valdagen.

Hur skulle det gå för alliansen om oklarheterna kring Saab hamnar i valdebatten?

måndag 9 augusti 2010

Sjuk är inte OKEY

Att vara sjuk är ett onormalt tillstånd!
Vi tackar med största ödmjukhet att alliansregeringen åtgärdat feltänket med ersättning!
Alla kan och vill arbeta!

Så varför undanhålla dem möjligheten?
Och varför klaga?
Välfärd är arbete och den som inte arbetar ....



torsdag 15 juli 2010

Sjukhusfabrik?

Sjukhusfabriker eller nära omsorg?

Sjukvården har på några få årtionden genomgått stora förändringar. Allt sker med allt högre fart och precision. Allt talar för att förändringarna kommer att fortsätta och inte stanna vid dagens förhållanden.

Från Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer nu signaler om att ytterligare nedläggningar av akutsjukhus kan väntas och att ännu fler vårdplatser på de som blir kvar komma att försvinna. Både Socialstyrelsen och Läkarförbundet frågar sig om nedläggningar av sjukhus och vårdplatser hotar läkarnas privilegierade ställning. Det behövs inte minst mer av mänsklig omtanke och empati än att ”patienten inte blir frisk av att ligga i en säng utan av att få rätt behandling”. Föreställningen om det löpande bandet och ”sjukhusfabriken” är möjligen kostnadseffektiv men är det det vi som medborgare förväntar oss.

Läkarnas priviligerade ställning där de som snart den enda yrkesgruppen i stort själva bestämmer när de vill arbeta skapar en kostsam ineffektivitet i den normala sjukvårdsdriften. En jourhelg och läkare "kompar" i en vecka då övrig personal finns på plats medan verksamheten kan vara stillastående.

Landstingspolitiker försöka få effektivitet och genom att skilja planerad och akut verksamhet. Då går det att mer strukturerat schemalägga personalresurserna. Det finns dock gränser för hur mycket man kan planera och förkorta vårdtiderna. Tanken att koncentrera verksamhet till ännu större och sjukhus utan att tänka på hur långa sträckor patienten kan transporteras till sjukhus eller mellan sjukhus förskräcker.

De senaste årtiondenas stora förändring är att närsjukvården byggts ut. Det har också blivit vanligt att vårdcentraler företar enklare operationer. Avsikten är givetvis att avlasta akutsjukhusen så att dessa kan koncentrera sig på akut och specialistsjukvården.

Det är ett politiskt beslut att en patient nu kan få garantier för att bli behandlad inom viss tid. Det gäller därför för sjukvården att bli bättre på att ta hand om dem som inte kan planeras olycksoffer, hjärtpatienter och andra.

39 akutsjukhus har lagts ner sedan 1980. Under samma tid har det försvunnit nästan 10 000 vårdplatser. Med bara 2,1 sjukhusplatser per 1000 innevånare har Sverige minsta antalet sjukhusplatser per capita i EU. Resultatet med överbeläggningar syns tydligt vid kriser som vid en ihållande värmebölja eller köldperiod.

Som förutsättning för en ytterligare minskning av sjukhusplatserna anger SKL att ambulansverksamheten behöver förbättras. Det behövs flera ambulanshelikoptrar, samarbetet mellan landsting/regioner och kommunerna kring hemtagning av färdigbehandlade.

Frågan är om det räcker med specialiserade operationsknivar, avancerade röntgenutrustningar, mediciner och fler ambulanser. Det stora bekymret är att vi i Sverige endast utbildar var tredje läkare som får svensk legitimation. För att klara framtiden behövs en ökad utbildningssatsning där läkarprogrammet, från dagen nivå, behöver mer än fördubblas.

Kostnaderna för allt som kan göras kommer alltid att överstiga kostnaden för vad som görs. Vårdorganisation behöver bli bättre på att se hela människan så att ingen behöver flyta omkring utan att något görs. Kan tomgångskostnaden minskas är en oerhört stor vinst möjlig att uppnå.