Kvinntiga fångar till fronten

Enligt källor i Kiev skickar moskoviterna kvinnliga fångar för att delta i striderna i östra Ukraina.

Ett tåg som transporterade fångar på väg till Donetsk-regionen har observerats. Påståenden bekräftades av chefen för en rysk människorättsorganisation, rapporterade The Times.
Olga Romanova, chef för den oberoende ryska människorättsorganisationen Situv Russia, sa att Moskva började rekrytera kvinnliga fångar i slutet av 2022.

Legosoldatgruppen Wagner har rekryterat upp till 40.000 straffångar från moskoviternas fängelser. Wagner försöker erövra staden Bahmut i östra Ukraina med hjälp av fångar.
Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin sade redan i december att även kvinnliga fångar borde skickas till fronten. Prigozhin lovade då att, trots motståndet, arbetet med detta skulle fortsätta. Enligt Prigozhin kunde kvinnliga fängelsesoldater vara sjuksköterskor och agera i sabotagegrupper.

International Institute for the Study of War (ISW) rapporterar att Prigozhins idé tagits över av det ryska försvarsministeriet. Ministeriet rekryterar nu fångar till att bli inget annat än kanonmat från vid fronten i Ukraina. När fängelserna töms på intagna gör moskoviterna ekonomiska besparingar och samtidigt vinner man i att dessa personer inte kommer att i framtiden belasta samhällsekonomin då de enligt plan utgör kanonmat vid fronten.

Frågan som självklart får ställas är hur motiverade för strid är dess människor?

Företag vill bygga kärnreaktorer i centrala Stockholm!

Regeringens beslut om kärnkraft på fler platser väcker givetvis förhoppningar. Flera företag vill själva investera i kärnkraft, rapporterar SVT den 6 mars 2023. Internetföretaget Bahnhof vill bygga en reaktor för att driva en ny datahall i Stockholm.

Regeringen vill se kärnkraft på fler platser i Sverige, och det leder till att både kommuner och företag ser chansen till lokal elproduktion. Stockholm med kranskommuner har helt stoppat att projekt för vindkraft Då är det helt naturligt att det enda som kan bidra med att trygga elen i Stockholm är just kärnkraft. Att läggas den centralt i Stockholm är fördelen att det minskar ledningsförlusterna, som nu tas från vattenkraften i norr och från Forsmark. Nu beräknas ca 6% av elen försvinna i förluster vid ett avstånd av 100 Km. Vid 500 Km blir förlusterna 23%. Därtill kommer de positiva möjligheten att sälja spillvärmen till fjärrvärmenätet vilket drastiskt minskar CO2 utsläppen från Stockholm.
 

Företag är själva intresserade av att investera i reaktorer för att trygga sin elförbrukning, visar en enkät från SVT Nyheter. Bland dem finns gruvföretaget Boliden och internetleverantören Bahnhof.
Bahnhof undersöker vilka möjligheter som finns till att bygga en liten SMR reaktor vid det datacenter som byggs i Hjorthagen i Stockholm. Vd:n Jon Karlung säger till SVT Nyheter att han ser framför sig ett ”helhetsekosystem” på platsen, som ligger nära ett fjärrvärmeverk och ett befintligt elnät. En vision som om tio år kan planerna bli verklighet.

Men hur är det då med de närboende? Naturligtvis kommer en stor del av Stockholmarna att vara skeptiska. Vad som är att vänta av juridiska processer och protester av olika slag kan man bara i tankarna föreställa sig. När etablering av vindsnurror har en ledtid på 25 år är det ytterst naivt att tro att en etablering av kärnkraft centralt i en stad kan genomtröskas på tio år. Därtill kommer de allmänna valen som helt kan omkasta den politiska positiva anda för kärnkraft som nuvarande  regering utstrålar.

Nu är det trotts allt så att det är vindkraft som de stora företagen efterfrågar. 

Om marknaden får bestämma så är det vindkraft som först prioriteras och byggs ut.

Danmark ett föredömme för vindkraft!

Danmark är för närvarande världsledande inom användning och marknad av vindenergi på land och till havs. Sedan 1970-talet har idéer, stöttade av offentlig politik lett till framgången inom vindkraft. Det handlar om integration av vindenergipolitik och energi- och klimatpolitik, och visar hur generationer av danska beslutsfattare har kunnat ständigt förnya och upprätthålla en visionär, politiskt konsensus under en mycket lång tidsperiod.

I Danmark har det gällt att utan politisk strid  göra vindkraften till en integrerad del av elnätet. Det handlar  om att  hantera den dynamiken som finns i vindenergins industripolitik och beslut om  att utveckla en inhemsk marknad såväl som att dra fördel av exportmarknader. Det gäller att hantera  planering och placering av vindkraftverk som en del av den bredare utmaningen att  upprätthålla socialt stöd för vindkraften. Principen om lokalt medborgarägande av vindkraftverk, som hade ett brett politiskt stöd, spelade en stor roll i detta. Utvecklingen av dansk vindkraft har under de senaste fem decennierna gett en klar bild  av de olika möjliga och reglerande roller som offentliga myndigheter och politik har för att vårda en framgångsrika innovativa industrin med över 20.000 anställda.

Hur är det då i Sverige? Industrin skriker efter mer kraft medan politikerna träter. Enskilda medborgargrupper bruka framföra att det är bra med vindkraft, men inte här.  Förhållandena i Sverige är att vår nuvarande högerregering med bromsklossen SD på alla sätt försöker stoppa vindkraften. Högerregeringen vill bygga kärnkraft!

Hur hanterar vi medborgarna? 

Får kommunerna någon fördel av energiproduktionen? 

Norra Sverige har offrat mycket vid utbyggnaden av vattenkraften. Nu offrar de på  nytt vid utbyggnaden av vindkraft!

Det är hög tid att värna medborgarna och kommuner. Enklast är att ge tillbaka till kommunerna för energins skador i form av vatten- och vindkraft.

Enkelt lägg en grundskatt på all el-produktion som sedan förs tillbaka till de som producerar elkraften. Då får de drabbade (glesbygds) kommunerna mer intäkter och skatten som belastar kommuninnevånarna kan sänkas samtidigt som kommunens verksamhet och servis kan bli likvärdig med andra kommuner.  

Vist kulle det vara att ta hänsyn till medborgarnas intressen på samma sätt som danskarna gjort i 50 år.

Branschen varnar för el brist!

Branschen varnar för kommande brist på el.

Det går för långsamt, alldeles för långsamt för utbyggnaden av produktion och elnät! Enligt aktuell prognos från Energiföretagen ökar behovet från dagens 140 terawattimmar (TWh) per år till en tredubbling om drygt 20 år. Om den ökningen skall ske med enbart kärnkraft behövs ca 100 SMR  reaktorer, och vem tror att den framtiden är möjlig.

Vad finns då för alternativ?

Ökad vattenkraft något  eller en minskning om EU får råda med omprövningar och fria vandringsvägar för fisk. 

En betydande tillgång ligger i alla tak och ytor som  kan användas till solkraft. En utveckling som allt mer blir tydlig när husägare och jordbruk finner lönsamhet i installationer. Stående dubbelsidiga paneler behöver lite utrymme och kan t.ex placeras på betesmark. Enkelsidiga paneler kan placeras på väggar. Energimyndigheten målbild, för utvecklingen av solel i Sverige fram till 2040 visa att  cirka 5–10 % (15-30TWh) av Sveriges totala elanvändning kunna produceras av solceller.

Storskalig havsbaserade vindkraft kan ge minst en fördubbling av dagens elproduktion.  Enligt svensk vindenergi kan den havsbaserade vindkraften öka mycket redan till år 2030, och år 2050 producera 167 TWh el, motsvarande 45 procent av Sveriges totala behovet. Men då behöver den rätt förutsättningar av en mer positiv regering. Landbaserad vindkraft ger ytterligare ett bidrag.

Vad har vi då att vänta ? Vattenkraft +3-3, vindkraft +167, solkraft +30 = ca 200 TWh ny produktion.  150 + 200 = 350 TWh möjligt mot beräknat behov 330 TWh. Och förlåt, ny kärnkraft skulle inte behövas i denna  mix! Denna enkla uträkning visar att det är möjligt att tredubbla dagen elproduktion om bara viljan finns. Då duger det inte att Moderata och  SD politiker slår sig för bröstet för att de stoppat vingkraft på västkusten och i Skåne

Vad har då regeringen för idéer. Ett par SMR reaktorer och krokben för vindkraft. Ökat stöd för solkraft är dock att observera. Ideligen uttalas att all ny elproduktion behövs! Regeringens idéer är långt från det framtida elbehov som branschen förutspår.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) krymper ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) konstaterar  EU-kommissionen i sin nya vinterprognos att Sveriges ekonomi går sämst i EU och ekonomin krymper under 2023. Frågan är om detta är bra eller dåligt att vi faller från högsta höjde?

Det enda positiva är att inflationen är på väg nedåt som en följd av högre räntor, fast någon ska betala.
En minister som saknar trovärdighet på posten leder till en ekonomin i fall blir givetvis en given utsaga.

Gratis pengarnas tid är förbi kan vi konstateras. Fallet blir dessvärre större när ingen tror fullt ut på regeringens åtgärder. Vist är det sant att alla fått mer i plånboken, några hundralappar till de fattigaste, men mest har de som inte behöver dem fått sådär 10.000 i månaden. Eller ska vi vara tydlig 300 falukorvar av bästa kvalitet extra, något som givetvis inte inträffar för den som redan har mycket.

Högerregeringens fördelningspolitik är glasklar. Den leder till tveksamhet  hos de stora internationella aktörerna.

Jakten på fuskbyggare igång – över 100 gripna

"Jakten på fuskbyggare igång – över 100 gripna" Rubrik i SVD  vidare ”Tusentals förstörda byggnader och fruktansvärda dödstal. Nu inleder Turkiet jakten på misstänkta byggfuskare. Turkiet har börjat jakten på dem som byggt för dåliga hus i det jordbävningsdrabbade området. Byggfusket misstänks ha bidragit till många dödsfall och totalt beräknas nu 35 000 ha dött under jordbävningen.”

Men sakta i backarna! Är det fuskbyggare eller administrationen som är ansvariga? Om de styrande utfärdat amnesti åt alla som byggt fel! Vem är det egentligen då som sökarlyset ska riktas mot? Den turkiska presidenten? Självklart, det styrande partiet som verkar se hot vart man än ser i kontakter inom likväl som utom landet.

Makten eller "diktaturen" försöker givetvis ge sken av att det är andra än maktens innehavare som är ansvariga. Resultatet är skrämmande. Prognoser talar om 50 000 döda och 100 000-tals allvarligt skadade.

Hur ska den politiska eliten ta sig ur detta? Sanningen kommer alltid för eller senare gå upp för det turkiska folket.

Borgmästare i  Erzin räknar inga dödsoffer. Orsaken  är att finna i att Ökkeş Elmasoğlu godkände inga svartbyggen.

Kring 50.000 personer förvänas ha dött till följd av jordbävningen i Turkiet och Syrien. Men i den turkiska Erzin räknas inga dödsoffer, detta trots att staden ligger i den värst drabbade delen av Turkiet.
Borgmästaren Ökkeş Elmasoğlu har inte tillåtit några olagliga byggen överhuvudtaget. När tusentals byggnader kollapsade, trots Turkiets hårda regler kring hur hus ska byggas på grund av vetskapen om risken för jordbävningar. 

Korruption  ligger bakom att byggnader kollapsade. Borgmästaren tillhörande oppositionspartiet CHP, var hård och tog beslut om rivning av hus som olagligt uppförts i Erzin. 

Således finns det an annan historia att berätta om Ökkeş Elmasoğlu, borgmästare i Erzin som tillämpat byggreglerna. Om alla gjort som han hade många liv sparats. Däremot hade korrupta byggherrar inte kunnat skapa denna katastrof som vi nu fått uppleva.

Turkiska Erdogan mutor och korruption leder till katastrof

Jordbävningen och korruption gör att byggnader faller som ett korthus i Turkiet. Det är känt att den utbredda korruptionen i landet gör att byggnader inte följer de på pappret stränga reglerna.  Byggregler kan helt enkelt kringgås genom en bunt sedlar till kontrollanten istället för att dyr armering sätt in i bygget. 

Det turkiska samhället präglas av korruption, likt många länder där makten koncentreras till ett fåtal. Att köpa sig förbi reglerna får som följd att många människor får sätta livet till i jordbävningen. Nya hus har rasat i brist på armering, trots  Turkiets stränga byggregler.  Mutade myndigheterna, som lyder direkt under president Erdogan (som har betydande egen makt), har sett mellan fingrarna så att husen kunnat byggas billigare –  utan större skydd vid en  jordbävning. Vart har de skattemedel som tagits ut för att förbättra husen tagit vägen. En misstanke är att de berikat personer i Erdogans styrande parti. Att byggnader uppförda sedan tidigare innan strängare byggregler införts har skadats är givet. Däremot är det obegripligt att nybyggda hus helt demolerats.

Det uppenbara är att en hel del byggnader inte är byggda i enlighet med reglerna. Bevisen  är synliga genom att titta på bilder av kollapsande byggnader som uppförts under senare tid, och att de få armeringsjärn som sticker ut ur den raserade betongen visar tydliga tecken på fusk. Det ser ut från de bilder som kablas ut som  att det saknas tillräcklig armering som förankrar våningsplanen vid bärande väggar.  Beviset är  tydliga hur  betong bara faller sönder i mindre bitar, just i brist på armering.

Korruptionen inom den turkiska byggbranschen är, inte hemligt, utan ett välkänt problem omtalat av både politiker och ingenjörer. Så detta är en naturkatastrof som varit välkänd men där några tillskansat sig förmåner genom mutor. De som får betala priser är de mins 20 000 döda och uppskattningsvis 100 000 skadade.

Vi känner till att klimatförändringar utgör ett stort hot mot mänskligheten men vi beter oss på samma sätt som i Turkiet, genom att blunda för vad som behöver göras.  

Vi i Sverige ( SD och högerregeringen) tar hellre katastrofen än vidtar åtgärder.

20 mars 2023  är analysen att det är möjligt att 100.000 människor mist livet i det av diktatorns Erdogans  parti beviljade amnestier för byggfusk.

Estland först i Europa med SMR kärnkraftverk

Går allt som planerat, Olkiluoto3 i minne, står det första modulära kraftverket i östra Estland klart 2031. Företaget Fermi Energia presenterade sitt val av reaktormodell i Tallinn på onsdagen. Svenska Vattenfall som är delägare i  Fermi Energias följer projektet med stort intresse.
Anläggningen bygger på amerikanska GE Hitachis modell av ett litet modulärt kärnkraftverk, ett så kallat SMR, där estniska Fermi Energia utvecklar sin egen version. Fermi Energia är det första energibolaget i Europa att besluta om småskalig kärnkraft.  Går allt planenligt levererar kärnkraftverket el lagom till jul 2031.
Valet av reaktor blev GE Hitachis så kallade BWRX 300*, en kokvattenreaktor med en teknik som är väl beprövad i Europa.

Förberedelserna för kraftverket är redan igång. När det kommersiella kontraktet skrivs ska Fermi redan ha ett kraftverksområde och planeringen för bygget där klart. Företaget ser på alternativa platser i östra Estland.
Vid bygge av ett SMR med kokvattenreaktor kan Fermi Energia utnyttja teknologiskt kunnande från Finland och Sveriges. De två första reaktorerna i Olkiluoto i Finland och Forsmark i Sverige, använder den tekniken.  Även om kärnkraftverket planeras i Estland och är betydligt mindre så finns det synergier och erfarenhet att hämta.

Vid valet i Estland i mars 2023, är kärnkraften är ingen stor valfråga. Några lagar kring kärnenergi har Estland ännu inte fast de kommer att föreslagna under 2023. Beslut om lagar kommer att antas av  Riigikogu under 2024, samt beslutet om plats.

GE Hitachi slöt det första kommersiella kontraktet för sin BWRX 300 i Kanada 2023. Nu har företagets modell valts till mall för ett europeiskt energibolag att arbeta vidare med. På GE Hitachis kärnenergi är givetvis detta ett genombrott trotts att de i stor utsträckning handlar om gammal beprövad teknik.
Färska opinionssiffror visar att stödet för kärnkraft i Estland är stadigt. Vindkraften är den populäraste energiformen följd av kärnkraft och solkraft. Satsningen på kärnkraft skall jämföras med den på vindkraft där Estland har ambitionen att bli självförsörjande och en exportör av energi.

Tanken är att ha en första reaktor står klar 2031, snabbare än så går det inte. Efter den första reaktorn finns planer på en likadan till. Reaktorerna skulle ha en effekt på 300 megawatt var och den andra reaktorn skall enligt planerna stå klar ungefär fem år efter den första.

En liten reaktor av den typ Fermi Energia nu planerar kostar omkring 1 miljard euro. Finansieringen håller det estniska företaget på och sätter ihop och tvivlar inte på att lyckas. Summan kan jämföras med den tredje reaktorn i Olkiluoto på 1600 megawatt som kostar cirka 8,5 miljarder euro och en reaktor i en femtedels storlek utan 13 års fördröjning planeras SMR kosta 1 miljard euro.
Vattenfall äger omkring sex procent av Fermi Energia. Vattenfall satsar 1,5 miljon euro i projektet.

På Vattenfall följs utvecklingen med stort intresse och Svenska universitet är djupt engagerade i hur Fermi Energia utvecklar sin SMR. För Vattenfall är i frågan om ny kärnkraft öppen både för storskalig och småskalig kärnkraft. Den svenska högerregeringen regeringen har öppnat dörren för stora subventioner till ny kärnkraft i Sverige och get order till Vattenfall att öppna en förstudie för två SMR reaktorer i Ringhals. Planerna i Estland är däremot långt framskridna med en panerad reakor färdig 2031. De i Sverige påbörjade förstudierna kommer sannolikt inte resultera i något förrän i mitten av 2030-talet, om det över huvud taget blir något då vindkraften blivit ett betydligt kostnadseffektivt alternativ.

Det är kortare ledtid för  små reaktorer men de ger  mindre energi. För Vattenfall är det i första hand elproduktion och ånga som är intressant i en ny reaktor.
Experter från Vattenfall har varit med och valt reaktortypen för Estland, men det betyder inte att företaget skulle vara redo att välja samma reaktorer i Sverige. Då Estland jämförde tre olika små modulära reaktorer innan valet gjordes, är Vattenfalls
urval bredare där fem-sex modeller är intressanta. För Sveriges del handlar det om mer än en fördubbling av elproduktionen till 2030. I den kontexten är högerregeringens insatser hittills svaga och kommer inte att nå målet.

Utvecklingen av GE Hitachis modulära reaktor är även intressant för Polen som planerar att bygga flera SMR. Flera reaktorer av samma typ  garanterar  att det finns tillräckligt med kompetens för drift och underhåll.

Redan här ser vi att narrativ med serieproduktion av någon av de 90 projektet som pågår inte kommer att infrias. De billiga serieproducerade SMR reaktorerna kommer att framgent fortsätta var en powerpoint illusion.

*BWRX-300 är en 300 MWe vattenkyld, liten modulreaktor med naturlig cirkulation (SMR) med passiva säkerhetssystem som utnyttjar design- och licensieringsgrunden för GEH:s amerikanska NRC-certifierade ESBWR. Genom dramatisk och innovativ designförenkling, utnyttjande av en licensierad och beprövad bränsledesign och inkorporering av beprövad komponenter och expertis i leveranskedjan, anser GEH att BWRX-300 kan ge  lägst risk, den mest kostnadseffektiva och snabbast att marknadsföra SMR. Som den tionde utvecklingen av Boiling Water Reactor (BWR), representerar BWRX-300 den enklaste men mest innovativa BWR-designen sedan GE började utveckla kärnreaktorer 1955. Avancerad kärnkraftsteknik som BWRX-300 är en nyckelpelare i GE:s ledarskap inom energiomställning. BWRX-300  har designats för att uppnå konstruktions- och driftskostnader som är avsevärt lägre än traditionell kärnkraftsteknik.

BWRX-300

Kärnkraft TT:s enkät!

Nu har det blivit debatt om var kärnkraftverk skall byggas. Argumentet att det är bra med vindkraft men inte här, har hitintills hörs  tydligt i debatten. Även bland de kommuner som i TT:s enkät antyder svaren att egentligen tror vi inte att vår kommun är lämplig. Fast vi vill inte stå i vägen för framtiden. Typiska politiker svar, till intet förpliktigande,  dyker upp när svaret ja möter motstånd.

Det var pinsamt att se Ebba Rusch svamla om elbehovet när tre industriella tungviktare, Martin Lindqvist, vd SSAB, Peter Carlsson, vd Northvolt, och Henrik Sjölund, vd Holmen  beskrev sina akuta behov av el i TV:s Agenda. Vindkraft kan byggas nu om bara tillstånds processerna kortas. Programledaren fick avbryta Ebba Busch när hon svamlade och inte svarade på frågorna hon fick. För övrigt såg hon mest besvärad ut när industrin efterfrågade vindkraft nu, och inte kärnkraft någon gång i en odefinierad framtid.

I tankarna runt SMR reaktorer så är de mest optimistiska saliga i sin tro att den första skall  stå färdig 2028. Ekonomiskt skulle de inte vara LÖNSAMMA om de inte får leverera fjärrvärme. En sak som hittills inte varit tillåtet att använda fjärrvärme från kärnkraft utan endast tillåtet till att värma upp havet. I den ekonomiska kalkylen gäller en placering nära en storstad för att fjärrvärme skall bli realistiskt. Det gäller för den tänkta kärnkraften att den ska ligga nära en stor elkonsument samt att den ska kunna leverera fjärrvärme. Då blir det de 10-20 största kommunerna som blir aktuella för ny kärnkraft.  

Är det någon som tror att  motståndet därmed kommer att utebli?

Ranglande runt i juridiska processer i 10 -15 år är att förutspå, allt i Slottsavtalet och SD ökenvandring. Vem vet vem som har makten om 15 år?

Ringhals 4, planerbar!

Den säkra och planerbara kärnkraften!

När Ringhals 4 skulle startas efter underhållet den 29 augusti 2022  förstördes tryckhållaren för att någon glömt att fylla den med vatten. Orsaken är det strid kring,  någon gjorde fel eller instruktionerna var otydliga. Så var det med den säkra kärnkraften, otydlighet i instruktionen.

Reaktorn  är den tredje största i Sverige, har stått still över vintern. Först skulle reparationen vara klar runt 1 december sedan den 31 januari följt av 23 februari och det sista budet är 19 mars 2023. Sju månader avstängning! Intressant är hur detta påverkat elpriset och  situationen för el-förbrukare i elområde 4.

I elområde 4 har moderata och SD styrda kommuner sagt nej till vindkraft.  Hade vindkraft till havs fått ett tidigt ja hade tillräckligt och mer el producerats än bortfallet från Ringhals 4. 

Att med konstlade metoder, som att bilda ett elområde för Sverige, skulle inte nämnvärt sänka priset i söder men drastiskt höja elpriset i norr. Om inte EU ändrar på reglerna hur elpriset sätt riskerar norra delen av Sverige där huvuddelen av exportföretagen  finns att kollapsa. Den kolonialpolitik som högerstyrda kommuner i söder sysslar med är inte hållbar i ett modernt samhälle. Den utsugning av norra Sverige som bidragit till välstånd i södra delen av landet kan inte fortgå. Högerstyrda kommuner i söder behöver ta ansvar för mer el-produktion, vare sig om det är kärnkraft eller vindkraft. Endast den vägen  kan  överföringsnätet från norr till söder fungera. 

Sakligt försvinner en tredjedel av elen i form av förluster när den skall föras från Luleälvens kraftstationer ner till  Skåne. Produceras elen lokalt blir förlusterna mindre.

Vid Ringhals finns ett utbyggt stamnät anpassat till fyra reaktorer. Nu har den lediga  kapaciteten  bokats in för ny vindkraft. När nu anmälan om tillstånd att bygga nya reaktorer vid Ringhals, eller nya på platser, behöver även ett nytt stamnät byggas.

Hur ställer sig Högerregeringen till det! 

Skall bygget av nya reaktorer, oavsett plats, även innebära att kostnader för nytt stamnät skall  belasta reaktorerna på samma sätt  som dessa kostnader, enligt högerregeringens förändringar, skall belasta ny vindkraft?