EU-valet till vänster

Ska de svenska partiledarna till Bryssel? Ja, åtminstone verkar det så, om man ska tro valaffischerna. Varför är det så? Ska vi som ska rösta hållas ovetande om vilka som ska representera oss under de fem kommande åren.

Lite annorlunda är det i Tyskland där högerpartiet Alternativ för Tyskland (Afd) utmanas från extremvänstern Bundis Sarah Wagenknecht (BSW)

Som extrem vänster utmanar hon i första hand Die Linke men även de högerextrema Afd. Wagenknecht är en konservativ vänsterpopulist som vill utmanar de högerextrema genom att ta en del av deras idéer. Hon vill stoppa NATOS, i hennes tycke vansinniga upprustning.
I EU vill BSW utmana Afd, Le Pen och Giorgia Meloni, genom att bilda en egen partigrupp till vänster om kommunisterna. Hur kommer då det svenska Vänsterpartiet bete sig i denna förändring? Det är verkligen en intressant fråga.

 

Handlar det för Vänsterpartiet att simma lugnt i den svenska ankdammen, tala om inrikespolitik och ta på sig stora skygglappar.

Valsystemet?

När jag var och förtidsröstade var et sju valförrättare i lokalen. Om nu alla behövdes är över mitt förstånd. En stod i dörren hälsade välkommen, En stod längre in i lokalen och gjorde ingenting, en frågade om jag hade röstkort och det hade jag så fick lag ett valkuvert och ledes fram till båset med röstsedlar. Så hänvisade samma person till skärmen för själva iläggande av valsedel i kuvert.Jag kryssade i en kandidat som inte har en chans att bli vald, de tär ju det på låtsats peson valsmöjlighet jag som röstboskap har. Därefter satt fyra personer bakom ett bord och utförde val förättarnas arbete. Jag visade legitimation och hen tog emot röstkort och kuvert, sedan räcktes det över till nästa som skrev i en identitet på en lista och slutligen lades allt ner i en låda, där det fastnade halvvägs ner. På andra försöket så försvann det hela i lådan och allt var klart, får man hopppas. Jag har gjort min medborgerliga plikt och skapat legitimitet till partiernas valda kandidat, dvs de som står överst på listan.

Nu tycker jag inte att det svenska valsystemet ger oss som röstar något val. Partierna verkar vara nöjda med rådande ordning, och ve den person som personröstas förbi partiets   utsedda, de drabbas i regel av  utfrysning, personlig erfarenhet. Ska vi ha det så att vi enbart är röstboskap som ska legitimera partiernas val?

 

Går vi till vårt grannland Finland så är valet i första hand ett personval och i andra hand ett partival. Är det då mycket bättre att jag som väljare får lägga min röst på den som jag tror är min bästa företrädare? Men det förnekas med det svenska valsystemet som sätter upp flera hinder.

1 Registrering av parti 2000 underskrifter.
2 Registrering av kandidater, låsning av valbara
3 Beställa valsedlar
4 Distribuera valsedlar till sådär 10 000 vallokaler
5 Pengar, de etablerade partierna får det mesta fritt, kommunanställda gör jobbet.
6 Diverse småhinder som motvilliga kommun anställda som inte ger tillträde till vallokalen och som gömmer och  slänger valsedlar, mm.

Men det viktigaste i Sverige röstar vi på parti inte på den dugliga person vi har förtroende för.

Förvirringen i Europeiska unionen

Den politiska förvirringen i Europeiska unionens ledning ökar, och främst mellan de stor nationernas högerkanter!

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som uppvaktas av både EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europas mest framstående högerextrema ledare Marine Le Pen. Politikerna vill fortsätta att håller alla dörrar  öppna inför valet till Europaparlamentet.
Nu strax innan valet, föreslår ledaren för den franska högerradikala nationella rörelsen (RN) Le Pen att tillsammans med Melon bilda en supergrupp som förenar alla höger partier i Europaparlamentet. Le Pens National Front tillhör den högerextrema gruppen Identity and Democracy (ID), medan Melonis Italiens Bröder-parti tillhör gruppen European Conservatives and Reformists (ECR, där Sverigedemokraterna SD ingår), som inte är fullt så extrema. 

Vissa analytiker menar att Le Pens handlande är taktik och skall tolkas som ett hot mot mittenhögerpartiet European People's Party (EPP där Moderater och Kristdemokrater ingår) och dess kandidat till EU-kommissionens chef, von der Leyen. Framväxten av en stark politisk kraft på den extrema högerkanten skulle hota EPP och deras nuvarande koalitionspartner, socialisterna och liberalerna, som tillsammans har kontrollerat Europaparlamentet. 

Von der Leyen kan bli beroende av Meloni och ECR  och till och med  samarbeta med dem efter valet. Den samlade extrem högern skulle kunna få inflytande på två huvudfronter. För det första kan de förhindra en andra period för von der Leyens mandat. För det andra skulle de förändra  EU-inriktning i migrations- och klimatpolitik.

Än så länge har Meloni inte öppnat sina kort. Von der Leyen och EPP har undvikit att utesluta en koalition med ECR. Snarare behövs Italiens och Melonis hjälp att övertala sin allierade i  Ungern. Minister Viktor Orbán ska övertalas att gå med på EU-stöd till Ukraina.

Spaniens ECR-ledamot Hermann Tertsch anser att det är hög tid att högern går samman mot EPP och socialisterna för att hindra deras planer, till förmån för mer europeiska intressen. De konservativa borde  enas om att hålla EPP ansvariga för styret av Europa. Spaniens Tertsch ser lösningen att skapa en enad högergrupp efter valet.

Den strategiskt tänkande Le Pen har erbjudit Melon alla möjlighet i EU-parlamentet om högerpartierna når ett bra resultat i valet. Själv handlar Le Pen försiktigt för att, senare mer rumsren, satsa kunna satsa på att bli Frankrikes nästa president.

Att Meloni lämnat alla alternativ öppna för sig själv, möjligen för att efterträda Von der Leyen. Har Italien  varit så nära Europeisk inflytande tidigare, saken är något som präglar den Italienska högern.

Åsiktsskillnaderna mellan högern i Frankrike och Tyskland är monumental. Le Pens Frankrike,  försöker framställa sig själv som mer mainstream-konservativa. I åratal har Le Pen försökt ta avstånd från bakgrunden till Tysklands högerextrema parti Alternativ för Tyskland (AfD).  Extremismen urartade efter skandaler med hyllningen till Hitler som fick ID-gruppen att kast ut AfD.

AfD:s uteslutning från ID kan göra extremhögern ännu mer splittrad och Le Pens rörelse än mer sårbar, eftersom de har förlora en del av sin nuvarande grupp av EU- parlamentariker till en ytterligare mer högerorienterad grupp om AfD beslutar sig för att skapa en egen grupp i  Europaparlamentet. AfD kan rent av nästan utplånas i valet då en utbrytargrupp har möjligheten att bli större

Efter valet var ska då Sverigedemokraterna ingå? 

Bland de (normalt) höger extrema eller bland extremhöger extremerna? 

Att förvänta vad de framtida högerextrema grupperna kommer att hitta på är en öppen bok, klart är dock att isolation med resande av murar är budskapet för SD.

Så vad väljer DU?

Oligarkernas flykt och Ungern

Enligt ekonomer vid EU Tax Observatory i Paris och Skatteforsk i Norge har ryska medborgare köpt bostäder i Dubai för 6,3 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina i februari 2022. Uppgifterna kommer från International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ).  

Ekonomerna understryker att det här handlar om en i underkant tilltagen försiktighet. De verkliga köpen är troligen betydligt större. Den mängd av ryska pengar som flödar in i Dubais fastighetsmarknad har troligen mer än tiofaldigats. Oligarkerna ser om sitt hus, bildligt talan. Det gäller att rädda det som går. Tilltaget är ett tydligt tecken på att de som genom Putins korruption skaffat sig omätbara förmögenheter nu tror att läget kommer att förändras. Putin är inte längre en trogen vän att luta sig mot när det gäller att säkra åt sig vad som räddas kan. Andra länder som hjälper oligarkernas intressen är Malta och Israel. Länder som är kända för att hjälpa skumrasket att kringgå sanktioner. Dubai har blivit den främsta destinationen för den ryska elitens pengar och en säker plats för den som vill undgå sanktioner.  

Vilka slutsatser skall vi dra av detta? Rysslands gränser är oändliga så när drabbas Dubai av den ryska hämnden?

I dagarna är det val i EU och här pratas om en rysk desinformation. Oro rör att Ryssland skall hjälpa högerextrema partier inför valet. Det verkar som om folket som ska rösta genomskådar det hela. I Ungern verkar folket var trötta på den nuvarande korrupta högerregeringen som uttalat är ryssvänlig. Ett nytt parti har snabbt dykt upp på scenen och verkar kunna bli det största i Ungern EU-val. 

Ser vi nu slutet på hyllandet av Putin och högerstyret i Ungern? Har Socialdemokraternas inspel i EU-valet om uteslutning av Ungern redan haft sådan effekt?
 

Är framtiden trotts allt ljus för Europa och högerpopulisternas tal bara slamret av tomma grytor? 

Snart är det val och sanningen ska fram i ljuset!

Solpaneler förändrar el användandet!

Solpaneler, revolutionen som förändrar el användandet!

Finns det redan så många solpaneler så att det inte längre lönar sig att sälja sol-el till nätet? Däremot är installation av solpaneler rimliga för privathushåll för att sänka delar av elkostnaden och främst för att undvika nätavgifter. Vinnare blir husägare (som har tak) och förlorare blir de som bor i lägenhet.

På sommaren producerar solpaneler redan så mycket el att elen inte bara är billig på natten, utan även på dagen. El är generellt sett dyrast på morgonen och kvällen. Det gör att det inte längre är lönsamt att installera solpaneler för att sälja el. Däremot finns subventionen för privatpersoner men en kraftig ändring har inträffat jämföra med för två år sedan, då var de dagliga elpriserna väldigt höga och folk installerade paneler för att göra ekonomiska vinster.

Egenkonsumtionen av el är avgörande för installation av solceller. Att producera solel för eget bruk är fortsatt alltid en vettig investering. Om priset är noll eller negativt på marknaden så är vinsten att kringgå den höga nätavgiften huvudsaken.

Billig el soliga dagar gör det även rimligt att konsumenter med rörligt pris kör tvättmaskinen och laddar bilen dagtid på sommaren.

Soliga dagar kan priset på el bli lågt under dagtid. Nu är det bara frågan om någon är hemma eller om ny teknik finns som kan utnyttja tillfället då priset är lågt och att sälja till nätet inte ger så mycket. Automatisering är framtiden som gör att något fungerar genom att själv känna av elpriset. Detta är definitivt en utvecklingen av digitaliseringen som väntar oss. Kruxet är att veta vad elpriset vid varje tidpunkt är satt till.

Priset på solpaneler har sjunkit till hälften under de senaste två åren. Samtidigt har batterier blivit allt viktigare för att solel ska löna sig. Det betyder att den ursprungliga kostnaden för investeringen blir högre. Vinsten är dock större då mer av den egenproducerade elen kan användas utan fördyrande nätavgifter.

Ett batteri med en genomsnittlig kapacitet på 10-15 kilowattimmar, som skulle kunna passa för en villa, ligger på runt 40 000-50 000 SEK. Batteriernas lönsamhet bestäms givetvis av hur mycket elpriset kommer att fluktuerar i framtiden. Ju större elpriset fluktuerar desto kortare kan återbetalningstiden bli, men det går tyvärr inte att förutse vad som händer med elpriset i framtiden. Till stor del beror det framtida elpriset på politiska beslut, och i vilken utsträckning staten och EU beslutar sig för att ingripa på elmarknaden för att ge Europa ett stabilt elpris.

Att hantera framtida vinster blir svårt när påverkan av batterilager och hybridparker ökar. Allt detta är fortfarande i inledningsstadiet. Det går faktiskt bara gissa vad den slutliga lönsamheten blir och hur politiska beslut kommer att påverka solpanelernas framtida konkurrenskraft.

Våldtäkt, traditionellt ryskt vapen

Våldtäkt ett traditionellt ryskt vapen idag uppmuntrat av Putin

Den ryska armén använder massvåldtäkt som vapen i Ukraina, hävdar författaren Sofi Oksanen. I sin bok ”I samma flod, Putins krig mot kvinnorna”. I boken visar Oksanen hur Putin vill bygga sitt imperium genom råt sexuellt våld, desinformation och försvagade rättigheter för kvinnor. Inte undra på att ryska kvinnor inte vill föda barn åt Putin!

Det finns en tradition av användandet av våldtäkt i den ryska armén, inte minst fick kvinnor uppleva det i segrarmakternas intåg i Tyskland, och överallt som den röda armen fanns. Det sexuella våld som Ryssland utövar i Ukraina är en integrerad del av det upprepade folkmord som begås på ukrainarna, förra gången var det under Stalins tid då massvält skulle få ukrainarna till lydnad.

Efter fasorna i ukrainska Butja fick världen en påminnelse om att den ryska armén använder sexuellt våld som legitim strategi. Sofi Oksanen  lyfte ämnet i boken I samma flod, Putins krig mot kvinnorna.
Om Butja nu har lagts till handlingarna finns oron ständigt kvar för  att det sexuella våldet skulle bli marginaliserat i Rysslands anfallfskrig mot Ukraina.
I sin bok beskriver hon hur misogyni, homofobi och nationalism krokat arm med en högst medveten rysk strategi.

Sofi Oksanen har tidigare skildrar sexuellt våld. I roman Utrensning handlade våldet om hur hennes gammelmoster våldtogs under vidriga förhör med sovjetiska soldater efter sovjets andra ockupationen. Alltför många i Estland förlorade hoppet, sina liv eller deporterades österut. Förtrycket var massivt. Kriget tog i praktiken slut först efter 52 år när Sovjetunionen upphörde att existera 1991. Saken om våldet mot kvinnorna gömdes undan fast alla kvinnor visste och offren svalde skammen efter rödaarméns framfart. Det fans ju ingen rättvisa att få.

Sofi Oksanen har en blick att se det sexuella våldet som vapen alltid borde lyftas fram i diskussioner om krig. Kvinnovåld anser hon borde vara helt normaliserat, varje gång vi pratar om vapnen borde vi prata om våldet mot kvinnorna också, framkommer tydlig från Oksanen.
Hon tycker att många västerländska länder är fullständigt naiva inför Rysslands imperialistiska ambitioner. Putin har själv uttryckt det som att Ryssland saknar gränser. Våld mot kvinnor har, med tiden,  växt fram som en huvudingrediens i Putins imperialistiska ideologi. I Ryssland kallas kriminaliseringen av våld i hemmet ett ”utländskt påfund” och feminism stämplas som extremism. Likt alla extrema tankeinriktningar beskrives i boken hur desinformationskampanjer drabbar kvinnor.
Vi har på nära håll set hur SD systematiskt missgynnar kvinnor.

I informationskriget är en förminskning av kvinnorna en del av strategin i SD:s bild av Sverige på samma sätt som det framstår som en del av Rysslands militära doktrin. Vi ser hur kvinnliga politiker i Sverige behandlas illa av trollarméer  i Sverige liksom andra kvinnor runt om i världen som vill ta en roll i samhället.

I ryska forum på nätet skrivs det om de lösaktiga ukrainskorna och våldtäktsoffer blir förföljda och hotade på nätet. Men även ukrainska män drabbas av våldtäkter och sexuellt präglad tortyr. Nu har fler offer vågat att anmäla brotten, också männen. Det är nytt, enligt Oksanen. Hon berättar att offer till och med har fått skadestånd i Ukraina för ryska soldaters sexuella våld, med hjälp av  Denis Mukweges stiftelse.
Det är historiskt första gången offer medan uppmärksammas under tiden övergreppen pågår. Mukwege har sagt att ett erkännande av begångna brottet är en av förutsättning för att offren ska kunna läka.

Sofi Oksanen tittar aldrig bort. I essäboken ”I samma flod” analyserar hon den ryska imperialismens ambitioner och Putins uttalade krig mot kvinnorna. Våldet har alltid varit närvarande i den ryska historien. Nu som då är det ingen förändring.

Sofi Oksanens essäbok
I samma flod. Putins krig mot kvinnorna
Översättning av Camilla Frostell
Albert Bonniers förlag, 303 sidor

Elmarknad Tyskland EU

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har det tufft. Den tyska industrin står inför en gigantisk omvandling och för tillfället har den haft problem vilket resulterat till ett mullrande missnöje.

Tyskarnas beslut att stänga ner  kärnkraften visade sig inte vara en högljudd väckarklocka, inte minst för de extrema grupperna som förnekar klimatförändringarna. Att fortsätta på tidigare linje med brunkol och rysk gas hade blivit en katastrof för klimatet. Nu har  den tyska ekonomin en möjlighet att vara pådrivande i klimat omställningen. Misstaget med bygget av gasledningen Nord Stream gjorde dessutom att tysk ekonomi styrdes av Putins nycker. Nu är det hotet borta. Tyskarna importerar två tredjedelar av sin energi. När Olaf Scholz besökte Sverige för ett möte med statsminister Ulf Kristersson stod energifrågorna i fokus. 

Tyskarnas förslag att stabilisera sin elmarknad med en ny kraftledning från Sverige handlar om en kortsiktig säkerhet. Svensk fossilfri el kommer snart att förbrukas i norra Sverige med de projekt som pågår om fossilfritt stål. Saken har inte helt gått upp varken för politiker från södra Sverige eller från berörda i de länder som  nu tar emot vår överskotta el.  Tysklands industri och landets gröna omställning behöver i huvudsak långsiktigt byggd på egna lösningar.

Sjökabeln, Hansa Powerbridge, är en kortsiktig åtgärd för tysk elförsörjning. Kabeln kommer att gå från Skåne till Nordtyskland. Syftet är att ytterligare integrera elmarknaderna i Europa. EU har ju som mål att nå en gemensam energiunion. En större sammankoppling mellan Sverige och Tyskland gör att elpriserna styrs mer i elområde 4 av produktionen i Europa. När solen lyser i Tyskland får vi negativa elpriser, inte bara i elområde 4, utan i hela Sverige.

I Tyskland produceras elen i norr och förbrukas i söder. Tyskland saknar el prisområden. Det gör att när Tyskland stundtals producerar mer än det egna behovet, vilket leder till att priserna sjunker, vilket spiller över till Sverige där vi soliga arbetsfria dagar får minuspriser på marknaden.

Med Hansa-ledningen lär fluktuationerna i prispåverkan mot Sverige bli kraftigare, både uppåt som neråt. Av överföringskapaciteten måste 70 procent bjudas ut på den europeiska elmarknaden. Ett förhållande som vi levt med länge med kablar till Danmark, Bornholm, Norge, Åland, Finland, Polen och Litauen. För Baltstaterna medförde kabeln till Litauen en drastisk sänkning av elpriset i Baltikum, då Ryssland inte ensidigt kunde bestämma priset.

Vad Olaf Scholz och Tyskland behöver göra är i första hand att införa elområden i landet och att bygga ut den miljömässigt bästa energiproduktionen för att minska fossil beroendet. Tyskland är ett föregångsland när det gäller solpaneler, men det krävs mer för att en långsiktig omställning skall lyckas oberoende om det gäller Tyskland och Sverige, eller någon annan stans.

Den heliga 4% spärren!

Den heliga 4% spärren och partivalet!

Flera undersökningar och några falla av tyckande blir det klart att tre riksdagspartier balanserar kring 4% och  riskera att förlora sina platser i EU-valet 2024.

Ipsos undersökning från februari/mars  visade att alla svenska partier skulle hamna över fyraprocentsspärren. Men det finns också givetvis andra mätningar som visar på andra möjligheter.
Novus senast mätning spår att L, C och KD ligger strax under spärren, och i Indikators opinion hamnar KD under fyra procent och C och L balanserar på spärren.
Även statsvetare gör prognoser, mer eller mindre vetenskapliga, där de spår att C, L och KD åka ur EU-parlamentet. 

Själv ställer jag mig frågan, vad är det vi röstar på? Blir det någon förändring av att ett eller annat svenskt parti inte sitter med kring grytorna i EU? Svaret torde tveklöst bli ett nej. EU parlamentet styrs av ett blandning av partier från 27 olika länder. Vad vet vi om dem? Sannerligen ytterst lite. Sverige har 8 riksdagspartier och hur många har 27 länder i EU?

I EU-politiken har Sveriges agerande varit relativt avvaktande. Inte heller har vi bryt oss om att hämta de bidrag som går att få för olika projekt. Men det verkar ha varit ett val som Sverige gjort. I många andra EU-länder räkans EU-bidragen med som en förutsättning för att ett projekt ska genomföras, så inte här.

Tillbaka till de 4%. Har det någon betydelse om något parti saknas i EU? Antalet svenska mandat är 21 st oavsett om alla riksdagspartier är med. 21 personer att stå upp för svenska intressen. Blir det sämre för Sverige om de 21 representerar färre partier? Knappast, vad kan 21 partirepresentanter göra bland 730 ledamöter? Det finns ett sakfel med svenskt valsystem, det är partival. Inte val av dugliga personer. I det sammanhanget är folklistan ett undantag. Här är det personer som ställer upp i något som kan kallas personval. Givetvis motarbetat av det svenska valsystemet.

Personligen anser jag att 5% är en rimligare spärr till Riksdag och EU. De så kallade småpartierna skulle bli färre och det blir enklare för medborgarna att förstå de olika partiernas politik. 

Och något viktigt, det skulle räcka med en valsedel, inte hundratals, där man markerar vilken kandidat man föredrar och inte slentrianmässigt lägger sitt val på ett parti och dess utvalda kandidater.

Olja, världens gissel!

Ryssland har hittat gas- och olja i Antarktis inom Storbritanniens zon, skriver The Telegraph och tillägger att det finns en risk för att borrning påbörjas i det skyddade området. Oljefyndigheten uppskattas till 511 miljarder fat, vilket är tio gånger den mängd som utvunnits ur Nordsjön under de senaste 50 åren. 

 

Det ryska fartyget Aleksander Karpinski, som tillhör det statliga mineralprospekteringsföretaget Rosgeo, opererade länge i området.

 

Antarktis är under internationellt skydd, och enligt ett avtal som undertecknades 1959 får mineraltillgångar inte brytas där. Enligt britterna har dock deras utrikesdepartement intagit en alltför godtrogen syn på ryssarnas planer och det finns en allvarlig fara att de ska börja borra på platsen.
Biträdande minister David Rutley berättade för en parlamentarisk kommitté att det ryska forskningsfartyget fick tillstånd att operera i området eftersom ryssarna förleddes att tro att det bara sysslade med vetenskaplig forskning.

Enligt experter är dock det brittiska utrikesdepartementets uppfattning om ryssarnas intentioner fullständigt naiva. Geopolitikprofessorn och antarktisexperten Kalus Dodds menar att ryssarnas aktiviteter i regionen snarare är en olje- och gasutforskning än av vetenskapligt art, och att allt handlar om  förbereder för att utvinna de fossila resurserna.
 

Länderna i Antarktisfördraget kommer nu uppmärksamma de ryska aktiviteterna. Fördraget som nu gäller ska skyddar Antarktis mot mineralbrytning och är giltigt till 2048.

Ryssland har enligt egen uppfattning inga gränser. Är detta upprinnelsen till en ny konflikt där ryssarna åter kommer att göra som dom vill? När världen börjar koka av den globala uppvärmningen strävar Ryssland efter att öka på uppvärmningen, som om inget hänt. Måhända tycker de att det är kallt i Sibirien! Men vad händer med Ryssland när havet stiger, blir något kvar? Ska vi ha en svensk jämförelse ligger SD klimatförnekelse allt för nära tillhands.

 

EU val 2024!

Det lider mot ett val i EU!

De svenske höjer brösttoner. Ja då tänker jag på de extrema till höger. Då främst SD och uppstickaren Folklistan. Vad analytiker tror är att politiken i EU blir allt mer konservativ när klimatförändrings förnekare och de enkla lösningarnas profeter, blir fler i EU:s parlament.

Vad de två säger är i stort att de ska rulla tillbaka alla förändringar som beslutats under gen nuvarande perioden. Det är ren desinformation och dagdrömmar från extremhögern. För att lyckas förhandla om in gåda förändringar behövs en klar majoritet och att alla länder är med på förändringarna. Så retoriskt blir allt enkelt att betrakta allt som om det skulle gjorts på ett annat sätt, vilket då, kan frågan bli? 

Ska man se realistiskt på extremhögern så är det många viljor som strävar åt olika håll. Hur ska de arbeta sig igenom den hord av byråkrater och förhandlingsgrupper som EU är uppbyggt kring? 

Det är enkelt att tvinga fram sänkningar av fossilpriser, vilket leder till ökade koldioxidutsläpp och leder till ökad temperatur på jordklotet. Förnekar man sambandet blir allt enkelt för extremisterna. Tänker man vidare vad blir konsekvenserna av stigande temperatur? Enligt extremhögern är det bra med låga priser på fossil energi (från Ryssland givetvis) och allt tal om hoten kring att bränna mer som viftas bort.

Enkla lösningar är i mångt och mycket extremhägerns melodi. Det tråkiga är att många faller in i de enkla  sanningar som levereras. Fast enkla sanningar existerar knappast inom politiken, då hade politiker inte behövt. 

Enligt min uppfattning behövs knappast politiker som levererar enkla lösningar och sagoberätterlser om allvarliga och livsavgörande svåra framtids frågor.

9 maj, Sovjets segerdag?

Tyskland kapitulerar i andra världskriget.

Den 2 maj 1945 kapitulerade de tyska trupperna i Italien. 

Den 5 maj kapitulerade de tyska trupperna i nordvästra Tyskland, Holland och Danmark. 

Den 7–8 maj kapitulerade Tyskland på alla övriga fronter. Efter fem år och åtta månader av krig kom det fred till delar av Europa. De delar son sovjetmakten lade under sig fick vänta ytterligare i nästan 50 år på freden.

Stalin blev fly förbannad över att Tyskarna kapitulerat inför västmakternas trupper. Stalin klär upp ett antal tyskar som, i teaterns form, får kapitulera inför sovjetmakten den 9 maj 1945. Därav kommer att i sovjet firas den 9 maj som den stora segerdagen. Nu förvandlad mer som en hyllning åt dagens store ledare Putler, (Putin-Hitler).

Dagen med parader på röda torget och dagen då sovjetmedborgarna lockades med saker som den dagen till ära fanns men annars var saknade (kallad deficit i folkmun). Dagens Ryssland ser allt mer  ut att bli en kopia av det fallna Sovjetunionen. Kvar finns  den tänkta unionen mellan Ryssland och Belarus!

Nu vårdar Ryssland  traditionen, fast veteranerna blir alt färre. Tiden rinner bort allt som minns är offren i Stalins terror mot folken. Nu skapas nya offer inte från svält som var Stalins paradgren utan genom bomber i ett anfallskrig, helt får man tro i Hitlers smak. Ukraina har genomlidit svälten under Stalins terror, inte underligt att de var positivt inställda till tyskarna, som befriare!

Borgerligheten

Frågan om problemen med borgerligheten är komplex och kan variera beroende på olika sammanhang och tolkningar. De som är positiva till att vara röstare på borgerligheten anser sig ha något att vinna på att avskärma sig från de som de anser mindre lyckade individerna. Tankarna går till nazisternas syn att de som är svaga skall utplånas. Ett samhälle där individen är stark gentemot andra är självfallet ett ideal i ett borgerligt samhälle. Här nedan finns några av de vanliga tankarna och kritik som kan riktas mot borgerligheten som politisk system:

    1.    Ökad ojämlikhet och sociala klyftor: Kritiker hävdar att borgerliga politiska åtgärder och politik ofta gynnar de rika och privilegierade medan de missgynnar de fattiga och sårbara i samhället. Detta kan leda till ökade sociala klyftor och ojämlikhet.

    2.    Bristande miljöhänsyn: Borgerliga politiska inriktningar har  anklagats för att inte prioritera miljöfrågor tillräckligt högt och för att motarbeta eller bromsa åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och skydda miljön till förmån för ökad tillväxt och ekonomiska styrmedel varvat med sänkt skatt för en elit på inkomstskalan.

    3.    Privatisering av offentliga tjänster: Kritiker hävdar att borgerliga politiker ofta förespråkar privatisering av offentliga tjänster och verksamheter, vilket leder till minskad tillgänglighet för svaga grupper, ökade kostnader och kvalitetsproblem inom viktiga samhällssektorer som vård, utbildning och infrastruktur när vinstintresset är styrande.

    4.    Företagsmakt och korruption: Borgerliga politik har ibland anklagats för att gynna stora företag och näringslivsintressen på bekostnad av allmänhetens intressen. Detta leder till en situation där företagsmakt och ekonomiska intressen har för stor inflytande över politiken på bekostnad av den breda folkliga intressenterna.

    5.    Bristande socialt skyddsnät: Kritiker hävdar att borgerliga politik ofta resulterar i nedskärningar av sociala program. Detta leder till att försämringar i det sociala skyddsnätet och göra det svårare för svaga grupper att klara sig ekonomiskt. De resursstarka gynnas när avgifter och krav på egen finansiering av verksamheter ställs upp. Svaga grupper går miste av viktiga samhällstjänster och ett starkt ideellt föreningsliv.


Det är viktigt att komma ihåg att det finns olika skalor av borgerlighet och att kritiken mot denna politiska inriktning kan variera. Just nu styrs Sverige av en svag borgerlighet orkestrerad av populisterna Sverigedemokraterna. Samtidigt finns det också de som ser fördelar med en borgerlig politisk inriktning, såsom betoning på individuell frihet, marknadsekonomi, företagsamhet och sänkta skatter. De politiska diskussionerna och debatten om dessa frågor är en viktig del av demokratin och det politiska spelet i vad som anses vara de demokratiska länderna.

Så när vi nu står inför ett stundande EU-val kommer det ideologiska skåpmaten fram och retoriken blir högröstad. I slutändan blir valet denna gång mer en opinionsundersökning och betygsättning av Sveriges regering. Tydligt är att regeringsmakten kostar för Liberalerna och KD som uppenbart riskerar att få lämna EU-parlamentet medan Socialdemokraterna i opposition ser ut att ha en betydande valvinst att se fram emot.

EU-valet förväntas allmänt bli en framgång för extremhögern och huruvida den skall anses som borgerlig eller inte är en fråga som framtiden får utvisa. Klart är dock att extremhögern har svårt att samla sina åsikter om olika frågor.