NATO Finland Sverige

Den 8 mars håller riksdagen en diskussionerna om Finlands anslutning till Nato. Den kommer att vara grundliga men snabba, sa Finlands statsminister Sanna Marin i Tallinn på måndagen 7 mars. 

 

Estlands premiärminister Kaja Kallas bekräftade att Estland välkomnar Finlands anslutning till alliansen och ratificerar den blixtsnabbt.

"Vi kommer inte att skjuta upp, men vi kommer att ha en mycket djupgående debatt om den här frågan. Vi överväger just nu hur denna debatt ska gå till, eftersom beslutet skulle påverka det finska försvarsmakten, säkerheten mer allmänt och ekonomin", säger Marin. berättade på en presskonferens.
Finlands statsminister betonade att säkerhetsmiljön i Finland och i Europa som helhet har förändrats sedan den ryska aggressionen.

Eftersom hela säkerhetsläget har förändrats på grund av Rysslands agerande påverkar det också finländarnas tänkande, sa Marin. "Vi kommer att börja diskutera våra framtida säkerhetsalternativ, och detta kommer att göras i parlamentet, i landets olika institutioner, som presidenten, såväl som mellan politiska partier och inom politiska partier. Diskussionerna kommer att vara djupgående", sa Martin.
Mari bekräftade att diskussionerna inte skulle ta lång tid. "Vi går snabbt, även om diskussionerna kommer att bli grundliga," sa Marin. Finlands nästa riksdagsval äger rum i april 2023.

Estlands statsminister Kallas sa vid en presskonferens att om det finska folket beslutar sig för att gå med i Nato kommer Estland att välkomna Finland med öppna armar. "Om du är rädd att detta kan försvaga försvaret av ditt land, kommer vi att bekräfta att så inte är fallet", sa Kallas.
"En anslutning av Finland och Sverige skulle göra Nato starkare, men enligt min mening skulle det också stärka Finlands och Sveriges egen säkerhet", konstaterade Kallas.

Finländarna har varit skeptiska till att gå med i Nato i decennier, men i slutet av februari, i en undersökning som gjordes efter Rysslands attack mot Ukraina, hade antalet anhängare av att gå med i Nato överstigit 50 procent för första gången i historien .

 

Hur är det då i Sverige? Ska det fortsättas att traska kring den heta gröten! Fast nog verkar det som om den blivit mer smaklig. Sverige och Finland är redan nu inbjudna att delta i den innersta NATO- kretsen. Nu och framöver. Så hur handlar Sveriges politiker inför beslutet? Det är trotts allt val i Sverige redan i september 2022. 

Sorg över Ukraina

 En diktator med förvridna tankar och en duma med lojala jasägare det är Rysslands väg mot avgrunden.

Sedan december 1991 när Sovjetunionen upplöstes har det varit en krokig väg för de forna republikerna att finna sin väg framåt. Tyvärr har flera generationer vuxit upp i ett system som fråntagit medborgarna mänskliga värderingar. Det har inte varit upp till individen att tänka utan den saken har lämnats till en maktelit som inte ifrågasätts. Kyrkan har här spelat en betydande roll. Lidande här och nu kantas med löften om att det blir bättre sen. Tsaren och kommunisterna likväl som dagens ledare har alltid lyckats uppbringat stöd från metropoliten (kyrkans ledare).

Dagen president drömmer om att upprätta tsarinperiet från 1800-talet. Med invasionen av Ukraina och de sanktioner som omsätts kommer Ryssland allt närmare status som Nordkorea. En regim som gör som den själv behagar och skriver fram sin egen verklighet som inte väjer för att ta för sig. Likheten till andra världskrigets upptakt är slående. Då var  det judarnas fel nu ukrainarnas. Och deras kultur skall utrotas.

Västväldens tro på att ekonomin ska leda Ryssland till sans kan komma visa sig overksam.

Slava Ukraini

Finska gasaffärer konkurs

Personalen får gå från Nord Stream 2

Strax utanför Viborg ligger Nord Stream 2:s gasrör färdiga för gasleverans till Tyskland. 

Det schweiziska bolaget Nord Stream 2 har gått i konkurs och har sagt upp hela sin personal.

Nyhetsbyrån Reuters uppger att gasledningsbolaget Nord Stream 2 den 1/3-2022 lämnade in sin konkursansökan, eftersom man saknar betalningsförmåga.

Schweiziska medier skriver att Nord Stream 2 säger upp hela sin personal på 140 personer. Ledningsbolaget är helägt av statliga ryska Gazprom, med huvudkontor i Schweiz.

Ledningen mellan Ryssland och Tyskland är färdig och har kostat omkring 10 miljarder euro. Hälften av den summan har finansierats av fem energibolag i Västeuropa, bland dem Fortums dotterbolag Uniper (tidigare EON) som belastas kring 950 miljoner euro.

Tyskland beslöt i samband med Rysslands intåg i Ukraina att lägga myndighetsprocessen för att godkänna ledningen på is.

Uniper meddelade i samband med konkursbeslutet att bolaget nu utreder konsekvenserna av beslutet. Fortum presenterar sitt resultat för 3/3-2021 och väntas då berätta om hur verksamheten i Ryssland påverkar årets resultat och om vad Unipers finansiering av Nord Stream 2 innebär.

 Den finska energipolitiken har kört fast i misslyckade kärnkraftssatsningar och nu ett stoppat fossilgasprojekt.  Det vill till att ha starka finansiella muskler till att reda ut det hela. Från glada miner sedan tidigare har vi sett den svenska borgerligheten med Maud Olofsson i spetsen trolla bort 80 miljarder kr i gasprojekt i Holland. Och att historien upprepar sig i Finland är inte förvånande. 

Vad kommer det att kosta Fortum som fientligt köpt in sig i Uniper?

BÖRSMEDDELANDE 26 MARS 2020 KL 16.30 EET 

Fortum har idag slutfört den första delen av överenskommelsen rörande förvärvet av de aktieposter i Uniper som Elliott Management Corporation med dotterbolag och Knight Vinke Energy Advisors Limited med dotterbolag kontrollerar. Fortum äger nu 69,6% av aktierna och rösterna i Uniper. Den andra delen av överenskommelsen, minst 1,0% och maximalt 3,8% av aktierna, kommer att slutföras inom två månader från dagens datum. Fortum betalar upp till 2,6 miljarder euro sammanlagt för de aktier som ingår i överenskommelsen, vilket innebär att Fortums totala investering i Uniper blir maximalt 6,5 miljarder euro.

Dutch Prime Minister Mark Rutte (L), French Prime Minister Francois Fillon (2-L), German Chancellor Angela Merkel (C), and Russian President Dmitry Medvedev (2-R) open the symbolic valve during a ceremony of launching the first of Nord Stream's twin 1,224 km gas pipelines through the Baltic Sea at the Germany's Baltic coast in Lubmin 08 November 2011. [EPA/DMITRY ASTAKHOV/RIA NOVOSTI/KREMLIN POOL]

Det var em rad glada företrädare för Europas länder som 2011 symboliskt vred på gaskranen för projektet. Foto Mat. Pras:.

Aktieägare 

Nord Stream är ett samriskprojekt mellan fem större företag: OAO Gazprom, Wintershall Holding GmbH (ett dotterbolag till BASF), E.ON Ruhrgas AG, N.V. Nederlandse Gasunie och GDF SUEZ. Ett sådant starkt konsortium är en garanti för bästa teknik, säkerhet och styrning. De stora europeiska bolagens medverkan i Nord Stream-projektet är en viktig faktor för att säkra energitillgången i Europa.

OAO Gazprom 
(51.0 procent)

OAO Gazprom är världens största naturgasleverantör och svarar för cirka 15 procent av världens gasproduktion. Företaget grundades som ett aktiebolag 1993 och är delägt av den ryska staten (50,002 procent). Kärnverksamheten inkluderar prospektering, produktion, transport, lagring, bearbetning och marknadsföring av gas. Dessutom ingår produktion och marknadsföring av värme och el. Gazprom kontrollerar cirka 70 procent av de ryska gasreserverna, producerar 78 procent av den ryska naturgasen och 17 procent av elen i Ryssland. Gazprom är en ledande expert inom konstruktion och drift av gasledningar. Företaget kontrollerar ett 161 700 km långt ledningsnät med en transportkapacitet på cirka 660 miljarder kubikmeter naturgas per år.

Wintershall Holding GmbH 
(15.5 procent)

Wintershall Holding GmbH, specialiserat på olja och gas, är ett helägt dotterbolag till BASF SE, ett världsledande kemiföretag. Wintershall, med huvudkontor i Kassel, Tyskland, har varit aktivt inom prospektering och produktion av olja och gas i olika delar av världen i mer än 80 år. I Europa handlar företaget med naturgas och är med sina dotterbolag WINGAS och WINGAS TRANSPORT också en viktig gasleverantör på den tyska och europeiska marknaden. Wintershall är i dagsläget Tysklands största producent av råolja och naturgas. Wintershalls prospekterings- och produktionsverksamhet är inriktad på utvalda kärnregioner där företaget har omfattande regionala tillgångar och teknisk expertis.

E.ON Ruhrgas AG
(15.5 procent)( Unipers andel nu en del av Fortum)

E.ON AG är ett ledande privatägt kraft- och gasbolag. Inom E.ON-koncernens världsomfattande verksamhet ansvarar E.ON Ruhrgas i Essen, Tyskland, för den globala gasverksamheten. E.ON Ruhrgas är Tysklands största gasimportör med ett stort antal leverantörer i flera länder, bland annat i Ryssland och Norge. E.ON Ruhrgas har köpt naturgas från Ryssland i 37 år. E.ON Ruhrgas Exploration & Production är verksamt i brittiska och norska Nordsjön, Ryssland och Nordafrika. Förutom produktion och leverans av naturgas bidrar företagets aktieinnehav i olika energinät till att trygga Europas energiförsörjning. I samarbete med andra bolag investerar E.ON Ruhrgas i effektiva, tekniskt avancerade gasledningar som förbinder Europa med nya och existerande gasfält.

N.V. Nederlandse Gasunie
(9.0 procent)

Gasunie är ett europeiskt gasnätsföretag. Företagets gasnät i Nederländerna och Nordtyskland, vars rörledningar har en total längd på över 15 000 kilometer, rankas som ett av de största högtrycksnäten i Europa. Gasunie erbjuder energitransporter via sina dotterbolag i Nederländerna och Tyskland samt andra gasrelaterade tjänster, till exempel gaslagring och LNG. Företaget är den första oberoende gastransportören med verksamhet i flera europeiska länder och med målsättningen att utföra denna verksamhet på ett säkert, avbrottsfritt, effektivt och hållbart sätt. På den nordvästeuropeiska marknaden har Gasunie en central logistisk roll och fungerar som ett "gasnav".

GDF SUEZ 
(9.0 procent)

GDF SUEZ utvecklar sin verksamhet kring en modell baserad på ansvarsfull tillväxt för att hantera dagens utmaningar på energi och miljöområdet: att tillgodose energibehov, trygga försörjningen, motverka klimatförändringar och optimera resursanvändningen. Koncernen tillhandahåller mycket effektiva och innovativa lösningar till privatpersoner, kommuner och företag genom diversifierade gasresurser, flexibel kraftproduktion med låga utsläpp samt en unik expertkunskap inom fyra nyckelsektorer: flytande naturgas, tjänster för energieffektivisering, oberoende kraftproduktion och miljötjänster. GDF Suez är börsnoterat i Bryssel, Luxemburg och Paris och representerat i de större internationella indexen: CAC 40, BEL 20, DJ Stoxx 50, DJ Euro Stoxx 50, Euronext 100, FTSE Eurotop 100, MSCI Europe, ASPI Eurozone och ECPI Ethical Index EMU.

Oväntat motstånd av Ukraina!

 Diktatorn i Ryssland verkar ha missbedömt Ukrainas försvarsvilja. Det på pappret enkla övertaget med att sätta in 3/4 av Rysslands krigsmakt mot ett omringat Ukraina kan visa sig vara en felkalkyl formulerad i en diktators vanföreställningar.

Likheten mellan Hitler och Stalins handlande där människoliv saknar värde är slående. En ockupations angrepp ska ske snabbt om det ska ha framgång. Nu verkar det inte riktigt ha gått enligt den ryska tidsplanen och att upprätthålla försörjnings linjer till en arme under en längre tid skapar svårigheter. Troligen inte planerad. Trötta, hungriga och frusna anfallande ryska stridande tappar förmåga mot välmotiverad försvarare av Ukrainas frihet.

Alla får sätta sitt hopp till att den ryska ledningen byts ut!

Slava Ukraini

 

Krig i Europa!

Ryssland har den 24 februari inlett krigshandlingar mot Ukraina. Den falska propaganda som en längre tid har florerat har blivit till en sanning för angripare.

Det är med stor förvåning att konstatera att Jimmie Åkesson (SD) inte kan skilja på en demokratiskt vald person (USA) och en diktator (Ryssland). Vi får hoppas att de som har SD som alternativ i det kommande valet avstår att välja SD.

Slava Ukraini

Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Olkiluoto 3

Det är nu 40 år sedan de sista finska kärnkraftverket startades. Olkiluoto 3 kommer att ha kostat mint 9,5 miljarder euro då det står klart, det gör kraftverket näst dyrast bland världens byggnader. Ännu en försening på en månad att lägga till alla de andra förseningarna. Under testfasen upptäcktes ett behov av att göra vissa ändringar, att läggas till alla andra förändringar. Elproduktionen vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle enligt planerna ha inletts i slutet av januari 2022, men nu har starten uppskjutits till slutet av februari. Full drift får en ny tidsplan och sker först i juli 2022.


För att producera 1600 MW med vindkraft med 40% tillgänglighet behövs en installerad effekt av 4000 MW. Denna effekt skulle enkelt uppnås under kostnaden av 100.000 miljoner kronor. Samtidigt slippes man framtida risker. En investering i vindkraft kostar cirka 35 miljoner kronor för att bygga ett 3.5 MW verk på land på land (1142 st för att nå 4000 MW installerad effekt) och bubblet så kostsam till havs. För att uppnå samma mängd vindkrafts-el skulle totalkostnaden för landbaserade verk bli hälften så stor jämfört mot kostnaden för Olkiluoto 3. Sådana små verk byggs inte idag utan storleken närmar sig 10 MW, med ökad tillgänglighetstid varför antalet större verk  kan stanna vid 300 st för att få samma energimängd. Kostnaden för dessa 300 blir till havs kring 60 miljarder kr.

Producerad energi från vindkraft blir beräknas kostnaderna för drift och underhåll till mellan 10 och 16 öre/kWh. Vad vi vet av priset på el så ligger det under större delen av året över denna nivå och blåser i in ett överskott till vindkraftverket.

Det är märkligt att en av de få frågor som det brun-blåa regeringsalternativet kommer överens om är mer kärnkraft ( om tidigast tio år). Medan alternativet med en långsiktig hållbar elproduktion kan fås till en betydligt lägre kostnad. Inte ens den starkaste förespråkaren för ny kärnkraft kan uppbringa en investerare som inte väljer vindkrafts alternativ som ger bäst avkastning på kapitalet.

Det verkar som om hela det brun-blåa gänget har, med Ebba Busch vokabulär, drabbats av hål i huvudet och försöker lura folket till att få ständigt högre elpriser med ny kärnkraft och beroende till uran från Ryssland.


 

Socialdemokraterna tar ett stadigt grepp om elmarknaden

Regeringens elektrifieringsstrategi innehåller 67 åtgärder som presenteras av energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Den nödvändiga elektrifieringen och steget in i det hållbara samhället har socialdemokraterna fört fram en plan att genomföra. Beskedet är en kalldusch för de partier (SD, M, KD) som verkar tro att lösningen är mer kärnkraft om tio år! Så enkelt är det inte att med slagord och motsträvighet når vi inte framåt. Som att i valpamfletter levererade av Moderaterna i Skåne, med ideologiska motiveringar stoppa all vindkraft.

Regeringens strategi handlar om att peka ut riktningen och ge myndigheter i uppdrag att ta fram förslag på hur bland annat elnätet och laddningsinfrastrukturen kan byggas ut. Det handlar om att röja hinder för ny elproduktion och att säkerställa att EL kan vara tillgängligt alla tider under a året. Det är nu vi skall göra det stora klivet,  in i det gröna samhället är Farmanbars vision, politiken behöver ta ett samlat ansvar med uppsättande av tydliga regler. Ska vi tro att svamlet från Riksdagen nu kan upphöra?

Det gäller att till så låg kostnad och hög effektivitet nå målet. 

Vägen dit är att samhället och  privata näringslivet vet vad som långsiktigt förväntas av alla aktörer.

Liberalerna, och om att vara kluven!

 




"I en DN-intervju öppnar L-ledaren Nyamko Sabuni för att släppa fram en regering där SD ingår. Tvärtemot tidigare partibeslut."

Efter intern kritik om SD-beskedet: Det blev pannkaka,  nu ber  Sabuni om ursäkt i ett sms.

"”Vänner! Intervjun i DN blev inte bra. Det blev en pannkaka rent ut sagt. Jag lät mig själv förledas i att spekulera i flera led i regeringsfrågan och svaret skulle självklart vara NEJ hela vägen. Mitt misstag. Mitt ansvar. Jag ska göra mitt bästa för att återupprätta förtroendet för vårt landsmötesbeslut. Med hopp om stöd i detta arbete, Nyamko”, skriver L-ledaren i ett sms till partistyrelsen enligt uppgifter till Aftonbladet." Källa: DN 3 feb 2022

Att säga en sak och ha något på fötterna för att säga det! Nåväl, det är väj inte helt oväsentligt vad detta icke riksdagsparti säger. Men vad som tydligt är för handen är att ledning (partiledare) och medlemmar är fullständigt i otakt med varandra. Söndrade och splittrade, är det en yttersta signal på att partiet efter valet 2022 inte är att räkna med i Riksdagen.

Nog skrivet om liberalerna vars utspel kan betraktas som panikskrik i ett mörkt rum där ingen vet åt vilket håll partiet ska röra sig för att hitta ut!

 

Skärmdump DN 1/2-2022

Faktagranskning: Vem är svenskar? Kan moderaterna mer än förklara sig. Menar de något annat än svenskar.

Ett chick annons långt ifrån de vanligen blåa. På något sätt kryper känslan fram att påståendet skall förklaras av något som inte är moderaterna. 

Läser man vidare på länken som bilden är kopplad till

"Sverige – landet som brukade vara ett av världens tryggaste, är nu utpekat som farligast i Europa. Landet som brukade profilera sig som ett föredöme i klimatomställningen, eldar nu olja för att värma upp husen när det blåser för lite. Och landet som brukade stoltsera med hög arbetsmoral och möjligheter för var och en att göra en klassresa, har nu 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva."

Moderaternas valinformation.

"Så hur kan vi få ordning på Sverige?

Ingen kan förneka att Sverige har stora problem, men de går att lösa. Allt detta kräver en ny regering efter valet 2022. En regering som kan samarbeta med alla, för att få saker gjorda.

• För att få ordning på brottsligheten krävs hårdare straff som står i proportion till brottens allvar och en rättspolitik som värnar brottsoffret mer än förövaren. Läs mer
• För att få ordning på utanförskapet och bidragsberoendet krävs en arbetslinje som gör att det alltid lönar sig mer att jobba än att få bidrag. Läs mer
• För att få ordning på energikrisen krävs en satsning på kärnkraft som tryggar elförsörjningen och minskar klimatavtrycket. Läs mer
• Och vi måste få valuta för skattepengarna, i form av en välfärd som lever upp till sitt namn. Läs mer "

 Fråga:    Egen försörjning är den beroende av brottslighet?

                Egen försörjning är den beroende av kärnkraft om ca 10 år?

                Egen försörjning, beroende av skatter?

                Egen försörjning är eget arbete, avsaknad av utanförskap och bidrag, Invandrarexempel.

Hur kommer Moderaterna att lösa frågorna i det brun-blå blocket? 

Kommer Moderaterna anse höjningen av pensioner för de som har de "lägsta" som bidrag som inte lockar till arbete?