Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Olkiluoto 3

Det är nu 40 år sedan de sista finska kärnkraftverket startades. Olkiluoto 3 kommer att ha kostat mint 9,5 miljarder euro då det står klart, det gör kraftverket näst dyrast bland världens byggnader. Ännu en försening på en månad att lägga till alla de andra förseningarna. Under testfasen upptäcktes ett behov av att göra vissa ändringar, att läggas till alla andra förändringar. Elproduktionen vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle enligt planerna ha inletts i slutet av januari 2022, men nu har starten uppskjutits till slutet av februari. Full drift får en ny tidsplan och sker först i juli 2022.


För att producera 1600 MW med vindkraft med 40% tillgänglighet behövs en installerad effekt av 4000 MW. Denna effekt skulle enkelt uppnås under kostnaden av 100.000 miljoner kronor. Samtidigt slippes man framtida risker. En investering i vindkraft kostar cirka 35 miljoner kronor för att bygga ett 3.5 MW verk på land på land (1142 st för att nå 4000 MW installerad effekt) och bubblet så kostsam till havs. För att uppnå samma mängd vindkrafts-el skulle totalkostnaden för landbaserade verk bli hälften så stor jämfört mot kostnaden för Olkiluoto 3. Sådana små verk byggs inte idag utan storleken närmar sig 10 MW, med ökad tillgänglighetstid varför antalet större verk  kan stanna vid 300 st för att få samma energimängd. Kostnaden för dessa 300 blir till havs kring 60 miljarder kr.

Producerad energi från vindkraft blir beräknas kostnaderna för drift och underhåll till mellan 10 och 16 öre/kWh. Vad vi vet av priset på el så ligger det under större delen av året över denna nivå och blåser i in ett överskott till vindkraftverket.

Det är märkligt att en av de få frågor som det brun-blåa regeringsalternativet kommer överens om är mer kärnkraft ( om tidigast tio år). Medan alternativet med en långsiktig hållbar elproduktion kan fås till en betydligt lägre kostnad. Inte ens den starkaste förespråkaren för ny kärnkraft kan uppbringa en investerare som inte väljer vindkrafts alternativ som ger bäst avkastning på kapitalet.

Det verkar som om hela det brun-blåa gänget har, med Ebba Busch vokabulär, drabbats av hål i huvudet och försöker lura folket till att få ständigt högre elpriser med ny kärnkraft och beroende till uran från Ryssland.


 

Socialdemokraterna tar ett stadigt grepp om elmarknaden

Regeringens elektrifieringsstrategi innehåller 67 åtgärder som presenteras av energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Den nödvändiga elektrifieringen och steget in i det hållbara samhället har socialdemokraterna fört fram en plan att genomföra. Beskedet är en kalldusch för de partier (SD, M, KD) som verkar tro att lösningen är mer kärnkraft om tio år! Så enkelt är det inte att med slagord och motsträvighet når vi inte framåt. Som att i valpamfletter levererade av Moderaterna i Skåne, med ideologiska motiveringar stoppa all vindkraft.

Regeringens strategi handlar om att peka ut riktningen och ge myndigheter i uppdrag att ta fram förslag på hur bland annat elnätet och laddningsinfrastrukturen kan byggas ut. Det handlar om att röja hinder för ny elproduktion och att säkerställa att EL kan vara tillgängligt alla tider under a året. Det är nu vi skall göra det stora klivet,  in i det gröna samhället är Farmanbars vision, politiken behöver ta ett samlat ansvar med uppsättande av tydliga regler. Ska vi tro att svamlet från Riksdagen nu kan upphöra?

Det gäller att till så låg kostnad och hög effektivitet nå målet. 

Vägen dit är att samhället och  privata näringslivet vet vad som långsiktigt förväntas av alla aktörer.

Liberalerna, och om att vara kluven!

 




"I en DN-intervju öppnar L-ledaren Nyamko Sabuni för att släppa fram en regering där SD ingår. Tvärtemot tidigare partibeslut."

Efter intern kritik om SD-beskedet: Det blev pannkaka,  nu ber  Sabuni om ursäkt i ett sms.

"”Vänner! Intervjun i DN blev inte bra. Det blev en pannkaka rent ut sagt. Jag lät mig själv förledas i att spekulera i flera led i regeringsfrågan och svaret skulle självklart vara NEJ hela vägen. Mitt misstag. Mitt ansvar. Jag ska göra mitt bästa för att återupprätta förtroendet för vårt landsmötesbeslut. Med hopp om stöd i detta arbete, Nyamko”, skriver L-ledaren i ett sms till partistyrelsen enligt uppgifter till Aftonbladet." Källa: DN 3 feb 2022

Att säga en sak och ha något på fötterna för att säga det! Nåväl, det är väj inte helt oväsentligt vad detta icke riksdagsparti säger. Men vad som tydligt är för handen är att ledning (partiledare) och medlemmar är fullständigt i otakt med varandra. Söndrade och splittrade, är det en yttersta signal på att partiet efter valet 2022 inte är att räkna med i Riksdagen.

Nog skrivet om liberalerna vars utspel kan betraktas som panikskrik i ett mörkt rum där ingen vet åt vilket håll partiet ska röra sig för att hitta ut!

 

Skärmdump DN 1/2-2022

Faktagranskning: Vem är svenskar? Kan moderaterna mer än förklara sig. Menar de något annat än svenskar.

Ett chick annons långt ifrån de vanligen blåa. På något sätt kryper känslan fram att påståendet skall förklaras av något som inte är moderaterna. 

Läser man vidare på länken som bilden är kopplad till

"Sverige – landet som brukade vara ett av världens tryggaste, är nu utpekat som farligast i Europa. Landet som brukade profilera sig som ett föredöme i klimatomställningen, eldar nu olja för att värma upp husen när det blåser för lite. Och landet som brukade stoltsera med hög arbetsmoral och möjligheter för var och en att göra en klassresa, har nu 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva."

Moderaternas valinformation.

"Så hur kan vi få ordning på Sverige?

Ingen kan förneka att Sverige har stora problem, men de går att lösa. Allt detta kräver en ny regering efter valet 2022. En regering som kan samarbeta med alla, för att få saker gjorda.

• För att få ordning på brottsligheten krävs hårdare straff som står i proportion till brottens allvar och en rättspolitik som värnar brottsoffret mer än förövaren. Läs mer
• För att få ordning på utanförskapet och bidragsberoendet krävs en arbetslinje som gör att det alltid lönar sig mer att jobba än att få bidrag. Läs mer
• För att få ordning på energikrisen krävs en satsning på kärnkraft som tryggar elförsörjningen och minskar klimatavtrycket. Läs mer
• Och vi måste få valuta för skattepengarna, i form av en välfärd som lever upp till sitt namn. Läs mer "

 Fråga:    Egen försörjning är den beroende av brottslighet?

                Egen försörjning är den beroende av kärnkraft om ca 10 år?

                Egen försörjning, beroende av skatter?

                Egen försörjning är eget arbete, avsaknad av utanförskap och bidrag, Invandrarexempel.

Hur kommer Moderaterna att lösa frågorna i det brun-blå blocket? 

Kommer Moderaterna anse höjningen av pensioner för de som har de "lägsta" som bidrag som inte lockar till arbete?

Pensionerna, nödvändig höjning eller valfläsk?

 Pensionerna, S, V och MP lägger fram  en valvinnande höjning av pensionerna för de som har pensioner mellan under 12.000 och max 14.000 i månaden. För de som har under 12.000 kr i månaden blir det 1.000 kr extra skattefritt. För de mellan 12.000 och 14.000 blir det en reducerat tillägg. Vem som ska bli stöttepelare för att få igenom förändringen blir en ideologisk fråga? Alla vill de att pensionärer med lägst pension allt väl, åtminstone med munväder.  På den blåa högerkanten talas det väl men förslagen som ges riktar sig till vad som kan vara deras väljargrupp som troligen har högre pensioner än de som skulle berörs av tillägget. Vänsterkanten kan hoppas vinna tillbaka pensionärer som proteströstat på de bruna. Det bruna gänget har  tidigare som en profilfråga höjning av pensionerna, fast då helst till de riktiga svenskarna som kvalificerat sig med ett långt arbetsliv i Sverige. Hur ska de bruna kunna avstå ett sådant förslag när kalkylen om röster görs upp?

Att utbetalningarna börjar månaden före nästa allmänna val kan ju med all tydlighet betraktas som valfläsk. Muslimer äter inte fläsk så förslaget skulle mer tilltala de bruna och låta dem komma in i strålkastarljuset. Men retorik i all ära, vem går emot ett sådant förslag? S, V och MP har redan nu en fråga som kommer att locka en klart definierad grupp av väljare.

Sedan har vi miljarden till att korta sjukvårds kön! KD Ebba kan skrika sig hes då regeringen lagt 11miljarder till att stärka sjukvården. Hör du Ebba, nu får du växla upp till att hest skrika 12 miljarder till sjukvården. Hur klarar du det i en budget som kommer att innehålla fördelar med skattereduktion på bränsle, EL och allmänna skattesänkningar? Ebba, du har ju redan plockat bort skatteintäkter med dina förslag som är ett plakatviftande modell vänstern. Var har hålet i huvudet uppstått om inte hos den som själv marknadsfört hålet. 

Regeringen lägger fram ett förslag som innebär att energiskatten på bensin och diesel sänks med 40 öre per liter. Inklusive mervärdesskatt innebär det att priset vid pump sänks med 50 öre per liter från den 1 maj 2022. Något som Ebba kan glädja sig åt, stödja eller förkasta!

REA på EL!!

Det är märkligt att det betraktas som REA på EL när det blåser. 

Med sunda förnuftet förstår vi att det är ett billigt sätt att tillverka EL?

Varför slår då Moderata kommunalråd sig för bröstet när de stoppat något vindprojekt?

Ligger det i de Moderata generna att alltid stäva efter det högsta elpriset för privatkunder?

Förstår inte Moderaterna att industrin konkurrensfördel med billig EL gynnar alla i Sverige. 

Varför då denna moderata bromskloss?

Diktatorn

För honom (Diktatorn) har det aldrig varit ett framtidsperspektiv att vara ett litet hjul som jämt snurrar kring sin egen axel, snurrar tills det är utslitet och slängs, samt ersätts av ett nytt som är lika stort och brett och roterar i samma takt.

Han vill vara den som dirigerar, inte binda sig vid något, för honom stod det klart från början att han skulle sträva efter att bli allsmäktig. Han är en människa som har makt, pengar, sina egna eller andras, det spelar ingen roll.
 

Hans ungdoms eländiga uppväxt i en sovjetisk illusionsvärld har format honom liksom kvinnor i allmänhet att betrakta sig som offer. Här behövs svängrum, tidigare uttalat i Sovjet likväl i Tyskland.
Nu är det mycket väsentligt för honom att visa omvärlden sin starka sida, det betyder att visa styrka och makt och att göra sig gällande med vapenskrammel, gaskran och mycket annat därtill.

Allt detta var klart definierat  för honom redan när han drev igenom sin vilja att bli oersättlig.  Han gjorde det inte för att  bli en kugge i maskineriet, låt vara en något större kugge än andra men likafullt bara en kugge. Nej, han gjorde det för att få chansen till sitt första språng och skriva in sig i historien.  Och för det behövdes vapen och lojala undersåtar såväl bland rövarna som  inom intelligentian, bland dem med vilka han skulle få att göra även i fortsättningen som vänner eller fiender eller helt enkelt som ämbetsmän på samhällets nyckelpositioner.

Man fick ju för tusan inte glömma att han inte levde i skuggan.  Nej, här gällde det att träda in i ljuset, skaffa sig kontakter och även vänner, man måste hänga med dem som har en autoritär bakgrund.

Vad är då emot honom? 

Den värld som han tänker sig övervinna sysslar endast med att kämpa för tillväxt på börsen, fruktar räntor och väljer snabba vägar för avkastningen. Den västvärld som utmanas är i många stycken dekadent och vilset splittrad i sin form. För  honom så förefaller den lätt att besegra. Han är ju den starke, som allt bestämmer, åtminstone i sin egen begränsade uppfattning.

Putin ser demokrati och frihet som ett hot

" I Ryssland ser Putin demokratin och friheten i grannländerna som ett hot och varnande exempel. Revanschismen som Putin har gjort till sin överideologi betraktar det som en rysk tragedi, att länder som Estland, Lettland och Litauen inte längre lyder under Moskva och menar att dessa länder egentligen av tradition tillhör Ryssland.
Rysslands krigföring i Ukraina är en påminnelse om det våldskapital som regimen fortfarande besitter, som den älskar att påminna världen om och gärna använder. Vi ser hur greppet om Belarus blir allt hårdare. Och när rysk aggressionspolitik syftar till att återigen dela och splittra Europa riskerar de baltiska länderna att inte bara bli ett mål utan också en förevändning. Här finns ryskspråkiga medborgare i EU som har rätt till ryska pass och som den ryska regimen säger sig ha ett särskilt ansvar för.
Vi vore naiva om vi inte såg det hot som finns mot oss alla och som gör de baltiska länderna än mer utsatta. Nato och EU gör oss gemensamt starkare och detta förhållande, som upplevs så starkt i de baltiska länderna, borde gälla även oss här i Sverige.
Vi får inte glömma hur vi kom så här långt. Det gjorde vi genom att envist och med hjälp av riktig realism driva på för att förändra verkligheten. Genom att stå upp för den enskildes rätt och demokratins och rättsstatens grundvalar. Genom att inte vika ner sig för diktaturen, despotin och våldsmakten som aldrig har moralen, sanningen eller rätten på sin sida.
Diktaturerna har fel. Demokratierna är rätt. Demokratins grundläggande tes att rätten står över makten är avgörande för att frigöra människors makt och kraft.
Balternas erfarenheter har därför något viktigt att säga oss i vår tid. Både om att vi måste värna det som vi har uppnått och att forma den bättre framtid som alltid återstår att vinna.
 

De senaste årtiondenas pånyttfödelse av en kartell av auktoritära regimer, despoter och rena diktaturer är en utmaning som kräver nya måndagsrörelser, oavsett vilka dagar, veckor och månader vi talar om,
och framför allt den tydlighet och djupa förankring som präglade Måndagsrörelsen. Oavsett vad vi än kallar dagarna, veckorna och månaderna ska vi inte ge upp. Vi ska tänka längs den långa tiden. Diktaturer faller. Dropparna urholkar stenarna.
Realisterna som trodde att det alltid måste vara som det var hade fel. Måndagsrörelsen kunde visa på en annan väg till en annan och bättre värld.
Den raka tidslinje som går från 1991 till i dag 2021 måste sträckas ut långt i framtiden. Det kan den bara göra om vi ser på omvärlden med samma allvar i dag som vi såg på den då och visar samma beslutsamhet som våra baltiska vänner gjorde. "

Citat från  Gunnar Hkmarks bok

Mångadar för frihet

ISBN 978-91-7703-272-4

Gulag och gas, Europas fängelse!

Gulags historia började när bolsjevikerna omvandlade ett kloster på Solovetskijöarna i Vita havet till ett fångläger. Gulagsystemet bredde snabbt ut sig under det tidiga 30-talet. Regimen ville dels säkra tillgången till obegränsad och billig arbetskraft för industrialiseringen och dels upprätta ett straffsystem. Kostnaden i människoliv var enorm och minst 2,7 miljoner dog i lägren och överlevarna fick sår för livet. Gulag stod som modell för nazisternas uppbyggnad av koncentrationsläger. Med Stalins död började Gulag avvecklas till slut när Gulag inte längre ansågs vara ekonomist lönsamt för Sovjetstaten. Ändå fortsatte lägerstraff att utdelas ända till 1991. Förbud har införts att forska i vad som hänt och för att ge offren upprättelse. Frågan är om vad som pågår i ett allt mer slutet Ryssland?

Vi har nu en härskare i Ryssland som följer samma politik som de tidigare tsarerna, bolsjevikerna med Stalin som den högste gudfadern. Expansion med hänvisning till det (för makthavarna) utvalda folket.

Ledaren för den mäktiga ryska ortodoxa kyrkan patriarken Kirill, son har nära band med landets president Vladimir Putin, varnar nu kvinnor i landet för feminismen som han menar kan skapa en ”illusion av frihet” när kvinnorna istället borde rikta sitt fokus mot barn och man.

"Jag uppfattar detta fenomen, som kallas för feminism, som mycket farligt eftersom feministiska organisationer förkunnar en pseudo-frihet för kvinnor som i första hand ska utövas utanför äktenskapet och utanför familjen", sa Kirill enligt nyhetsbyrån Reuters. Verkligheten att födelsetalen och befolkningen i Ryssland minskar tallar om något helt annat.

Makthavare riktar sin blick utåt, han ska arbeta, tjäna pengar, och erövra andra länder där et finns en rysk befolkning. Putin har genom handlingar i andra tidigare sovjetrepubliker visat vad som gäller. Det är inte enbart kvinnor som ska undertryckas utan hela folk som strävar mot demokrati. Nu senast har detta visat sig i Belarus och Ukraina.

Rysslands agerande med handen på gaskranen och Europas beroende av rysk gas är uppenbar. "Nord Stream 2"  har på ett uppenbart sätt gett Ryssland handlingsfrihet att stoppa eller förstöra gasledningarna genom Ukraina medan Europa är helt beroende av mer gas.

Den senaste elprishöjningarna är som ett eko av Rysslands aggressionen mot  omvärld. I Sverige har vi byggt ut vindkraften som i viss mån dämpar elprischocken. Men har vi varit förberedda på händelseutvecklingen? I moderatstyrda kommuner har det avslagits bygglov på 60 TWh mer än en trdjedel av vår nuvarande elproduktion. Moderata kommunalråd slår sig för bröstet och utser sig till hjältar när de stoppat havsbaserad vindkraft näst intill osynlig från land. Vill dess kommunalråd spegla  sig  i Krills och Putins attityder?

Vad kan vi tänkas utsättas för under de ryska despoternas dogmatism (moderata kommunalråd i södra Sverige  och Stockholm inräknade)?

Varje svaghet som upptäcks i Rysslands omgivning kommer givetvis att utnyttjas! Det gjordes 1939. 1940, 1941, ..1945, .....................................1990, ....................................2008, .........................., 2022.