Diktatorn

För honom (Diktatorn) har det aldrig varit ett framtidsperspektiv att vara ett litet hjul som jämt snurrar kring sin egen axel, snurrar tills det är utslitet och slängs, samt ersätts av ett nytt som är lika stort och brett och roterar i samma takt.

Han vill vara den som dirigerar, inte binda sig vid något, för honom stod det klart från början att han skulle sträva efter att bli allsmäktig. Han är en människa som har makt, pengar, sina egna eller andras, det spelar ingen roll.
 

Hans ungdoms eländiga uppväxt i en sovjetisk illusionsvärld har format honom liksom kvinnor i allmänhet att betrakta sig som offer. Här behövs svängrum, tidigare uttalat i Sovjet likväl i Tyskland.
Nu är det mycket väsentligt för honom att visa omvärlden sin starka sida, det betyder att visa styrka och makt och att göra sig gällande med vapenskrammel, gaskran och mycket annat därtill.

Allt detta var klart definierat  för honom redan när han drev igenom sin vilja att bli oersättlig.  Han gjorde det inte för att  bli en kugge i maskineriet, låt vara en något större kugge än andra men likafullt bara en kugge. Nej, han gjorde det för att få chansen till sitt första språng och skriva in sig i historien.  Och för det behövdes vapen och lojala undersåtar såväl bland rövarna som  inom intelligentian, bland dem med vilka han skulle få att göra även i fortsättningen som vänner eller fiender eller helt enkelt som ämbetsmän på samhällets nyckelpositioner.

Man fick ju för tusan inte glömma att han inte levde i skuggan.  Nej, här gällde det att träda in i ljuset, skaffa sig kontakter och även vänner, man måste hänga med dem som har en autoritär bakgrund.

Vad är då emot honom? 

Den värld som han tänker sig övervinna sysslar endast med att kämpa för tillväxt på börsen, fruktar räntor och väljer snabba vägar för avkastningen. Den västvärld som utmanas är i många stycken dekadent och vilset splittrad i sin form. För  honom så förefaller den lätt att besegra. Han är ju den starke, som allt bestämmer, åtminstone i sin egen begränsade uppfattning.

Putin ser demokrati och frihet som ett hot

" I Ryssland ser Putin demokratin och friheten i grannländerna som ett hot och varnande exempel. Revanschismen som Putin har gjort till sin överideologi betraktar det som en rysk tragedi, att länder som Estland, Lettland och Litauen inte längre lyder under Moskva och menar att dessa länder egentligen av tradition tillhör Ryssland.
Rysslands krigföring i Ukraina är en påminnelse om det våldskapital som regimen fortfarande besitter, som den älskar att påminna världen om och gärna använder. Vi ser hur greppet om Belarus blir allt hårdare. Och när rysk aggressionspolitik syftar till att återigen dela och splittra Europa riskerar de baltiska länderna att inte bara bli ett mål utan också en förevändning. Här finns ryskspråkiga medborgare i EU som har rätt till ryska pass och som den ryska regimen säger sig ha ett särskilt ansvar för.
Vi vore naiva om vi inte såg det hot som finns mot oss alla och som gör de baltiska länderna än mer utsatta. Nato och EU gör oss gemensamt starkare och detta förhållande, som upplevs så starkt i de baltiska länderna, borde gälla även oss här i Sverige.
Vi får inte glömma hur vi kom så här långt. Det gjorde vi genom att envist och med hjälp av riktig realism driva på för att förändra verkligheten. Genom att stå upp för den enskildes rätt och demokratins och rättsstatens grundvalar. Genom att inte vika ner sig för diktaturen, despotin och våldsmakten som aldrig har moralen, sanningen eller rätten på sin sida.
Diktaturerna har fel. Demokratierna är rätt. Demokratins grundläggande tes att rätten står över makten är avgörande för att frigöra människors makt och kraft.
Balternas erfarenheter har därför något viktigt att säga oss i vår tid. Både om att vi måste värna det som vi har uppnått och att forma den bättre framtid som alltid återstår att vinna.
 

De senaste årtiondenas pånyttfödelse av en kartell av auktoritära regimer, despoter och rena diktaturer är en utmaning som kräver nya måndagsrörelser, oavsett vilka dagar, veckor och månader vi talar om,
och framför allt den tydlighet och djupa förankring som präglade Måndagsrörelsen. Oavsett vad vi än kallar dagarna, veckorna och månaderna ska vi inte ge upp. Vi ska tänka längs den långa tiden. Diktaturer faller. Dropparna urholkar stenarna.
Realisterna som trodde att det alltid måste vara som det var hade fel. Måndagsrörelsen kunde visa på en annan väg till en annan och bättre värld.
Den raka tidslinje som går från 1991 till i dag 2021 måste sträckas ut långt i framtiden. Det kan den bara göra om vi ser på omvärlden med samma allvar i dag som vi såg på den då och visar samma beslutsamhet som våra baltiska vänner gjorde. "

Citat från  Gunnar Hkmarks bok

Mångadar för frihet

ISBN 978-91-7703-272-4

Gulag och gas, Europas fängelse!

Gulags historia började när bolsjevikerna omvandlade ett kloster på Solovetskijöarna i Vita havet till ett fångläger. Gulagsystemet bredde snabbt ut sig under det tidiga 30-talet. Regimen ville dels säkra tillgången till obegränsad och billig arbetskraft för industrialiseringen och dels upprätta ett straffsystem. Kostnaden i människoliv var enorm och minst 2,7 miljoner dog i lägren och överlevarna fick sår för livet. Gulag stod som modell för nazisternas uppbyggnad av koncentrationsläger. Med Stalins död började Gulag avvecklas till slut när Gulag inte längre ansågs vara ekonomist lönsamt för Sovjetstaten. Ändå fortsatte lägerstraff att utdelas ända till 1991. Förbud har införts att forska i vad som hänt och för att ge offren upprättelse. Frågan är om vad som pågår i ett allt mer slutet Ryssland?

Vi har nu en härskare i Ryssland som följer samma politik som de tidigare tsarerna, bolsjevikerna med Stalin som den högste gudfadern. Expansion med hänvisning till det (för makthavarna) utvalda folket.

Ledaren för den mäktiga ryska ortodoxa kyrkan patriarken Kirill, son har nära band med landets president Vladimir Putin, varnar nu kvinnor i landet för feminismen som han menar kan skapa en ”illusion av frihet” när kvinnorna istället borde rikta sitt fokus mot barn och man.

"Jag uppfattar detta fenomen, som kallas för feminism, som mycket farligt eftersom feministiska organisationer förkunnar en pseudo-frihet för kvinnor som i första hand ska utövas utanför äktenskapet och utanför familjen", sa Kirill enligt nyhetsbyrån Reuters. Verkligheten att födelsetalen och befolkningen i Ryssland minskar tallar om något helt annat.

Makthavare riktar sin blick utåt, han ska arbeta, tjäna pengar, och erövra andra länder där et finns en rysk befolkning. Putin har genom handlingar i andra tidigare sovjetrepubliker visat vad som gäller. Det är inte enbart kvinnor som ska undertryckas utan hela folk som strävar mot demokrati. Nu senast har detta visat sig i Belarus och Ukraina.

Rysslands agerande med handen på gaskranen och Europas beroende av rysk gas är uppenbar. "Nord Stream 2"  har på ett uppenbart sätt gett Ryssland handlingsfrihet att stoppa eller förstöra gasledningarna genom Ukraina medan Europa är helt beroende av mer gas.

Den senaste elprishöjningarna är som ett eko av Rysslands aggressionen mot  omvärld. I Sverige har vi byggt ut vindkraften som i viss mån dämpar elprischocken. Men har vi varit förberedda på händelseutvecklingen? I moderatstyrda kommuner har det avslagits bygglov på 60 TWh mer än en trdjedel av vår nuvarande elproduktion. Moderata kommunalråd slår sig för bröstet och utser sig till hjältar när de stoppat havsbaserad vindkraft näst intill osynlig från land. Vill dess kommunalråd spegla  sig  i Krills och Putins attityder?

Vad kan vi tänkas utsättas för under de ryska despoternas dogmatism (moderata kommunalråd i södra Sverige  och Stockholm inräknade)?

Varje svaghet som upptäcks i Rysslands omgivning kommer givetvis att utnyttjas! Det gjordes 1939. 1940, 1941, ..1945, .....................................1990, ....................................2008, .........................., 2022.

 

Roulett för all framtid, med våra barns framtid!

Den 27 januari ska den socialdemokratiska minoritetsregeringen meddela hur den ser på ett eventuellt tillstånd till att slutförvara det högaktiva kärnkrafts avfallet. Utifrån den rådande osäkerheten på om kärnkraftsindustrins metod fungerar borde regeringen noga överväga de fakta som finns och rimligen skjuta upp beslutet om slutförvaret.

Från bejakarna till kärnkraft hörs hela tiden att det finns metoder med att drastiskt korta slutförvars tiden från 100.000 år till några hundra år. Därtill skulle bränslet från dagens kärnkraft utnyttjas under överskådlig tid  i ny kärnkraft. Det ska hålla tillgängligt i mellanlager för att enkelt möjliggöra återbruk.

Ansvaret för att hitta en säker metod ligger hos kärnindustrin, som därför bildat bolaget Svensk Kärn Bränslehantering, SKB, som arbetat med frågan sedan 1970-talet. SKB endast en metod, KBS 3-metoden. KBS 3-metoden är att  kärnavfallet innesluts i kopparkapslar, som bakas in i lera på  500 m djup i berggrunden.

Hittills har de försök som gjorts med kopparkapslar  visat att de drabbas av korrosion redan efter 20 år. Kopparkapslarna har då i försöken endast utsatts för värme och  inte för den högintensiva radioaktiviteten från det förbrukade bränslet. Hur länge klarar kapslarna att lagras? Ska SKB  använda KBS 3-metoden, borde försöken göras under mer realistiska miljöer där kapslarna även utsätts för radioaktivitet.

Den kritik mot metoden som framförts bland annat av forskare vid KTH, borde vara en ringklocka för regeringen och definitivt en signal till försiktighet och nu säga nej till KBS 3-metoden.  Vad är det SKB redovisar mer än en glädjekalkyl över en metod som inte är hållbar?

Ska dagens kärnkrafts avfall bli en börda för alla kommande generationer?

Vindkraft

Vindkraft; 

Det är en explosionsartad utveckling på vindkraften. Att följa hur storleken förändras över åren och hur produktionen av El ökar är imponerande. Vindkraften är nu den utan konkurrens det billigaste sättet att tillföra mer produktion till nätet. Ansökningar om att bygga vindkraft ligger nu på fyra gånger mer än dagens samlade el-produktion från vatten- och kärnkraft. under 2021 svarade vindkraften för en femtedel av Sveriges el-produktion.Vad vindkraften gett för årsproduktion 2021 och hur många de är kommer att finnas klart i april 2022.

Förutom vindkraften kommer nu även solkraften som utvecklas på liknande sätt som vindkraften fån marginell till betydande för el-produktionen. Endast med den skillnaden att utvecklingen startats de senaste åren på solpanelernas pris kraftigt sjunkit samt att för privatpersoner skatteavdrag ges.

Hantering av kärnbränsle

 Planen för hantering av kärnbränsle avfallet har fram till nu varit att bestämma slutförvaring och mellanlagring av kärnavfall i ett sammanhållet beslut. På torsdagen 26 augusti 2021 fattade regeringen beslutet att först utöka mellanlagringen i Oskarshamn och senare avgöra frågan om slutförvar. Denna hantering har Oskarshamns kommun bestämt motsatt sig.  

Oskarshamn kommun har tagit kärnkraften till sig men vägrar att se konsekvenserna av den! Oppositionen och kommunpolitiker i skramlar om att rikta en misstroendeförklaring mot Per Bolund.

Det beslut Bolund och regeringen tagit är definitivt rätt i tiden. Drömmar om ett beslut om slutförvar kan vänta. Dåvarande miljöminister Per Bolund bedömning öppnar för att det enkelt ska gå att utnyttja resterna från dagens kärnkraft till bränsle i framtida reaktorer, utan att med krångel gräva upp det. 

Uppgrävt kommer avfallet att bli! 

Detta beslut om utökat mellanlager borde glädja de partier som ljudligt förordar att ny kärnkraft ska byggas ( och konstant ge medborgarna höga el- räkningar). I det perspektivet ser det helt förkastligt att gräva  ner en framtida insatsvara i ett slutförvar. Redan nu finns lovande prototyper med flytande bly som en framtida möjlighet att använda avfallet som insatsvara. Och fler alternativ kommer säkert, för ingen har löst ett slutförvars tidsfaktor  på 100.000 år.

Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson (SD) borde glädja sig åt regeringens beslut om att utöka lagringen av kärnavfall i Oskarshamn. Beslutet verkar hel vara i SDs linje för mer kärnkraft  och framkallar motstridiga signaler att Mattias Bäckström Johansson (SD fundera på misstroende mot dåvarande  miljöminister Per Bolund (MP), för ett riktigt beslut.

Tomma tunnor skramlar mest och  motståndare till kärnkraft ser  ändå att ett olöslig problem med slutförvar är att använda avfallet till ny förhoppningsvis säkrare kärnkraft istället för att gömma undan det. Vi får gemensamt handla efter verkligheten helt enkelt. 

Kärnkraftsförespråkarna för nybyggnation kommer samtidigt ge oss mycket högre el-räkningar, möjligen fyra (4) gånger så höga elpriser. Katastrof för industrins konkurrenskraft och katastrof för all med eluppvärmda bostäder.

Sedan har EU börjat betrakta kärnenergi som hållbart något som har fallit den nytillträdda socialdemokratiska regeringen helt på läppen. Nu kan (S) säga det man vill utan att bakbindas av miljöpartiet. 

Med denna sväng vrider (S) samtidigt tjatet om ny kärnkraft ur KD, SD och M retorik. Inte vill de partierna subventionera kärnkraften och samtidigt konstant kraftigt höja elpriserna!

Drönar över kärnkraftverk!

Drönare flög över kärnkraftverk och slottet!

15 januari i stark blåst observerades drönare över kärnkraftverken och det kungliga slottet. Det är med förvåning att konstatera att åter igen har den svenska naiviteten att lagar och föreskrifter ska följas haft ett ståtligt nummer om naivitet.

Från oppositionspartierna mumlas att regeringen på någon fråga varit otydlig och röst på KU granskning hörs. Är det inte läge att visa samstämmighet inför det som hänt? Var det ett test från främmande makt eller från planerat terrorattentat.  Som vanligt visar det sig att ingen har tänkt tanken, att beredskapen var obefintlig. Är det så vi ska säga att kärnkraften är säker när det är möjligt att flyga in med drönare i förbjudet område?    
 
Samtidigt observerades objekt i luften kring kärnkraftverken! Vad får det för konsekvenser om någon illasinnad samtidigt ser till att stoppa el-leveranerna från kärnkraftverken. Det kan ju inte annat en betraktas som totalmörker över stora delar av landet. I värsta fall över stora delar av Norden.
I en tid när försvaret höjer beredskapen förblir kärnkraftverken sårbara mål. Borde det inte införas bättre skydd av kärnkraftverken?
Polisen har inte någon misstänkt. Byråkratin följa och papperskvarnarna mal ned att  upprätta anmälningar om obehörigt tillträde till skyddsobjekt, brott mot luftfartslagen och olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Händelsen skapar onekligen  spekulationer om vad det inträffade har för betydelse.  Att incidenter med drönare  förekommer från tid till annan är knappast lugnande för spekulationerna om varför det som nu skett har hänt.

Moderat energipolitik?

 Hur tänker moderaterna i Skåne!

Är det i sin ordning att som moderat säga nej till vindkraftsutbyggnad i havet!  Hur ska partiprogrammet tolkas. Hur mycket vattenkraft eller kärnkraft till konkurrenskraftiga priser kan byggas i Skåne?

Resten av Sveriges kapitalister satsar på vindkraft och vätgaslagring. Har de fel?

 

 

Trygg energiförsörjning

Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en fungerande energitillförsel. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den.

Med energiuppgörelsen plats är det också hög tid att fokusera på morgondagens elmarknad och hur Sverige ska klara de utmaningar i kraftöverföring som ett elsystem med allt mer intermittent kraft innebär.

• Energiöverenskommelsen ska fullföljas och viktiga skatteförändringar och lagändringar för att stärka svensk elproduktion genomföras.
• Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar.
• Kärnkraften ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under lång tid.
• Villkoren för svensk vattenkraft ska förbättras, och Sverige ska fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen.

Jubel för EU positiva skåningar och vindkrsftsbromsare

EL-priset rusar! Präktiga moderat, KD och sverigedemokratiska politiker i Skåne talar med stolthet hur de stoppat vinkraftsplaner!

Med all närhet till Europa som Skåningarna gillar kan det vara på sin plats att det duger inte att klaga för EU-vänner. Genom att hindra vindkraft går skåningarna miste om låga priser när det blåser ordentligt och något lägre pris när det blåser dåligt.  För även när det är svaga vindar ger moderna vindkraftverk el. 

Det verkar vara så att när politiker inte kan kontrollera vinden, i förlängningen naturen, så skriker de efter mycket dyr kärnkraft. Vindkraften fungera 90-95% av årets timmar, dvs i 20 dagar fungerar den inte. Solceller fungerar när det är dag, dvs då människor är vakna, och inte på natten då de flest sover. För att klara av  variationer i naturen behövs det byggas lager-/reservkraft. Och här kommer vätgasen H2 in som ett reservalternativ för vindstilla kalla dagar. Det totala lagret som behövs dimensioneras för 10 dagars behov, dvs lika med kärnkraftverkens produktion undre 10 dagar.

Utveckling krävs inte förnekelse och kolonialt utnyttjande av NORRLAND. Snart finns inte mycket att överföra söderut efter industri utvecklingen i norr. Fosforfritt stål, Nordvolt och syntetisk bensin kräver mycket el. Sedan inte att förglömma omställningen av transporterna till eldrift. 

Det är tid att skåningarna tar sig i kragen och ser hur det verkligen är och inte ideologiskt bromsar klimatomställningen, alternativet är mycket höga  el-priser (M / SD / KD)!

Olkiluoto 3 å väg att driftsättas, efter endast 13 års försening

I Finland är den tredje reaktorn vid Olkiluoto kärnkraftverk på väg att driftsättas, efter endast 13 års försening.

Olkiluoto 3 reakorn i Finland kommer att tas i drift i januari 2022. Olkiluoto 3 kommer att vara i full drift först i juni 2022.

Enligt ursprunglig plan skulle Olkiluoto 3 stå färdig redan 2009 och kostat 3 miljarder euro.

Hela bygget kostade 11 miljarder euro, vilket är åtta miljarder euro mer än på projekteringsstadiet planerat. Hälften (5.5 miljarder euro) av detta belopp kommer att betalas av det finska kärnkraftsföretaget Teollisuuden Voima (TVO). Resterande hälften av beloppet betalas av de industrikoncerner som byggt anläggningen som kompensation för förseningen. Det är det franska företaget Areva samt tyska Siemens. Det betyder en 80% ökning av kostnaden för de ursprungliga beställarna (varav ett antal kommuner). Här kan man säga att  det inte var kommunal kärnverksamhet som prioriterades utan ett gungfly på elmarknaden. Här finns endast hopp om ett ständigt högt pris på el.

Reaktorn kommer att sättas i drift i januari 2022 och i februari leds elen från generatorn till nätet och i juni förväntas anläggningen nå full produktion på 1.600 MW. Åtminstone är det så nuvarande plan är tänkt. Fast ska realismen in i bilden kommer sannolikt for oväntade hinder att uppstå.

Risken är att om elproduktionen inte startar i februari kommer Areva och Siemens att behöva betala ännu högre ersättning för förseningen. Areva ansvarar för byggandet av kraftverkets reaktor och Siemens för turbinen. Båda företagen är gemensamt ansvariga för förseningen.

Kapaciteten i Olkiluoto 3 är 1.600 megawatt. Med Olkiluoto 3 i drift ökar  Finlands kärnkrafts andel  med 13% av elproduktionen från 27% till 40%. Den nya reaktorn kommer ge Finland en ökad produktion av egen el till en betydande kostnad per kWh långt över elhandelspriset. Risk för en gigantisk förlustaffär för alla ingående parter.

Den betydande importen av svenskt överskott kommer att kunna minskas. El som nu behövd i norra  Sverige  där stora industrisatsningar kräver mycket mer el.

Olkiluoto 3, tillsammans med  växande vindkraft kan ger Finland en bra möjlighet att nå koldioxid fri el produktion. Redan år 2020 stod koldioxid fri el för 85 procent av Finlands elförbrukning, mest beroende på import av vatten- och vindkraft från Sverige.

Bygget av ny kärnkraft i Finland visar att det inte är någon snabb lösning för Sverige. Det är märkligt att de högerplacerade M, KD, SD och L partiernas i Sverige har kärnkraft som mål när alla värden pekar mot att sol- och vindkraft är billigare och kan byggas ut snabbare än kärnkraft som minst kommer att behöva tio år i planering och bygge. Samt en del överraskningar att vänta.