Kostnad kärnkraft?

Det är svårt att uppskatta kostnaden för nya anläggningar, som kan tänkas byggas om 5 – 10 år, av en rad skäl. Ett skäl är att det nästan inte byggts någon ny kärnkraft i Västeuropa och Nordamerika under de gångna 30 åren, så det finns mycket få realistiska referenser. Om man ska sätta igång att bygga mycket ny kärnkraft måste man göra en nystart, som kan bli dyr. Erfarenheten från det finska reaktorbygget i Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar allra tidigast 2018. Ett identiskt reaktorbygge i Flamanville i Frankrike är också kraftigt försenat och mycket dyrare än planerat. Elforsk citerar en rad olika kostnadsbedömningar som i de flesta fall ligger högre än den egna bedömningen.

I Storbritannien planeras ett par nya stora reaktorer i Hinckley Point i Somerset. Markarbetena har redan inletts, men många undrar om bygget kommer att fullföljas eftersom man redan talar om kostnadsproblem. Den brittiska regeringen har garanterat investerarna ett pris på elen på 92,5 pund per MWh, eller drygt 1 kr per kilowattimme under 35 är, inklusive indexuppräkning. Elforsk anger en kostnad för kärnkraft på 54 öre/kWh, bara halva kostnaden mot den brittiska garantin. Det är inte trovärdigt, om man inte kan ange goda skäl. Vem tror att vi i Sverige kan bygga billigare och snabbare än i Finland, och till halva kostnaden jämfört med bygget i Storbritannien?

Källa: https://www.svebio.se/press/blogginlagg/vad-kostar-det-att-bygga-ny-karnkraft-och-vindkraft-har-elforsk-raknat-ratt/ 

Risken med kärnkraft är inte endast en förödande olycka, än mer verkar ekonomiska skäl tala för att marknaden överger den formen av energiproduktion när atomvapen inte längre är ett mål och att alternativa utbyggnader av energiproduktion är mer kostnadseffektiva.

Det nya normala Sverige!

Det nya normala Sverige!  Ett land i kris.

Brist på skyddsutrustning!

Avsmakad av medicin.
Brist på intensiv vårdplats.
Avsaknad av personal.
Stopp i insatsvaror, permitteringar.
Statens goda finanser utraderade på en vecka!

Globaliseringen har lett till att vi hellre tar lägre priser och låter underbetalda människor på andra sidan klotet göra det vi kan spar pengar på.

När det blir störningar i transporterna, genom att EU-LÄNDER STÄNGER GRÄNSER eller att Kina stänger ner städer drabbas vi av brister. Det är ett fatalt lättsinne och en pyramidal glömska om hur det har varit. På 40-talet kunde Sverige under avspärrningen under kriget med svårigheter klar försörjningen. Vi tillverkade fortfarande kläder och skor! Bilar , de få som fanns kunde köras på gengas. Vår självförsörjning var i grunden god fast besvärlig. Nu konstateras att det endast är tre matvaror som det finns full försörjningsgrad på vilket i ett längre perspektiv får betraktas som katastrof.  Därtill kommer att befolkningen ökat och att landsbygden avfolkats.

När det gäller den kommunala utjämningen har vi hört Stockholm och Danderyd skrika om den stora orättvisan. Nu under coronapandemin förväntas glesbygden ta ansvar för sommarbonde stockholmare. Glest med sjukvård i ÅRE MEN STORSTADSFOLKET VILL  ATT ORTEN SKA VARA ÖPPEN NÅGRA VECKOR OM ÅRET, när de har ledigt! Var finn solidariteten och insikten att storstan inte fungerar utan en levande landsbygd. Inte finns den i alla fall på börsskärmarna.

Det mest lustiga är att ekonomer oroar sig mer för ekonomin än för människors liv.

Historiks har vi fått en rad okloka beslut i arv från alliansåren. Alliansens skrotande av arbetsmarknadsutbildning till förmån att lära individer att skriva CV, köpet av fossilkraft i Europa, fri etablering för bilprovare eller utförsäljningen av vården är något av det som hände under de åtta förlorade åren. Apoteksutförsäljningen under alliansen förändrade tillgången på läkemedel. Apoteken hade endast skyldighet att inom ett antal dagar leverera en medicin som ej fanns i lagret. Självfallet skulle man inte ha mer läkemedel än det som gick åt, allt för att slippa binda kapital i lagerhållning. Däremot utökades sortimentet med olika skönhetsprodukter i syfte att öka omsättningen och i slutändan vinsten.

Nationellt skrotades lagerhållningen av viktiga mediciner då det inte längre var en lönsam verksamhet för de nya apoteksaktörerna. Det kramades ut mer i vinster mot människors hälsa när tillgången på viktig medicin inte längre  av beredskapsskäl lagerhålls.

Är det nu med corona dags att fundera på om det är rimligt att vi satsar på globaliseringen som den GUD vi tillber för ökade vinster och skandalöst utnyttjande av lågkostnads arbetskraft. Eller ska vi i ökad grad skall lita till våra egna resurser och arbetsinsatser.

Girjas Äntligen!

Efter fyra hundra år har samerna erkänts som urfolk med urninnes hävd.  

Det som en gång stulits ska givetvis lämnas tillbaka.  

 

Högsta Domstolen ger Girjas sameby rätt - staten förlorar

Högsta domstolens dom är tydlig och klar: Girjas sameby har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område ovanför odlingsgränsen och den ensamrätten är grundad på urminnes hävd.

HD menar att staten inte kunnat visa att samernas av urminnes hävd uppkomna rättigheter skulle ha släckts. Samerna hade i vart fall i mitten av 1700-talet rätt att upplåta jakt och fiske och kronan accepterade då den samiska rätten. Den rätten har sedan övergått till samebyarna genom lagstiftning. (Den första renbeteslagen kom 1886 och 1971 ändrades styrelseskicket från lappfogdesystem till samebyar med egen styrelse.)
Att frågan om rätten till jakt och fiske hamnade i domstol beror till en del på att en majoritet i Sveriges riksdag beslutade om  den s.k. fria småviltjakten i fjällen, samtidigt som samerna hölls utanför processen. Att småviltsjakten släpptes fri samma dag som Sametingets första mandatperiod invigdes den 25 augusti 1993 väckte stor ilska.
Sametingets styrelse närvarade i Stockholm när domen lästes upp och gläder sig. Styrelsens ordförande Per-Olof Nutti säger att domen öppnar helt nya möjligheter för Sametinget:
- Det är en klar och tydlig dom som bekräftar samernas rätt till självbestämmande. Det är en ståndpunkt som Sametinget hävdat från allra första början. Nu har vi fått upprättelse.
- Den svenska staten har behandlat samerna felaktigt genom historien. Nu har vi fått andra förutsättningar att arbeta gentemot myndigheter, departement och organisationer, konstaterar Nutti.
HD:s ledamöter var eniga i sin dom. Två stycken ansåg att Girjas sameby kunde anses ha rätt till jakt och fiske utifrån rennäringslagen medan de övriga resonerade att de samiska rättigheterna är baserade på urminnes hävd, vilket också står i domsutslaget.
Girjas-målet har varit ett stort och mycket komplicerat mål. HD har gått igenom en väldigt stor mängd material och gammal lagstiftning ända från 1500-talet. Hovrättens dom var något otydlig men HD kom till samma resultat som tingsrätten.
Samebyns advokat Peter Danowsky  har jobbat med Girjasmålet sedan 2007 och har nu fått vara med om att skriva historia. Han är glad över att domstolen tagit fasta på det långvariga bruket och tycker det är bra att domstolen landat i en civil rätt.
Kontakt
Per-Olof Nutti
Sametingets styrelseordförande
+46 070-376 31 12

Alimus Duopmostuollu doarju Girjás čearu – stáhta vuoittáhalai

Alimus duopmostuollu lea cealkán áibbas čielga duomu: Girjás čearus lea aktovuoigatvuohta mearridit galget go iežát beassat bivdit ja guolástit čearu eatnamiin gilvinráji bajábealde, ja dan aktovuoigatvuođa guoddá čearru doloža rájes geavaheami bokte.

Alimus Duopmostuollu gávnnaha ahte stáhta ii leat nagodan duođaštit ahte sámiid rievttit doloža rájes geavaheami vuođul, leat nohkan. Sámiin lei goit 1700-logu gaskkamuddui riekti addit lobi bivdit ja guolástit, ja stáhta dohkkehii sámi rievtti. Dat riekti lea dasto sirdon čearuide lágaid bokte. (Vuosttaš boazodoalloláhka bođii 1886, ja 1971:s nuppástuvai stivrenvuohki go lappefogde-vuogádat heaittihuvvui ja stivrejupmi sirdui čerrui mas lea iežas stivra.)
Sivvan manin bivdo- ja guolástanriekti šattai áššin duopmostullui, lea mealgadii dat ahte Ruoŧa riikkabeaivvi eanetlohku mearridii luoitit smávvafuođđobivddu friddja duottarguovlluin, seammás go sámit eai beassan leat mielde dán proseassas. Lei hui suhttadahtti ahte smávvafuođđobivdu luitui friddjan seamma beaivvi go Sámedikki vuosttaš doaibmaáigodat rahppui borgemánu 25 beaivvi 1993.
Sámedikki stivra lei Stockholmmas go duopmu celkui ja stivra illuda dáinna. Stivraságadoalli Per-Olof Nutti lohká ahte duomu bokte rahpasit Sámediggái ođđa vejolašvuođat:
- Dát lea hui čielga duopmu mii duođašta sámiid rievtti iešmearrideapmái. Dat lea oaidnu maid Sámediggi lea čuoččuhan álggu rájes juo. Dál leat mii ožžon riekta.
- Ruoŧa stáhta lea vearrut meannudan sámiid vuostá historjjá čađa. Dal leat mis iežá eavttut maid mielde sáhttit bargat eiseválddiid, departemeanttaid ja organisašuvnnaid ektui, oaivvilda Nutti.
Alimus duopmostuollu celkkii ovttamielalaš duomu. Guovttis aniiga ahte Girjás čearu riektevuođđun bivdui ja guolásteapmái sáhttá leat boazodoallolága jelgii, ja nuppit ges atne ahte riekti vuođđuduvvo doloža rájes geavaheapmái, ja nu čuožžu maid duomus.
Girjás-ášši lea leamaš stuora moalkás ášši. AD lea mannan oba olu materiála čađa ja guorahallan boares lágaid gitta 1500-logu rájes. Hoavvarievtti duopmu lea veahá eahpečielggas, muhto Alimus Duopmostuollu gávnnahii dan seamma maid diggeriekti lea gávnnahan.
Čearu advokáhtta Peter Danowsky lea bargan Girjásáššiin 2007 rájes ja lea dan rájes leamaš mielde dán historjjálaš áššis. Son illuda go duopmostuollu lea deattuhan guhkes áiggi geavaheami, ja atná buorren ahte duopmostuollu lea nannen siviilarievttálaš vuođu.
Váldde oktavuođa
Per-Olof Nutti
Sámedikki stivraságadoalli
+46 070-376 31 12

Hur mycket är det tillåtet att tänka i Sverige?

När ett flygplan med iranier bosatta utomlands verkar ha skjutits ned av Iran börjar tankarna snurra. De 17 offer som var bosatta i Sverige basunerades ut med stora rubriker som svenskar. Senare framkom att sju hade svenskt medborgarskap.

När personernas bakgrund förklarades så var det flera ensamkommande, det var flyktingar 2015 och 2017 och några som anlänt tidigare.

Det som verkar vara förbjudet att fundera över är varför det var så många asylsökande som rest till Iran. Om det funnits så starka skäl att fly landet varför då återvända?

Utan att blanda in empati med offren måste frågan hur deras villkor att vara bosatta i Sverige förklaras. Härom råder det i de flesta fall sekretess, och det är den som har en åsikt som ska stå i skamvrån.

Är det så att svensk asylpolitik är totalt utan krav på personerna som söker skydd i landet att det är helt i sin ordning att resa tillbaka till det land man angivit som skäl för att fly. Om någon ifrågasätter ordningen kommer anklagelser om bristande empati. Vad jag förstår så är empatin i landet så stor att vi avstår att bygga bostäder för befolkningen, avstår från ett stark försvar av vår frihet, låter de kommunala verksamheterna förfalla, allt med hänvisning till ett varmt hjärta för skyddsbehövande.

Så, är det OK att resa på ferie till det land man flytt från?

Klimathot inget att tänka på

Klimathot inget att tänka på! Varför oroa?

Sverige är ett högteknologiskt land som kan vara föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi tankar på att behålla farlig kärnkraft.

Vindkraftsparker till havs är helt acceptabla.

Tyvärr medför all energiproduktion olägenheter. De flesta är väl medvetna om att de reglerade älvarna är mer eller mindre döda. Kärnkraften är både olönsam och riskfylld.
Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville byggs en reaktor där den franska regeringen riktar kraftig kritik mot. Aktievärdet för byggföretaget EDF har minskat med en tredjedel.

I Pyhäjoki i Finland vill Fennovoima bygga en rysk reaktor på Hanhikivi-udden. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har markberedning på värdefulla Natura 2000-områden genomförts. Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 att naturtyperna i Hanhikivi är i särklass värdefull när det gäller hotade naturtyper. Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och en rastplats för flyttfåglar.

IEA-rapporten (International Energy Agency)," Förnybar Energi 2019", förutspås en ökning på 50 procent under de kommande sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver. Länderna runt Östersjön har god möjligheter att täck sitt energibehov av havsbaserad vindkraft.

Tyvärr har vårt grannland Finland satsat på helt fel väg för energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde Finland ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa. Vad Finland gör är att satsa tio miljarder euro (ca: 100 miljarder SEK.) på fiaskot Olkiluoto 3 (Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar under 2020-talet eller aldrig, följt av nästa spektakel, Fennovoima/Rosatoms i Pyhäjoki.

Finland skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden.

I Sverige kan vi nu glädja oss åt att Oskarshamn 1och 2, Ringhals 2 stängts och detta år även Ringhals 1. Orsaken var beslut 2015 byggda i första hand på brist i lönsamhet. Det andra skälet var åldersproblem med korrosion i reaktortanken.

Vi har den senaste tiden sett hur bränderna i Australien pågår utan slut. Hur översvämningar och torka blandas med varandra. Allt kan förklaras med att naturen är i obalans på grund av århundradens koloxidutsläpp.

Kan sol och vind lösa våra behov av el? Svaret är givetvis ja. Fast det krävs förändringar och en del påverkan på vår livsstil. Vi är ett högteknologiskt land så det borde kunna ske. Sanningen är att det idag är mest kostnadseffektivt att investera i sol- och vindenergi. Problemet är att vi låst in oss i oljeekonomin där de som gott tunga investeringar inte vill släppa greppet. Den enklaste vägen är att i ful fatet köra över stupet rakt in i katastrofen.

I Sverige kan vi bara lyssna på vad partierna SD, M, KD och L har framlagt förklaringsmodeller, mer kärnkraft. De andra har inte heller de åtgärder som krävs för att hindra katastrofen.

Till sist vem tar tag i åtgärderna?

Riksrevisionen: För låg utjämning mellan kommuner

Riksrevisionen: För låg utjämning mellan kommuner



SVT slår på trumman att utjämningssystemet mellan kommunerna inte håller enligt Riksrevisionen. 245 av landets 290 kommuner är underkompenserade, enligt myndighetens granskning.

Utjämningen ska ge kommuner lika förutsättningar att ge sina invånare samma service. Hur är det i verkligheten med småpengarna som skulle jämna ut förutsättningarna för kommuner i hela Sverige.

Riksrevisionens granskning av systemet visar på stora brister när det gäller att verkligen ge medborgarna likvärdig service. ”Kommuner med stor yta, få invånare och liten andel som bor i tätort underkompenseras inom samtliga verksamhetsområden som ingår i kostnadsutjämningen”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Regeringens föreslagna ökning räcker inte långt. Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader för 7,2 miljarder kronor. Den verkliga summan borde ha varit 10,8 miljarder kronor enligt granskningen.

Skillnad i service är enorm mellan en kommunala skattesats på 29,18 kronor i Österåker till 35,15 i Dorotea. Riksrevisonenens bedömning är att kostnadsutjämningen inte fungerar.

Regeringsförslaget att omfördelningen ökas till 9,3 miljarder kronor kommer inte  att räcka för att åtgärda de identifierade bristerna eftersom de stora och glesbefolkade småkommunerna underskattas systematiskt.

Så hur är det med talet att hela Sverige ska leva?  

Är inte verkligheten sådan att glesbygdskommunerna fungerar som kolonier åt storstäderna. Bra att ha under semester, friluftsliv, elleverantör och som skatteunderlag till Stockholm som tagit all service och statlig verksamhet.

Medborgar kräver fria och rättvisa val i Ryssland

Mer än 100 år efter den första demokratiska februarirevolutionen i Ryssland år gav en provisorisk regeringen 15 mars 1917, krävde mer än 20 000 personer som samlades i Moskva, fria och rättvisa val i huvudstaden.

Demonstranterna uppmanade myndigheterna att tillåta oppositions kandidater att ställa upp i valet kommande september. Hittills har myndigheterna vägrade att registrera dem, även när en kandidat  har samlat in minst 5000 namnunderskrifter som krävs till stöd för sin kandidatur.

Aktivister mot president Vladimir Putin tror att undertecknandet av oppositionens anhängare har förklarats felaktiga av de styrande myndigheterna. ᛏsaristiska tendenser har länge gjort sig påminda i dagens Ryssland. Ryssar är ett tåligt folk som fått utstå mycket lidande under enväldiga despoter. 

ᛏsartiden med släkten  sträcker sig  med Romanov ätten från 1613 över 300 år fram till 1918 efter kommuniststaternas avrättning av tsarfamiljen. Den kommunistiska perioden fram till 1991 var en svår tid av en rad despoter där ryssarna förnedrades i att e skulle omstöpas från Homo sapiens, den "visa människan" till Homo sapiens sovjetikus den " ideologiskt renläriga människan" 

Dagen Ryssland styrs på samma sätt som under tsr- och kommunisttiden av härskar som tillämpar starkt diktatoriska inslag med en yttre semi demokratisk fasad.

När ska Ryssland bli en demokrati?

Ministerkommittén och Rysskramare (S)

Socialdemokraternas agerande i ministerkommittén och Europarådet är helt oacceptabelt och upprepar 1940-talets ryggradslösa politik mot Sovjetunionen. Genom att rösta för regelförändringar som  leder till att sanktionspolitiken mot Ryssland kraftigt försvagas. Nu ställs frågan som kräver svar om huruvida Socialdemokraterna tänker hålla gränsen mot den nye despoten i Ryssland eller inte.

ᛏänker Socialdemokratin fortsätta att glida undan och med LO stöd hävda att goda handelsförbindelser är viktigare än mänsklig- och internationell rätt.

Det är bara att för Ryssland att ockupera nya områden i länder som despoten i Moskva finner lämpligt. Andra världskriget i gott minne hur demokratierna gav vika för diktaturer är tyvärr på väg att återupprepas. Det blev accepterat att despoten tog ett stycke här och andra där. Så kan vi inte ha!

Diplomati bygger på värden. ᛏyvärr har Socialdemokraterna och Miljöpartiet kraftigt nedgraderat demokratiska värden att ger en regim som angriper andra länder stärkt legitimitet för de handlingar den utför.

Framtiden i Ukraina?

Framtiden i Ukraina?

Frågan är om Volodymyr Zelenskij kan axla presidentämbetet i Ukraina på riktigt.
Hur ska han mitt i ett pågående krig agera mot Ryssland.

Historien om den 41-årige advokaten som blev komiker och sedan president är som hämtad från USA där B-skådis blir president.   Zelenskij hade en roll som lärare i en satirisk tv-serie.

Ukraina gick till presidentval i april och Volodymyr Zelenskij valde partinamnet, Folkets tjänare, och det blev en jordskredsseger  med 73 procent av rösterna. Zelenskij första åtgärd var att infria ett av hans vallöften upplösa parlamentet och att utlysa nyval.
Volodymyr Zelenskij behöver ett nytt parlament som gynnar honom att genomföra sin politik.
Hur politiken ser ut är det endast. Zelenskij som vet. Det som är känt är löften om att avskaffa korruptionen som på alla nivåer genomsyrar Ukraina. Fred med Ryssland i östra Ukraina men oklart hur.
Krim har stulits priset har hittills blivit att 13 000 människor dödats i striderna med Ryssland.
Presidenten är redo att göra allt för att våra hjältar inte ska behöva dö. Jag är redo att ge upp min popularitet. Jag är redo att förlora mitt ämbete, bara vi får fred.

Det kan tolkas som att han är villig att göra eftergifter till Ryssland trots att han i andra sammanhang gett motsatta signaler. Ukraina är den svaga parten och har lite att sätta emot Rysslands aggression. Västvärlden gör som tidigare mot Sovjets aggression och tvekar inför den ekonomiska och politiska kostnader att stödja Ukraina. Håll i minnets västs svek mot Östeuropa efter andra världskriget.
Den ryske presidenten har redan utmanat Ukraina genom att lova utfärda ryska pass till ukrainare i den krigshärjade östra Ukraina.

Framtiden är dock hoppfull för Ukraina. Demokratin gav ett fredligt och ordnat maktskifte efter ett val i motsats till de brinnande barrikader och dödsoffer som hände vid det förra regimskiftet.

Hur är det med den svenska skogsbrandsbekämpningen?


En skogsbrand rasar i ett gammalt gruvområde i Nävekvarn i Stockholmsområdet och räddnings-arbetarnas oroas för tilltagande vindar.

SMHI varnar för risken för gräsbrand i torra marker vilket är helt normalt. Redan i april började skogen brinna och i maj i Nävekvarn, Stockholmregionen. Området som brinner är 60 hektar otillgänglig skogsmark och räddningstjänsten och hemvärnet jobbar för fullt med släckningsarbetet. Enligt SMHI:s väderprognos kan det börja blåsa upp till 14 meter per sekund i området och en storbrand hotar.

DENNA GÅNG ÄR DET ETT BRANDVÄRN I EN TÄTBEFOLKAD REGION SOM SKA ANGRIPA BRANDEN. Hur skulle det se ut i en glesbyggdskommun som fick uppgiften?

Räcker det med helikopterinsatser?

Är det inte på hög tid att inse att klimatförändringar ändrar på spelreglerna. Tidigare och fler skogsbränder. I torrt klimat svårsläckt bränder. Därtill kommer engångsgrillar och okunskap i en växande befolkning som orsakar fler bränder.

Är det dags att se vidare än Stockholmsperspektivet!

Brandflyg är dyrt men fördelen är att det kan flyga in tre ton vatten vid varje vända. Flyger snabbare än helikoptrar. Brandflyg ska vara en nationell resurs som kan hanteras av försvarsmakten eller kustbevakningen. Fördel är även att de snabbt kan sättas in över hela landet. Stockholm såväl som i Norrlands inland eller Skåne.

Allt kan jämföras, seriöst eller vulgärt! 

Omsorg om andra eller omsorg om våra företagare och medborgare.