söndag 5 juli 2020

Brist på el-insikt, förvirrade partiledare, Ulf Kristersson M och Ebba Busch KD

Två partiledare går ut och anklagar socialdemokraterna för att misslyckas med energipolitiken, Vi som är lite äldre minns hur de borgerliga partierna hanterade kärnkraften under 70-talet- Det var vist någon som aldrig skulle starta någon reaktor. Fast det gjordes ändå.

Nu går M och KD  ut med att Sverige är ett modernt industriland med ett av världens mest ambitiösa klimatmål.  Och då menar de att rostig kärnkraft är lösningen!

Sedan menar de att Sverige som land ska leda klimatomställningen med kärnkraftsel till södra Sverige är lösningen. De två skriker högt när reservkraften under några få dagar om året används av energibolaget Uniper som har uppdrag att startat det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn för att klara extremväder vilket händer ett dussin dagar på året. Sedan har de två ingen kontroll på att Sverige övriga dagar exporterar el till länder som har fossilkraft.

De två har även iakttagit  skillnaden i pris över Sveriges fyra elområden. Elen kostar mer i Lund jämfört med Luleå. Inte underligt. Huvuddelen av elen kommer från vind och vattenkraft som produceras i norra Sverige. Den kan ha färdats 150 mil innan den når Lund. Det ni två borde förstå är att mer el ska produceras i söder. Hur klarar Danmark att med vindens hjälp tidvis kunna exporter stor mängder el? Samma förutsättningar finns i Skåne och Blekinge. Fast där har era kamrater i Sverigedemokraterna motsatt sig all utbyggnad, se Sölvesborg som det tydligaste exemplet.

Ni båda måste förstå att i en europeisk kontext så  exporterar Sverige el och kortare stunder importera el från länder med betydligt smutsigare elproduktion. Men betänk hur Sverige under huvuddelen av året ser till att fossilkraft står stilla i de länderna när Sverige exporterar el.

Inte ett tecken på att ERa idéer om klimatomställningen har någon större bärighet i verkligheten.

ER debattartikel i Aftonbladet 5/6-2020
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/0nPqPo/lofvens-energipolitik-har-misslyckats

lördag 16 maj 2020

Marknadsplats vård omsorg

Nu visars sig resultatet av marknadsplatsen vård och omsorg. På äldreboenden avlider människor i aldrig tidigare skådad fart och utförarna fyller i snabb takt upp de lediga platserna. Allt i en strävan att hålla vinsterna på en god nivå.

Anhöriga som tidigare inte engagerat sig i omvårdnaden ser nu hur det råder en utbredd misär på vårdboendet. Sjuka vägras vård och tas till palliativ vård i stället till sjukvården livesändande vård.

Sparandet på resurser inleddes på 1990-talet då landstingen överlämnade psykiskt sjuka till lika med alla andra som led av kroniska sjukdomar och behövde institutionsvård till kommunerna. En tredjedel av lastingens budget skatteväxlades till kommunerna. I kommunerna sågs de nya uppdragen som en möjlig besparingspost. Nya aktörer som till lägre kostnad kunde utföra arbetet efterfrågades och privata aktörer såg möjligheterna. Nu öppnades även en marknad för de större kapitalstarka risktagarna som erbjöds en möjlighet till stora vinster mot minimala investeringar. Vårdinrättningar skänktes i princip bort mot att kommunen blev av med en kostnadspost. I början var detta ett fungerande system men kapitalet har en drift att alltid generera mer vinster och detta gjordes. Det som gick att sparas på sparades. Den största kostnaden är personal och genom att minska bemanningen och använda sig av outbildad personal med timanställningar efter behov kunde vinsterna öka.

Nu ser vi i skapt läge vem som får betala! Helt enkelt de sköraste i samhället. Det är ingen politisk gruppering som kan förklara sig fri från ansvar för alla har i samförstånd rustat ner möjligheterna till ett uthålligt samhälle. Tyvärr har vi litat till glokaliseringens kostnadssänkande möjligheter så när krisen är har står kungen naken. Inte det minsta av reservplan fanns kvar.

Kanske var detta nyttigt krisen kostade en hel del. Var tidigare besparingar bortkastade och leder nu till fördyringar? Möjligheten till en ny riktlinje i utvecklingen kan nu tas mot ett mer säkert och hållbart samhälle. Givetvis om intresse och vilja finns!

söndag 3 maj 2020

Energi till vilket pris?

I Sverige har röster höjts för bevarande av kärnkraften. de rostiga och all mer osäkra verken önskas bibehållas. Utan att ta hänsyn till marknaden verkar dessa förespråkar agera enögt. PRISET FÖR NY SOLEL OCH VINDEL HAR DRASTISKT MINSKAT. Priset för nu KÄRNKRAFT har drastiskt ÖKAT. HUR SKA VI BETE OSS? Marknaden har utanför den politiska svären agerat. Upptäckt att kärnkraften och fossileldat inte är lönsamt.

I den framtida el-balansen är både solel och vindkraft resurser som inte är reglerbara. När solen lyser och vinden blåser störtdyker elpriset. Detta borde vara positivt för elkunderna. Den oreglerbara vindkraften kan hundrafalt förse oss med energi fast med förbehållet att det inte alltid blåser. Solelen är idag knappt en procent av produktionen men förväntas i framtiden få en betydligt större andel. 

Kärnkraften är inte lämpad för att stå för regleringen utan här är det vattenkraften som redan idag klarar den uppgiften. För att den regleringen ska bli bättre behövs större kraftöverföring i våra stamnät. 

I Finland oroas man av nedstängning av svensk kärnkraft. Själva bygger man ny kärnkraft. Samtidigt behövs i Finland en kraftig förstärkning av överförd kraft från Sverige och Norge. Den nya kärnkraften behöver få ledningar så att den kan levereras! Från Sverige förväntas en kabel Wasa Umeå på 600MW och över Torneälven en tredje luftledning på 700MW och från Norge en lyftledning på 600MW. Allt detta som säkerhet att få kraft till Finland när det nya kärnkraftverket står klart. Givetvis kan elen gå från kärnkraftverket att täcka behov i Sverige och Norge.

Var har vi reglerbar kraft förutom i de svenska stora älvarna? När kärnkraften kom på 1970-talet lades ett stort antal mindre kraftverk ned i Sverige, dessa motsvarar ca två kärnreaktorer. En del av dessa var möjliga att delta i regleringen av el-mängden. En återställning av en del av dessa kraftverk kan ge ett bidrag till ökad reglerbar kraft. Dock är det i Norge en betydande utbyggnad av reglerbar vattenkraft kan ske. Det har till nu inte hänt då Norge idag har ett betydande överskott på el. I framtiden finns inget el-överskott! Norge kommer att få incitament och bygga ut reglerbar vattenkraften, så även i mindre utsträckning Sverige.

Det byggs kablar inte bara mellan Sverige och Finland. Det finns kabel till Lettland, Polen, Tyskland och Danmark. Kablar som överför vatten- och vindkraft mellan länderna. Ibland, mycket sällan behöver Sverige smutsig kol-el från Danmark eller Polen, fast oftast exporterar Sverige elöverskott över dessa kablar. Kabeln till Lettland har medfört att elpriset i de baltiska länderna halverats mot det pris Ryssland kräver. Kablarna fungerar som immunitet mot de ryska energipolitikens maktutövande. De norska kablarna mot Tyskland minskar det ryska inflytandet i energisektorn.

I betraktande av den svenska avvecklingen av äldre kärnkraftverk är det enkelt att konstatera att husägare sätter upp soldrivna el-paneler i en omfattning som är både bra för el-balansen som för husägarens ekonomi. Denna el som produceras förbrukas lokalt vilket klaras av befintliga nät som kan utnyttjas bättre. Utbyggnaden av vindkraft kompenserar snabbt mer än den avvecklade kärnkraften.

Ska vi vara ärliga så är det svårt att förstå de som talar om brist på EL! Denna brist finns enbart i vissa områden som t.ex. Stockholm, Malmö och Göteborg, där man lägger ner sina fossileldade kraftverk och inte ersätter dem med något bättre. I Stockholm lär det inte finns  ett enda vindkraftverk!?

Corona 19

I en tid av välmående isolering blev det tid att läsa Flykten från stalins läger,The Long Walk, Slavomir Rawicz. https://www.adlibris.com/se/e-bok/flykten-fran-stalins-lager-9789187263842 

Denne man satt tydligen i isolering under ett år under ständig tortyr. Även om inte allt upplevdes i verkligheten av Rawicz är det en skärmande berättelse om hur människor behandlades i det forna sovjet. Berättelsen kan gälla de finnar och balter som med kommunistisk retorik blev befriade av den röda terrorn och som gengåva sändes till Gulag för att där förhoppningsvis försvinna. I min släkt finns två personer som på detta sätt försvann och aldrig mera återhörts, ej heller har de lämnat spår i de sovjetiska arkiven.

Så varför klaga i isoleringen? Här finns bröd för dagen, moderna kommunikationer och för många en chans till eftertanke då vardagens stress och rutiner bryts. Det är en lyxiös isolering som Stefan och de ansvariga satt oss i! 

Det är en tankeställare att fundera på det elände som började för 80 år sedan, där det snart inte finns mer än de skriftliga källorna kvar att vittna. Till sist kommer även de att ifrågasättas av makter som finner dem olämpliga. Över Europa drar populister framgångar inom politiken. Den som minns kan konstatera att alla diktaturer började med små rörelser och med personer som sågs udda. Med tiden växte e sig starka och blev stegvis normen för människorna.

Det känns riktigt att i denna stund påminna om den litteratur som skrivits under den tid som flytt. Förutom Rawicz bok kan även Kanelbutikerna Bruno Schuls och Sofi Oksanens böcker nämnas, Stalins kossor, Utrensning och När duvorna försvann. som bra läsning i denna tid av isolering.

Coronatider med eftertanke!

måndag 20 april 2020

Kostnad kärnkraft?

Det är svårt att uppskatta kostnaden för nya anläggningar, som kan tänkas byggas om 5 – 10 år, av en rad skäl. Ett skäl är att det nästan inte byggts någon ny kärnkraft i Västeuropa och Nordamerika under de gångna 30 åren, så det finns mycket få realistiska referenser. Om man ska sätta igång att bygga mycket ny kärnkraft måste man göra en nystart, som kan bli dyr. Erfarenheten från det finska reaktorbygget i Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar allra tidigast 2018. Ett identiskt reaktorbygge i Flamanville i Frankrike är också kraftigt försenat och mycket dyrare än planerat. Elforsk citerar en rad olika kostnadsbedömningar som i de flesta fall ligger högre än den egna bedömningen.

I Storbritannien planeras ett par nya stora reaktorer i Hinckley Point i Somerset. Markarbetena har redan inletts, men många undrar om bygget kommer att fullföljas eftersom man redan talar om kostnadsproblem. Den brittiska regeringen har garanterat investerarna ett pris på elen på 92,5 pund per MWh, eller drygt 1 kr per kilowattimme under 35 är, inklusive indexuppräkning. Elforsk anger en kostnad för kärnkraft på 54 öre/kWh, bara halva kostnaden mot den brittiska garantin. Det är inte trovärdigt, om man inte kan ange goda skäl. Vem tror att vi i Sverige kan bygga billigare och snabbare än i Finland, och till halva kostnaden jämfört med bygget i Storbritannien?

Källa: https://www.svebio.se/press/blogginlagg/vad-kostar-det-att-bygga-ny-karnkraft-och-vindkraft-har-elforsk-raknat-ratt/ 

Risken med kärnkraft är inte endast en förödande olycka, än mer verkar ekonomiska skäl tala för att marknaden överger den formen av energiproduktion när atomvapen inte längre är ett mål och att alternativa utbyggnader av energiproduktion är mer kostnadseffektiva.

söndag 29 mars 2020

Det nya normala Sverige!

Det nya normala Sverige!  Ett land i kris.


Brist på skyddsutrustning!
Avsmakad av medicin.
Brist på intensiv vårdplats.
Avsaknad av personal.
Stopp i insatsvaror, permitteringar.
Statens goda finanser utraderade på en vecka!

Globaliseringen har lett till att vi hellre tar lägre priser och låter underbetalda människor på andra sidan klotet göra det vi kan spar pengar på.

När det blir störningar i transporterna, genom att EU-LÄNDER STÄNGER GRÄNSER eller att Kina stänger ner städer drabbas vi av brister. Det är ett fatalt lättsinne och en pyramidal glömska om hur det har varit. På 40-talet kunde Sverige under avspärrningen under kriget med svårigheter klar försörjningen. Vi tillverkade fortfarande kläder och skor! Bilar , de få som fanns kunde köras på gengas. Vår självförsörjning var i grunden god fast besvärlig. Nu konstateras att det endast är tre matvaror som det finns full försörjningsgrad på vilket i ett längre perspektiv får betraktas som katastrof.  Därtill kommer att befolkningen ökat och att landsbygden avfolkats.

När det gäller den kommunala utjämningen har vi hört Stockholm och Danderyd skrika om den stora orättvisan. Nu under coronapandemin förväntas glesbygden ta ansvar för sommarbonde stockholmare. Glest med sjukvård i ÅRE MEN STORSTADSFOLKET VILL  ATT ORTEN SKA VARA ÖPPEN NÅGRA VECKOR OM ÅRET, när de har ledigt! Var finn solidariteten och insikten att storstan inte fungerar utan en levande landsbygd. Inte finns den i alla fall på börsskärmarna.

Det mest lustiga är att ekonomer oroar sig mer för ekonomin än för människors liv.

Historiks har vi fått en rad okloka beslut i arv från alliansåren. Alliansens skrotande av arbetsmarknadsutbildning till förmån att lära individer att skriva CV, köpet av fossilkraft i Europa, fri etablering för bilprovare eller utförsäljningen av vården är något av det som hände under de åtta förlorade åren. Apoteksutförsäljningen under alliansen förändrade tillgången på läkemedel. Apoteken hade endast skyldighet att inom ett antal dagar leverera en medicin som ej fanns i lagret. Självfallet skulle man inte ha mer läkemedel än det som gick åt, allt för att slippa binda kapital i lagerhållning. Däremot utökades sortimentet med olika skönhetsprodukter i syfte att öka omsättningen och i slutändan vinsten.

Nationellt skrotades lagerhållningen av viktiga mediciner då det inte längre var en lönsam verksamhet för de nya apoteksaktörerna. Det kramades ut mer i vinster mot människors hälsa när tillgången på viktig medicin inte längre  av beredskapsskäl lagerhålls.

Är det nu med corona dags att fundera på om det är rimligt att vi satsar på globaliseringen som den GUD vi tillber för ökade vinster och skandalöst utnyttjande av lågkostnads arbetskraft. Eller ska vi i ökad grad skall lita till våra egna resurser och arbetsinsatser.

torsdag 23 januari 2020

Girjas Äntligen!

Efter fyra hundra år har samerna erkänts som urfolk med urninnes hävd.  

Det som en gång stulits ska givetvis lämnas tillbaka.  

 

Högsta Domstolen ger Girjas sameby rätt - staten förlorar

Högsta domstolens dom är tydlig och klar: Girjas sameby har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område ovanför odlingsgränsen och den ensamrätten är grundad på urminnes hävd.
HD menar att staten inte kunnat visa att samernas av urminnes hävd uppkomna rättigheter skulle ha släckts. Samerna hade i vart fall i mitten av 1700-talet rätt att upplåta jakt och fiske och kronan accepterade då den samiska rätten. Den rätten har sedan övergått till samebyarna genom lagstiftning. (Den första renbeteslagen kom 1886 och 1971 ändrades styrelseskicket från lappfogdesystem till samebyar med egen styrelse.)
Att frågan om rätten till jakt och fiske hamnade i domstol beror till en del på att en majoritet i Sveriges riksdag beslutade om  den s.k. fria småviltjakten i fjällen, samtidigt som samerna hölls utanför processen. Att småviltsjakten släpptes fri samma dag som Sametingets första mandatperiod invigdes den 25 augusti 1993 väckte stor ilska.
Sametingets styrelse närvarade i Stockholm när domen lästes upp och gläder sig. Styrelsens ordförande Per-Olof Nutti säger att domen öppnar helt nya möjligheter för Sametinget:
- Det är en klar och tydlig dom som bekräftar samernas rätt till självbestämmande. Det är en ståndpunkt som Sametinget hävdat från allra första början. Nu har vi fått upprättelse.
- Den svenska staten har behandlat samerna felaktigt genom historien. Nu har vi fått andra förutsättningar att arbeta gentemot myndigheter, departement och organisationer, konstaterar Nutti.
HD:s ledamöter var eniga i sin dom. Två stycken ansåg att Girjas sameby kunde anses ha rätt till jakt och fiske utifrån rennäringslagen medan de övriga resonerade att de samiska rättigheterna är baserade på urminnes hävd, vilket också står i domsutslaget.
Girjas-målet har varit ett stort och mycket komplicerat mål. HD har gått igenom en väldigt stor mängd material och gammal lagstiftning ända från 1500-talet. Hovrättens dom var något otydlig men HD kom till samma resultat som tingsrätten.
Samebyns advokat Peter Danowsky  har jobbat med Girjasmålet sedan 2007 och har nu fått vara med om att skriva historia. Han är glad över att domstolen tagit fasta på det långvariga bruket och tycker det är bra att domstolen landat i en civil rätt.
Kontakt
Per-Olof Nutti
Sametingets styrelseordförande
+46 070-376 31 12

Alimus Duopmostuollu doarju Girjás čearu – stáhta vuoittáhalai

Alimus duopmostuollu lea cealkán áibbas čielga duomu: Girjás čearus lea aktovuoigatvuohta mearridit galget go iežát beassat bivdit ja guolástit čearu eatnamiin gilvinráji bajábealde, ja dan aktovuoigatvuođa guoddá čearru doloža rájes geavaheami bokte.
Alimus Duopmostuollu gávnnaha ahte stáhta ii leat nagodan duođaštit ahte sámiid rievttit doloža rájes geavaheami vuođul, leat nohkan. Sámiin lei goit 1700-logu gaskkamuddui riekti addit lobi bivdit ja guolástit, ja stáhta dohkkehii sámi rievtti. Dat riekti lea dasto sirdon čearuide lágaid bokte. (Vuosttaš boazodoalloláhka bođii 1886, ja 1971:s nuppástuvai stivrenvuohki go lappefogde-vuogádat heaittihuvvui ja stivrejupmi sirdui čerrui mas lea iežas stivra.)
Sivvan manin bivdo- ja guolástanriekti šattai áššin duopmostullui, lea mealgadii dat ahte Ruoŧa riikkabeaivvi eanetlohku mearridii luoitit smávvafuođđobivddu friddja duottarguovlluin, seammás go sámit eai beassan leat mielde dán proseassas. Lei hui suhttadahtti ahte smávvafuođđobivdu luitui friddjan seamma beaivvi go Sámedikki vuosttaš doaibmaáigodat rahppui borgemánu 25 beaivvi 1993.
Sámedikki stivra lei Stockholmmas go duopmu celkui ja stivra illuda dáinna. Stivraságadoalli Per-Olof Nutti lohká ahte duomu bokte rahpasit Sámediggái ođđa vejolašvuođat:
- Dát lea hui čielga duopmu mii duođašta sámiid rievtti iešmearrideapmái. Dat lea oaidnu maid Sámediggi lea čuoččuhan álggu rájes juo. Dál leat mii ožžon riekta.
- Ruoŧa stáhta lea vearrut meannudan sámiid vuostá historjjá čađa. Dal leat mis iežá eavttut maid mielde sáhttit bargat eiseválddiid, departemeanttaid ja organisašuvnnaid ektui, oaivvilda Nutti.
Alimus duopmostuollu celkkii ovttamielalaš duomu. Guovttis aniiga ahte Girjás čearu riektevuođđun bivdui ja guolásteapmái sáhttá leat boazodoallolága jelgii, ja nuppit ges atne ahte riekti vuođđuduvvo doloža rájes geavaheapmái, ja nu čuožžu maid duomus.
Girjás-ášši lea leamaš stuora moalkás ášši. AD lea mannan oba olu materiála čađa ja guorahallan boares lágaid gitta 1500-logu rájes. Hoavvarievtti duopmu lea veahá eahpečielggas, muhto Alimus Duopmostuollu gávnnahii dan seamma maid diggeriekti lea gávnnahan.
Čearu advokáhtta Peter Danowsky lea bargan Girjásáššiin 2007 rájes ja lea dan rájes leamaš mielde dán historjjálaš áššis. Son illuda go duopmostuollu lea deattuhan guhkes áiggi geavaheami, ja atná buorren ahte duopmostuollu lea nannen siviilarievttálaš vuođu.
Váldde oktavuođa
Per-Olof Nutti
Sámedikki stivraságadoalli
+46 070-376 31 12

fredag 10 januari 2020

Hur mycket är det tillåtet att tänka i Sverige?

När ett flygplan med iranier bosatta utomlands verkar ha skjutits ned av Iran börjar tankarna snurra. De 17 offer som var bosatta i Sverige basunerades ut med stora rubriker som svenskar. Senare framkom att sju hade svenskt medborgarskap.

När personernas bakgrund förklarades så var det flera ensamkommande, det var flyktingar 2015 och 2017 och några som anlänt tidigare.

Det som verkar vara förbjudet att fundera över är varför det var så många asylsökande som rest till Iran. Om det funnits så starka skäl att fly landet varför då återvända?

Utan att blanda in empati med offren måste frågan hur deras villkor att vara bosatta i Sverige förklaras. Härom råder det i de flesta fall sekretess, och det är den som har en åsikt som ska stå i skamvrån.

Är det så att svensk asylpolitik är totalt utan krav på personerna som söker skydd i landet att det är helt i sin ordning att resa tillbaka till det land man angivit som skäl för att fly. Om någon ifrågasätter ordningen kommer anklagelser om bristande empati. Vad jag förstår så är empatin i landet så stor att vi avstår att bygga bostäder för befolkningen, avstår från ett stark försvar av vår frihet, låter de kommunala verksamheterna förfalla, allt med hänvisning till ett varmt hjärta för skyddsbehövande.

Så, är det OK att resa på ferie till det land man flytt från?

lördag 4 januari 2020

Klimathot inget att tänka på

Klimathot inget att tänka på! Varför oroa?

Sverige är ett högteknologiskt land som kan vara föregångare för elproduktion med vind och biomassa, i stället har vi tankar på att behålla farlig kärnkraft.

Vindkraftsparker till havs är helt acceptabla.

Tyvärr medför all energiproduktion olägenheter. De flesta är väl medvetna om att de reglerade älvarna är mer eller mindre döda. Kärnkraften är både olönsam och riskfylld.
Frankrike, atomernas förlovade land, är kärnkraften krisdrabbad. I Flamanville byggs en reaktor där den franska regeringen riktar kraftig kritik mot. Aktievärdet för byggföretaget EDF har minskat med en tredjedel.

I Pyhäjoki i Finland vill Fennovoima bygga en rysk reaktor på Hanhikivi-udden. Trots att projektet fortfarande saknar byggtillstånd har markberedning på värdefulla Natura 2000-områden genomförts. Norra Österbottens miljöcentral beskrev udden i november 2009 att naturtyperna i Hanhikivi är i särklass värdefull när det gäller hotade naturtyper. Udden hyste drygt 250 växtarter och över 200 fågelarter och en rastplats för flyttfåglar.

IEA-rapporten (International Energy Agency)," Förnybar Energi 2019", förutspås en ökning på 50 procent under de kommande sex åren. 85 procent vind och sol, resten vatten och biomassa. Enligt rapporten kunde havsbaserad vindkraft producera elva gånger mer elektricitet än världen behöver. Länderna runt Östersjön har god möjligheter att täck sitt energibehov av havsbaserad vindkraft.

Tyvärr har vårt grannland Finland satsat på helt fel väg för energiproduktionen. Som högteknologiskt land kunde Finland ha varit föregångare för elproduktion med vind och biomassa. Vad Finland gör är att satsa tio miljarder euro (ca: 100 miljarder SEK.) på fiaskot Olkiluoto 3 (Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar under 2020-talet eller aldrig, följt av nästa spektakel, Fennovoima/Rosatoms i Pyhäjoki.

Finland skall som det första i världen inom kort börja begrava radioaktivt avfall, ett avfall som kommer att stråla i hundratusentals år i berggrunden.

I Sverige kan vi nu glädja oss åt att Oskarshamn 1och 2, Ringhals 2 stängts och detta år även Ringhals 1. Orsaken var beslut 2015 byggda i första hand på brist i lönsamhet. Det andra skälet var åldersproblem med korrosion i reaktortanken.

Vi har den senaste tiden sett hur bränderna i Australien pågår utan slut. Hur översvämningar och torka blandas med varandra. Allt kan förklaras med att naturen är i obalans på grund av århundradens koloxidutsläpp.

Kan sol och vind lösa våra behov av el? Svaret är givetvis ja. Fast det krävs förändringar och en del påverkan på vår livsstil. Vi är ett högteknologiskt land så det borde kunna ske. Sanningen är att det idag är mest kostnadseffektivt att investera i sol- och vindenergi. Problemet är att vi låst in oss i oljeekonomin där de som gott tunga investeringar inte vill släppa greppet. Den enklaste vägen är att i ful fatet köra över stupet rakt in i katastrofen.

I Sverige kan vi bara lyssna på vad partierna SD, M, KD och L har framlagt förklaringsmodeller, mer kärnkraft. De andra har inte heller de åtgärder som krävs för att hindra katastrofen.

Till sist vem tar tag i åtgärderna?

fredag 25 oktober 2019

Riksrevisionen: För låg utjämning mellan kommuner

Riksrevisionen: För låg utjämning mellan kommuner



SVT slår på trumman att utjämningssystemet mellan kommunerna inte håller enligt Riksrevisionen. 245 av landets 290 kommuner är underkompenserade, enligt myndighetens granskning.

Utjämningen ska ge kommuner lika förutsättningar att ge sina invånare samma service. Hur är det i verkligheten med småpengarna som skulle jämna ut förutsättningarna för kommuner i hela Sverige.

Riksrevisionens granskning av systemet visar på stora brister när det gäller att verkligen ge medborgarna likvärdig service. ”Kommuner med stor yta, få invånare och liten andel som bor i tätort underkompenseras inom samtliga verksamhetsområden som ingår i kostnadsutjämningen”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Regeringens föreslagna ökning räcker inte långt. Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader för 7,2 miljarder kronor. Den verkliga summan borde ha varit 10,8 miljarder kronor enligt granskningen.

Skillnad i service är enorm mellan en kommunala skattesats på 29,18 kronor i Österåker till 35,15 i Dorotea. Riksrevisonenens bedömning är att kostnadsutjämningen inte fungerar.

Regeringsförslaget att omfördelningen ökas till 9,3 miljarder kronor kommer inte  att räcka för att åtgärda de identifierade bristerna eftersom de stora och glesbefolkade småkommunerna underskattas systematiskt.

Så hur är det med talet att hela Sverige ska leva?  

Är inte verkligheten sådan att glesbygdskommunerna fungerar som kolonier åt storstäderna. Bra att ha under semester, friluftsliv, elleverantör och som skatteunderlag till Stockholm som tagit all service och statlig verksamhet.