Ny Kärnkraft

Helt plötsligt slår Socialdemokraterna undan benen för den blå-bruna konservativa gruppen när ny kärnkraft ska utredas. Vattenfall är inne på linjen att serieproducerade minikraftverk nu nått så långt i utvecklingen att de kan vara ett lönsamt alternativ till de avvecklade reaktorerna i Ringhals. Med en realistisk byggplan kan tidigast 2030 ny kärnkraft finnas.

Regeringens linje verkar fortfarande vara kostnadsneutralitet mellan olika energislag. Den energiform som är mest kostnadseffektiv vinner.

Moderaternas linje är massiv subvention av kärnkraft där skattebetalarna står för notan med höjd skatt och med permanent stigande elräkningar riskerar bli fallet.

Alla vet att med en lågräntekostnad för en investering så investeras det i fler dåliga projekt. Vill Moderaterna att kalkylräntan ska var låg (skattebetalarna står risken) görs investeringar som inte är lönsamma. Det är just det som Moderaterna signalerar  att (skattebetalarna) ska stå för 100 miljarder i riktade subventioner till ny kärnkraft. Med  ytterst låga (1-2%) och subventionerade kalkylräntor blir allt lönsamt. Skulle en mer realistisk kalkylränta på  t.ex. 7% användas blir ny kärnkraft allt annat än lönsam. Vettig lönsam energiproduktion skull dessutom minska och möjligheterna för framtida innovationer för billig el försvinna.

Moderaternas kärnkraftskramande öppnar upp för Miljöpartiet att återuppväcka frågan om varför partiet bildades. Det var spektaklet om kärnkraftsomröstningen  för drygt 40 år sedan. Den finns knappast någon som tror att miljöprövning utanför de befintliga atomkraftsanläggningarna kommer att bli  smärtfri. Se bara till fladdermöss, ovanliga fåglar, som skäl att stoppa vindkraftsetableringar. Tillstånds processer på över 10 år är all för vanliga för vindkraft. Hur, finns regler för tillståndsprövning av kärnkraft?

Kan en ny motståndsrörelse mot kärnkraft uppstå?

Blir polariseringen i politiken så stor att vägen framåt missas!

Parisavtalet vad göra?

 

Vad behövs göras

Hur det ser ut

Elproduktion i världen fördelat på de olika källorna.

Sol
Förändring 2021 Global solenergi ökade med 23 % 2021. Det var den snabbast ökande källan till elproduktion för 17:e året i rad. Generationen ökade från år till år med 188 TWh till 1.023 TWh. Långsiktig trend Solel genererade 3,7 % av världens el 2021. Detta var en ökning från bara 1,1 % 2015, när Parisavtalet undertecknades till 3,7% 2021, dvs 336% på 6 år.


Vind
Förändring 2021 Den globala vindproduktionen ökade med 14 % 2021 och ökade med 227 TWh till 1.814 TWh. Detta var den högsta procentuella tillväxttakten på fyra år och den högsta absoluta öka någonsin. Det var den snabbast växande el-källan efter solenergi. Långsiktig trend Vinden genererade 6,6 % av världens el 2021, upp från 3,5 % 2015, när Parisavtalet undertecknades en ökning på 6 år med 189%.


Kol
Förändring 2021 Kolproduktionen ökade med 9 % 2021 till en rekord någonsin, vilket slog den tidigare rekord 2018 med 2 %. Långsiktig trend Tyvärr är kolproduktionen 10% högre än 2015 när Paris Avtalet undertecknades. Kinas kolproduktion var 33 % högre 2021 än 2015; totalen för resten av världen sjönk med 8%. Kinas andel av den globala kolkraften steg från 44 % till 54 %.

Bioenergi
Förändring 2021 Den globala produktionen från bioenergi ökade med 6 % 2021 till 646 TWh.
Bioenergin har ökat i linje med den totala efterfrågan på el sedan 2015, hålla sin andel på 2 % av den globala produktionen. I samma tidsram har solenergi fyrdubblades från 1 % till 4 % och vinden nästan fördubblades från 4 % till 7 %.


Kärnenergi
Förändring 2021 Kärnkraftsproduktionen ökade med 4 % 2021 med 100 TWh till 2.736 TWh. Frankrikes reaktorer återhämtade sig något från ett katastrofalt 2020, Japan startade om några reaktorer, och nya reaktorer kom online i Kina.
Ökningen av kärnkraftsproduktionen var mindre än den totala ökningen av el efterfrågan, så kärnkraftens marknadsandel fortsatte sin gradvisa nedgång. Det genererade 17 % av den globala elektriciteten år 2000, och 2021 sjönk detta till 10 %.

Gas
Förändring 2021 Gasproduktionen sjönk på en platå och steg med endast 1 % 2021. Den steg med 81 TWh till 6.098 TWh. Som en konsekvens, andelen produktionen sjönk från 23 % 2020 till 22 % 2021.
Gasökningen har varit långsam och obeveklig, vilket har lett till en fördubbling av produktionen från 2002 till 2020. Men med gaskrisen som slog till 2021, vilket orsakade gaspriserna som steg till rekordnivåer i många länder ökade inte El-produktionen.

Vattenkraft
Vattenkraft minskade produktionen med 2 % 2021, på grund av låg nederbörd i nyckeln länder som Kina, Brasilien, USA och Turkiet.
Ökningen av vattenproduktionen var mindre än den totala ökningen av el, så vattenkraften marknadsandelar fortsatte att minska. Den genererade 18 % av den globala elektriciteten i 2000, och 2021 hade detta sjunkit till endast 15 %.

CO2
Rekordökningen för kol, tillsammans med en blygsam ökning av gasproduktionen, betyder Kraftsektorns koldioxidutsläpp ökade med 7 % (778 miljoner ton) 2021. Det är största absoluta ökningen någonsin, och den största procentuella ökningen sedan 2010. Denna ökning följer av ett fall 2020, men det fallet var bara 3 %. Detta tar kraftsektorns utsläpp till ett nytt rekord på över 12 miljarder ton CO2, vilket slog det tidigare rekord 2018 med 3 %.

När moderaterna levererar förslag på att kraftigt bygga ut kärnkraften undrar man verkligen i vilken värld de lever? Det är rent verklighetsfrämmande med förslaget som inte kommer att ha någon inverkan på Svensk elproduktion fören i bästa fall om tio år. Kostnaderna är omöjliga att beräkna för uppförande och för olyckor.

Varför kan inte Moderaterna inse att sol och vind är framgångs möjligheterna att uppnå Parisavtalet i tid. Fortsätt att satsa på de lediga hustaken. U-landsbistånd kan enkelt bli solceller.

Ge en bonus* till kommuner som tar emot vindkraft! Först då blir vindkraften en årlig inkomstkälla i glest befolkade trakter. Sluta säga nej till alla vindplaner i moderatstyrda kommuner. Fast det är knappast något som ligger i moderat ideologi! Så för min del är inget konservativt block välkommet att styra Sverige.

*Bonus kan baseras på produktionen, tas av energiskatten som går till kommunen.

Östersjöns möjligheter för vindkraft.

Tänkta sjökablar binder samman vindparker

Östersjöns potential

Idag är Östersjöns installerade effekt 2,2 gigawatt (GW) och den totala uppskattade potentialen för grön energi är över 90 GW, för Sveriges del anges 60 GW. För att få ut det mesta av denna potential är det värt att skapa ett sammankopplat havsenerginätverk, ett effektivt sätt att koppla samman havsbaserade vindkraftsparker och olika marknader.

Ett integrerat marint energinät ger  möjligheter till nya tekniker, såsom väteenergi. Vätgas  gör det möjligt att lagra energi och vid behov överföra stora energimängder mellan länder. Svenska kraftnät deltar i planeringen.

Ett enhetligt energinät till havs göra det möjligt för utvecklare att ansluta  vindkraftsparker till havs, och möjlighet  att ansluta till det högsta prisområdet. Genom att utnyttja vindenergins totala potential i Östersjön skulle det vara möjligt att täcka en tredjedel av det årliga elbehovet i alla länder som gränsar till Östersjön.

Moderaternas tanke med 10 nya kärnkraftverk handlar om 10 -15 GW. En bråkdel av den svenska vindkraftens potential på 60 GW.

När det gäller priset för konsument så hur ska moderaterna förklara den kraftiga prisuppgången på el som med kärnkraft blir standard?

Pyhäjoki, nej det blev inget efter tio år av förseningar!

Pyhäjoki, nej det blev inget efter tio år av förseningar!

Fennovoima tar tillbaka sin ansökan om att  bygga ett kärnkraftverk på Hanhikiviudden i Pyhäjoki. Arbetet med kraftverket har avslutats.

Den andra maj sade Fennovoima upp sitt avtal med ryska RAOS project med motiveringen att kärnkraftverksprojektet är kraftigt försenat då den ryska parten inte kunnat förverkliga projektet. Det planerade kärnkraftverket är tio år efter  ursprunglig tidtabell. 

Då Ryssland anföll Ukraina 24 februari hade Fennovoima  börjat leverera den dokumentation som krävs för tillståndet att börja bygga till Strålsäkerhetscentralen Stuk. I och med att ansökan dras tillbaka behöver Stuk inte granska materialet. 

Det politiska motståndet mot kärnkraftsprojektet har varit hårt efter det ryska anfallet. Sanna Marin och näringsminister Mika Lintilä (C) sade redan tidigare att ett byggnadstillstånd inte kommer att beviljas. Många av delägare i Fennovoima har länge velat dra sig ur projektet då projektet kantats av motgångar och riskerat bli en stor förlustaffär. Fennovoimas beslut att dra tillbaka  ansökan om att bygga kärnkraftverket innebär en stor lättnad för de kommuner som är delägare i projektet. 

Det underligt att ett natura 2000 område funnits lämpligt för anläggningen. 

Efter stoppade elleveranser från Ryssland blir det en ny vår för torvförbränningen i Finland. Till den positiva sidan kan räknas att vindkraften får en större betydelse och att utbyggnaden fortsätter.

De aktivister och oroliga kommuner på den svenska sidan Bottenviken kan även de andas ut nu när projektet stoppas.

Kärnkraft i Finland och Tyskland

Fennovoimas kärnkraftsprojekt stoppat.

Finlands statsminister Sanna Marins uttalande i Yles A-studio att det inte finns någon fortsättning för projektet Fennovoima.  Marin var tydlig med att Finland bör handla mot att snabbt bli oberoende av rysk energiproduktion.

Drygt 34 procent av Fennovoima ägs av ryska Rosatom som är ett statsägt ryskt  företag som hanterar såväl kärnenergi som uran som används till kärnvapen.

Åbo stadsfullmäktige beslöt år 2013 att stadens energibolag, Åbo Energi, går med i Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Åbo Energi har lagt ut 20 miljoner euro för projektet, vilken summa kan betraktas som förlorad. Andra kommuner som velat sälja sina aktier har misslyckats, eftersom det inte finns någon efterfrågan.

I Tyskland har de tre kvarvarande kärnkraftverken planerats för avstängning 2022. Endast ett av de tre kärnkraftverken,  Isar 2, har förutsättningar att leva vidare under förutsättning att lagstiftningen ändras.

 

Både i Finland och Tyskland skall vindkraften bli tillskottet på energi. Samtidigt har vindkraftstillverkarna problem med att leverera. 

Slutsatsen är att det som borde gjorts under många år inte går att lösa på kort tid. 

 

Att bada i billig rysk energi har varit en enkel lösning som visat sig helt ohållbar. 

 

Ohållbar att bygga samhället på billig naturgas, både för klimatet och för säkerheten.

Sanktioner mot Ryssland? Finsk Kärnkraft!

Sanktioner mot Ryssland ställer till det för den finska kärnkraften. Eter tio år försening gör den nuvarande  geopolitiska oron påverkan på arbetet hos Fennovoima, och kring finska investeringar i Ryssland.
Frågan om rysk kärnkraft i Pyhäjoki har fått ny aktualitet kring osäkerheten kring Rosatom ägare till en tredjedel av Fennovoima. Fennovoima ägs till över 60 procent av finska företag samlade i Voimaosakeyhtiö SF.  

Fennovoimas förberedelser för ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har framskridit, trotts tio år av förseningar, något som borde uppmärksammas av svenska kärnkrafts förespråkare.
Fennovoima hade fått principtillstånd för att bygga kärnkraftverket både  2010 och på nytt 2014. Sedan företaget lämnat in en reviderad ansökan efter att beställa kärnkraftverket av Rosatom har kritik riktats mot beslutet. 

Nu väntar bolaget ändå på att regeringen som ska ge Fennovoima tillstånd att börja bygga. Stuk har redan en tid arbetat med säkerhetsbedömningen av  kärnkraftverket i Pyhäjoki.  Säkerhetsbedömningen  görs av Strålsäkerhetscentralen sedan är det regeringen som beslutar om tillstånd.
Arbetet på Fennovoimas kärnkraftverksområde på Hanhikiviudden i Pyhäjoki  pågår för fullt fram till idag, fast med tio års försening, mot ursprunglig tidtabell. Motgångarna för den finska kärnkraften fortsätter.  Hanhikiviudden är för övrigt ett natura 2000 område. Känns tillvägagångssättet igen med Cementa?

Oberoende av sanktioner blir det svårt för Fennovoima att genomföra sitt kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. Fabriken där kraftverkets tryckkärl skulle tillverkas i konfliktzonen i Donetsk, kraftverket skulle förses med säkerhetsteknologi från väst. Det blir svårt för ryska Rosatom som entreprenör att nu fortsätta med bygget utifrån sanktioner mot halvledare.  Tanken att säkrhetskoponenter från väst ska används är även det et skl till att bygget av kärnreaktorn Hanhikivi 1 stoppas.

Vad händer med Putins agerande i Ukraina och sanktioner mot Ryssland?
 

Det är knappast troligt att ett undantag ges till Rosatom för ägande och bygge!

Ryssland sitter med starka kort på energiområdet. Alla länder beroende av rysk olja, gas och kärnbränsle borde få betydande signaler om att energitillförseln behöver förändras. Svenska Vattenfall var snabba med att stoppa leveranser av ryskt uran. Det är bara att hoppas på att  projekt för sol och vind forceras så att Europa får en tryggare energimarknad. Tyvärr kan det även bli så att allt blir kvar en längre tid i det gamla fossil beroendet, vilket EU kommissionen klart angett i sitt förslag om energi taxonomin i EU.

Fråga väckt i EU-parlamentet 2015

Det planerade kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Finland skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i Finland och Sverige.

Bottenviken är en världsunik, värdefull brackvatten‐ och landhöjningsmiljö som är mycket känslig för all miljöpåverkan. Från att ha varit en kärnkraftsfri zon i norra Europa skulle detta kärnkraftverk i Pyhäjoki förändra hela regionens framtida miljö och säkerhet.

Det är mindre än 150 km från Pyhäjoki till centrala delar av de svenska städerna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå och Skellefteå. Motståndet är starkt i både Finland och Sverige. Trots det beslutade Finlands regering den 18 september 2014 att bevilja Fennovoima det kompletterande principbeslut som företaget ansökt om.

Ryska helstatliga Rosatom är största ägaren i företaget Fennovoima. Rosatom ska dessutom bygga reaktorn och leverera ett specialbränsle som består av upparbetat uran. Den 30 december 2014 beslutade ryska regeringen att anslå 150 miljarder rubel (2,3 miljarder US-dollar) till bygget av Hanhikivi-reaktorn.

I Finland finns det i all fall en person med klara tankar, Sanna Marin.

Finland omvärderar säkerhetsriskerna med att låta ett bolag ägt av ryska Rosatom bygga en planerad kärnreaktor i landet, meddelar statsminister Sanna Marin.

Sanna Marins ställningstagande kan tolkas som att denna reaktor nu är helt avförd från att byggas ur riskbedömning och säkerhetsperspektiv av ryskt deltagande i projektet.

 

Slava Ukraini

Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL) Jag frågar därför kommissionen:

Har kommissionen tagit ställning till de negativa konsekvenserna för miljön och de säkerhetsrisker som kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att medföra?

Anser kommissionen att det är förenligt med de gällande sanktionerna mot Ryssland att den ryska regeringen anslår 150 miljarder rubel till bygget av Hanhikivi-reaktorn?

Angående:  Kärnkraftverket Hanhikivi	Skriftligt svar

Parlamentsfrågor	6k  24k
2 februari 2015	E-001699-15
Frågor för skriftligt besvarande E-001699-15 till kommissionen Artikel 130 i arbetsordningen Malin Björk (GUE/NGL) , Merja Kyllönen (GUE/NGL)				1. I enlighet med artikel 41 i Euratomfördraget har Fennovoima Oy underrättat kommissionen om ett investeringsprojekt vid Hanhikivi. Kommissionen håller på att diskutera med investeraren om alla aspekter av projektet som är relaterade till målen i fördraget, som kärnsäkerhet och försörjningstrygghet. När utvärderingen slutförts kommer kommissionen att meddela Finland sina synpunkter. Enligt artikel 37 i Euratomavtalet ska Finland lämna allmänna upplysningar till kommissionen minst sex månader före ett eventuellt godkännande av utsläpp av radioaktivt spillvatten från Hanhikivi. Med dessa upplysningar som underlag kommer kommissionen att fastställa om genomförandet kan medföra kontamination av vatten, jord eller luft i någon annan medlemsstat. Sedan kommer kommissionen att yttra sig. Medlemsstaterna måste också se till att en miljökonsekvensbedömning görs av anläggningarna(1). 2. Hittills har kärnsektorn undantagits från EU:s sanktioner mot Ryssland. Såsom anges i EU:s strategi för energitrygghet(2) bör särskild uppmärksamhet dock ägnas åt investeringar i nya kärnkraftverk som byggs inom EU med användning av teknik från andra länder än EU, så att dessa anläggningar inte bara är beroende av en enda leverantör. Därför tar kommissionen hänsyn till diversifiering och försörjningstrygghet i sin bedömning av nya investeringsprojekt. Så var fallet när Euratoms försörjningsbyrå godkände försörjningsavtalet för anläggningen i Hanhikivi. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Bryssel, 28.5.2014, COM(2014) 330 slutlig. (1) På grundval av direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. (2) Parlamentsfrågor  6k  28k 28 april 2015 E-001699/2015(ASW) Svar från Arias Cañete på kommissionens vägnar Frågans referensnummer: E-001699/2015

Olkiluoto 3

Det är nu 40 år sedan de sista finska kärnkraftverket startades. Olkiluoto 3 kommer att ha kostat mint 9,5 miljarder euro då det står klart, det gör kraftverket näst dyrast bland världens byggnader. Ännu en försening på en månad att lägga till alla de andra förseningarna. Under testfasen upptäcktes ett behov av att göra vissa ändringar, att läggas till alla andra förändringar. Elproduktionen vid kärnkraftverket Olkiluoto 3 skulle enligt planerna ha inletts i slutet av januari 2022, men nu har starten uppskjutits till slutet av februari. Full drift får en ny tidsplan och sker först i juli 2022.


För att producera 1600 MW med vindkraft med 40% tillgänglighet behövs en installerad effekt av 4000 MW. Denna effekt skulle enkelt uppnås under kostnaden av 100.000 miljoner kronor. Samtidigt slippes man framtida risker. En investering i vindkraft kostar cirka 35 miljoner kronor för att bygga ett 3.5 MW verk på land på land (1142 st för att nå 4000 MW installerad effekt) och bubblet så kostsam till havs. För att uppnå samma mängd vindkrafts-el skulle totalkostnaden för landbaserade verk bli hälften så stor jämfört mot kostnaden för Olkiluoto 3. Sådana små verk byggs inte idag utan storleken närmar sig 10 MW, med ökad tillgänglighetstid varför antalet större verk  kan stanna vid 300 st för att få samma energimängd. Kostnaden för dessa 300 blir till havs kring 60 miljarder kr.

Producerad energi från vindkraft blir beräknas kostnaderna för drift och underhåll till mellan 10 och 16 öre/kWh. Vad vi vet av priset på el så ligger det under större delen av året över denna nivå och blåser i in ett överskott till vindkraftverket.

Det är märkligt att en av de få frågor som det brun-blåa regeringsalternativet kommer överens om är mer kärnkraft ( om tidigast tio år). Medan alternativet med en långsiktig hållbar elproduktion kan fås till en betydligt lägre kostnad. Inte ens den starkaste förespråkaren för ny kärnkraft kan uppbringa en investerare som inte väljer vindkrafts alternativ som ger bäst avkastning på kapitalet.

Det verkar som om hela det brun-blåa gänget har, med Ebba Busch vokabulär, drabbats av hål i huvudet och försöker lura folket till att få ständigt högre elpriser med ny kärnkraft och beroende till uran från Ryssland.


 

 

Skärmdump DN 1/2-2022

Faktagranskning: Vem är svenskar? Kan moderaterna mer än förklara sig. Menar de något annat än svenskar.

Ett chick annons långt ifrån de vanligen blåa. På något sätt kryper känslan fram att påståendet skall förklaras av något som inte är moderaterna. 

Läser man vidare på länken som bilden är kopplad till

"Sverige – landet som brukade vara ett av världens tryggaste, är nu utpekat som farligast i Europa. Landet som brukade profilera sig som ett föredöme i klimatomställningen, eldar nu olja för att värma upp husen när det blåser för lite. Och landet som brukade stoltsera med hög arbetsmoral och möjligheter för var och en att göra en klassresa, har nu 1,3 miljoner människor som inte kan försörja sig själva."

Moderaternas valinformation.

"Så hur kan vi få ordning på Sverige?

Ingen kan förneka att Sverige har stora problem, men de går att lösa. Allt detta kräver en ny regering efter valet 2022. En regering som kan samarbeta med alla, för att få saker gjorda.

• För att få ordning på brottsligheten krävs hårdare straff som står i proportion till brottens allvar och en rättspolitik som värnar brottsoffret mer än förövaren. Läs mer
• För att få ordning på utanförskapet och bidragsberoendet krävs en arbetslinje som gör att det alltid lönar sig mer att jobba än att få bidrag. Läs mer
• För att få ordning på energikrisen krävs en satsning på kärnkraft som tryggar elförsörjningen och minskar klimatavtrycket. Läs mer
• Och vi måste få valuta för skattepengarna, i form av en välfärd som lever upp till sitt namn. Läs mer "

 Fråga:    Egen försörjning är den beroende av brottslighet?

                Egen försörjning är den beroende av kärnkraft om ca 10 år?

                Egen försörjning, beroende av skatter?

                Egen försörjning är eget arbete, avsaknad av utanförskap och bidrag, Invandrarexempel.

Hur kommer Moderaterna att lösa frågorna i det brun-blå blocket? 

Kommer Moderaterna anse höjningen av pensioner för de som har de "lägsta" som bidrag som inte lockar till arbete?

Roulett för all framtid, med våra barns framtid!

Den 27 januari ska den socialdemokratiska minoritetsregeringen meddela hur den ser på ett eventuellt tillstånd till att slutförvara det högaktiva kärnkrafts avfallet. Utifrån den rådande osäkerheten på om kärnkraftsindustrins metod fungerar borde regeringen noga överväga de fakta som finns och rimligen skjuta upp beslutet om slutförvaret.

Från bejakarna till kärnkraft hörs hela tiden att det finns metoder med att drastiskt korta slutförvars tiden från 100.000 år till några hundra år. Därtill skulle bränslet från dagens kärnkraft utnyttjas under överskådlig tid  i ny kärnkraft. Det ska hålla tillgängligt i mellanlager för att enkelt möjliggöra återbruk.

Ansvaret för att hitta en säker metod ligger hos kärnindustrin, som därför bildat bolaget Svensk Kärn Bränslehantering, SKB, som arbetat med frågan sedan 1970-talet. SKB endast en metod, KBS 3-metoden. KBS 3-metoden är att  kärnavfallet innesluts i kopparkapslar, som bakas in i lera på  500 m djup i berggrunden.

Hittills har de försök som gjorts med kopparkapslar  visat att de drabbas av korrosion redan efter 20 år. Kopparkapslarna har då i försöken endast utsatts för värme och  inte för den högintensiva radioaktiviteten från det förbrukade bränslet. Hur länge klarar kapslarna att lagras? Ska SKB  använda KBS 3-metoden, borde försöken göras under mer realistiska miljöer där kapslarna även utsätts för radioaktivitet.

Den kritik mot metoden som framförts bland annat av forskare vid KTH, borde vara en ringklocka för regeringen och definitivt en signal till försiktighet och nu säga nej till KBS 3-metoden.  Vad är det SKB redovisar mer än en glädjekalkyl över en metod som inte är hållbar?

Ska dagens kärnkrafts avfall bli en börda för alla kommande generationer?

Hantering av kärnbränsle

 Planen för hantering av kärnbränsle avfallet har fram till nu varit att bestämma slutförvaring och mellanlagring av kärnavfall i ett sammanhållet beslut. På torsdagen 26 augusti 2021 fattade regeringen beslutet att först utöka mellanlagringen i Oskarshamn och senare avgöra frågan om slutförvar. Denna hantering har Oskarshamns kommun bestämt motsatt sig.  

Oskarshamn kommun har tagit kärnkraften till sig men vägrar att se konsekvenserna av den! Oppositionen och kommunpolitiker i skramlar om att rikta en misstroendeförklaring mot Per Bolund.

Det beslut Bolund och regeringen tagit är definitivt rätt i tiden. Drömmar om ett beslut om slutförvar kan vänta. Dåvarande miljöminister Per Bolund bedömning öppnar för att det enkelt ska gå att utnyttja resterna från dagens kärnkraft till bränsle i framtida reaktorer, utan att med krångel gräva upp det. 

Uppgrävt kommer avfallet att bli! 

Detta beslut om utökat mellanlager borde glädja de partier som ljudligt förordar att ny kärnkraft ska byggas ( och konstant ge medborgarna höga el- räkningar). I det perspektivet ser det helt förkastligt att gräva  ner en framtida insatsvara i ett slutförvar. Redan nu finns lovande prototyper med flytande bly som en framtida möjlighet att använda avfallet som insatsvara. Och fler alternativ kommer säkert, för ingen har löst ett slutförvars tidsfaktor  på 100.000 år.

Sverigedemokraternas energipolitiska talesperson Mattias Bäckström Johansson (SD) borde glädja sig åt regeringens beslut om att utöka lagringen av kärnavfall i Oskarshamn. Beslutet verkar hel vara i SDs linje för mer kärnkraft  och framkallar motstridiga signaler att Mattias Bäckström Johansson (SD fundera på misstroende mot dåvarande  miljöminister Per Bolund (MP), för ett riktigt beslut.

Tomma tunnor skramlar mest och  motståndare till kärnkraft ser  ändå att ett olöslig problem med slutförvar är att använda avfallet till ny förhoppningsvis säkrare kärnkraft istället för att gömma undan det. Vi får gemensamt handla efter verkligheten helt enkelt. 

Kärnkraftsförespråkarna för nybyggnation kommer samtidigt ge oss mycket högre el-räkningar, möjligen fyra (4) gånger så höga elpriser. Katastrof för industrins konkurrenskraft och katastrof för all med eluppvärmda bostäder.

Sedan har EU börjat betrakta kärnenergi som hållbart något som har fallit den nytillträdda socialdemokratiska regeringen helt på läppen. Nu kan (S) säga det man vill utan att bakbindas av miljöpartiet. 

Med denna sväng vrider (S) samtidigt tjatet om ny kärnkraft ur KD, SD och M retorik. Inte vill de partierna subventionera kärnkraften och samtidigt konstant kraftigt höja elpriserna!

Drönar över kärnkraftverk!

Drönare flög över kärnkraftverk och slottet!

15 januari i stark blåst observerades drönare över kärnkraftverken och det kungliga slottet. Det är med förvåning att konstatera att åter igen har den svenska naiviteten att lagar och föreskrifter ska följas haft ett ståtligt nummer om naivitet.

Från oppositionspartierna mumlas att regeringen på någon fråga varit otydlig och röst på KU granskning hörs. Är det inte läge att visa samstämmighet inför det som hänt? Var det ett test från främmande makt eller från planerat terrorattentat.  Som vanligt visar det sig att ingen har tänkt tanken, att beredskapen var obefintlig. Är det så vi ska säga att kärnkraften är säker när det är möjligt att flyga in med drönare i förbjudet område?    
 
Samtidigt observerades objekt i luften kring kärnkraftverken! Vad får det för konsekvenser om någon illasinnad samtidigt ser till att stoppa el-leveranerna från kärnkraftverken. Det kan ju inte annat en betraktas som totalmörker över stora delar av landet. I värsta fall över stora delar av Norden.
I en tid när försvaret höjer beredskapen förblir kärnkraftverken sårbara mål. Borde det inte införas bättre skydd av kärnkraftverken?
Polisen har inte någon misstänkt. Byråkratin följa och papperskvarnarna mal ned att  upprätta anmälningar om obehörigt tillträde till skyddsobjekt, brott mot luftfartslagen och olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Händelsen skapar onekligen  spekulationer om vad det inträffade har för betydelse.  Att incidenter med drönare  förekommer från tid till annan är knappast lugnande för spekulationerna om varför det som nu skett har hänt.

Olkiluoto 3 å väg att driftsättas, efter endast 13 års försening

I Finland är den tredje reaktorn vid Olkiluoto kärnkraftverk på väg att driftsättas, efter endast 13 års försening.

Olkiluoto 3 reakorn i Finland kommer att tas i drift i januari 2022. Olkiluoto 3 kommer att vara i full drift först i juni 2022.

Enligt ursprunglig plan skulle Olkiluoto 3 stå färdig redan 2009 och kostat 3 miljarder euro.

Hela bygget kostade 11 miljarder euro, vilket är åtta miljarder euro mer än på projekteringsstadiet planerat. Hälften (5.5 miljarder euro) av detta belopp kommer att betalas av det finska kärnkraftsföretaget Teollisuuden Voima (TVO). Resterande hälften av beloppet betalas av de industrikoncerner som byggt anläggningen som kompensation för förseningen. Det är det franska företaget Areva samt tyska Siemens. Det betyder en 80% ökning av kostnaden för de ursprungliga beställarna (varav ett antal kommuner). Här kan man säga att  det inte var kommunal kärnverksamhet som prioriterades utan ett gungfly på elmarknaden. Här finns endast hopp om ett ständigt högt pris på el.

Reaktorn kommer att sättas i drift i januari 2022 och i februari leds elen från generatorn till nätet och i juni förväntas anläggningen nå full produktion på 1.600 MW. Åtminstone är det så nuvarande plan är tänkt. Fast ska realismen in i bilden kommer sannolikt for oväntade hinder att uppstå.

Risken är att om elproduktionen inte startar i februari kommer Areva och Siemens att behöva betala ännu högre ersättning för förseningen. Areva ansvarar för byggandet av kraftverkets reaktor och Siemens för turbinen. Båda företagen är gemensamt ansvariga för förseningen.

Kapaciteten i Olkiluoto 3 är 1.600 megawatt. Med Olkiluoto 3 i drift ökar  Finlands kärnkrafts andel  med 13% av elproduktionen från 27% till 40%. Den nya reaktorn kommer ge Finland en ökad produktion av egen el till en betydande kostnad per kWh långt över elhandelspriset. Risk för en gigantisk förlustaffär för alla ingående parter.

Den betydande importen av svenskt överskott kommer att kunna minskas. El som nu behövd i norra  Sverige  där stora industrisatsningar kräver mycket mer el.

Olkiluoto 3, tillsammans med  växande vindkraft kan ger Finland en bra möjlighet att nå koldioxid fri el produktion. Redan år 2020 stod koldioxid fri el för 85 procent av Finlands elförbrukning, mest beroende på import av vatten- och vindkraft från Sverige.

Bygget av ny kärnkraft i Finland visar att det inte är någon snabb lösning för Sverige. Det är märkligt att de högerplacerade M, KD, SD och L partiernas i Sverige har kärnkraft som mål när alla värden pekar mot att sol- och vindkraft är billigare och kan byggas ut snabbare än kärnkraft som minst kommer att behöva tio år i planering och bygge. Samt en del överraskningar att vänta.

Helsingfors satsar på kärnkraft och slopar kol.

Helen  är ett kraftbolaget ägt av Helsingfors stad med planen att sluta med kolanvändning år 2029. I stället kommer bolaget att satsa på kärnkraft. Helen kommer att  stänga Hanaholmens kolkraftverk 1 april 2023 två år tidigare än planerat. Helen ökar sina andelar i kärnkraftverket Olkiluoto kraftverk beläget i på en ö i Euraåminne kommun (Eurajoki) vid Bottenhavet. 

Helsingfors ger sig nu in i en ekonomiskt osäker elmarknad. Helen väljer  nu att fokusera sin produktion på kärnkraft och köper fler aktier i kärnkraftbolaget Teollisuuden Voima Abp. I dag står kärnkraft för ungefär 20 procent av Helens elproduktion, men redan 2030 ska andelen uppgå till nästan 40 procent. Det har befarats att de kommuner som äger andelar i Olkiluoto kärnkraft kommer att drabbas av stora kostnader när de tvingas köpa El-kraft  även från Olkiluoto 3. 

Strålsäkerhetscentralen STUK beviljade den 26 mars 2021 laddningstillstånd för Teollisuuden Voima Oyj:s kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3 i Euraåminne.  Användningen av den nya enheten anses börja vid den första laddningen av bränslet, varefter den gradvis ansluts till stamnätet för el och blir en del av elmarknaden i Finland och de nordiska länderna. Enligt företagets inleds anläggningens regelbundna kommersiella drift i februari 2022. Olkiluoto 3 reaktorn kommer genera 1.600 MW vid max effekt.

Fler satsningar på kärnkraft görs för att bolaget ska bli koldioxidneutralt. Helen deltar aktivt i utvecklingen och användningen av SMR-teknik i fjärrvärme som en del av det tvååriga EcoSMR-projektet (För att vara konkurrenskraftiga krävs att små modulära reaktorer kompenserar avsaknaden av storskalighetsfördelar genom tre huvudsakliga mekanismer – enkelhet, modularitet samt standardisering och serietillverkning).  Små modulära reaktorer (SMR) genererar effekt mellan 70-300 megawatt. 

Helen ser en potential i (SMR) kärnkraft och ett bygge av en SMR-kraftverk för fjärrvärme nära Helsingfors kan bli aktuellt på 2030-talet. Det hela känns som ett eko av Moderaternas secure reaktor för fjärrvärme som skulle placeras mitt i  kommunen. Tanken för Helsingfors del lanserades på 1980-talet men förföll. Nu är planerna åter upptagna under namnet (SMR). Det är i detta fall märkligt att kylvatten från befintliga kärnkraftsanläggningar i Sverige inte får användas till fjärrvärme utan går till att värma kråkorna. Finland satsar på ett nytt kärnkraftverk medan Sverige avvecklar de allt äldre kärnverken.

Det finns en skiljelinje mellan Sverige och Finland. Sverige satsar ensidigt stort på vindkraft medan Finland har en utbyggnad av vindkraft men även på kärnkraft. Sverige har nu ett stort överskott på EL medan Finland har ett stort underskott. Olkiluoto 3 var tänkt att komma i drift 2009 och balansera underskottet på Finlands El-marknad. I Sverige kommer en stor uppbyggnad av industri som kräver El. Det kommer att helt ändra balansen i del Svenska El-marknaden och även att minska exporten till Finland.

Vi står inför en omfattande förändring av El-marknaden. Elen kommer att användas i norr medan södra Sverige får ett underskott. Moderaterna kom i med ett lockbete till Centerpartiet om kompensation till kommuner där El-produceras. Både för vattenkraft som för vindkraft. Det är i sig positivt att de kommuner som utsattes för den stora vattenkraftsutbyggnaden nu får erbjudande om ersättning för den energi som utvinns. Skattemedel till kommunerna baserat på El-produktion skulle på ett positivt sätt ändra på kommunernas vilja till vindkraftsetableringar. Kommuner som levererar vinner ett erkännande gentemot de kommuner som anser sig skapa mervärde. Storstäderna skulle falla om de inte försågs med El utifrån hela landet. El-produktionen skulle kunna bli en del av utjämningen mellan kommuner.
 

Spännande att se vad en ny regering kan åstadkomma. Och  framför allt vad som sker med El-marknaden när Olkiluoto 3  i Finland kommer i drift och om Helsingfors satsat rätt!

Kärnkraftens kräftgång, åt sidan eller bakåt?

Bakslag för kärnkraften över hela världen

De senaste åren har kärnkraften globalt drabbats av det ena bakslaget efter det andra, i Storbritannien, Japan, Turkiet och Frankrike. Beställda reaktorer avbeställs, byggen försenas eller stoppas, och reaktorer stängs av för gott.

FN:s klimatpanel IPCC:s rapport önskar ökar kärnkraften med upp till 400 procent! Men så ser det inte ut i verkligheten, det stängs fler reaktorer än det byggs. Sedan 1 januari 2017 har 9 reaktorbyggen startats medan 12 stängts plus att bygget av två halvfärdiga reaktorer avbrutits.
Det byggs just nu i världen 55 reaktorer. Det låter som en betryggande framtid. Men en stor del av dessa byggen är antingen starkt försenade eller i praktiken stoppade.

Den brittiska regeringen fick lova ett garantipris på 128 öre per kWh – vilket är långt över marknadspriset på el – under 35 års tid för att få Electricité de France att ta investeringsbeslutet 2016. Det satt ändå långt inne och EDF-koncernens finanschef avgick i protest mot risktagandet.
Planen är att starta en reaktor till vid Hinkley Point, men annars verkar det brittiska kärnkraftsprogrammet ha nått vägs ände och behandlas med allt mindre respekt på de brittiska tidningarnas finanssidor.
November 2018. Toshiba ger upp sina planer på tre reaktorer i Moorside.
Januari 2019 gav Hitachi upp sitt projekt Wylfa Newydd, för två stora reaktorer. Det har då kostat 25 miljarder kronor. Hitachi tar hellre den förlusten än att riskera ännu större förluster i framtiden.
Den brittiska regeringens planer på ett stort kärnkraftsprogram har fallit samman.

December 2018 blev slutet lutet för ett planerat japanskt och franskt projekt i Turkiet, Sinop vid Svarta havet för fyra reaktorer. Prislappen sades vara 18 miljarder dollar. Men i december 2018 hade kostnadsuppskattningen ökat till 44 miljarder dollar. Japans kärnkraftindustri förlorade därmed sitt sista exportprojekt. I Japan ha försök gjorts att återstarta kärnkraften efter 2011. Av 57 reaktorer före olyckan är bara nio i drift.

December 2018 stängdes en ryska reaktorn Leningrad-1. Kärnkraften växer i Ryssland och den ryska tillverkaren Rosatom startade tidigare 2018 en reaktor i Ryssland, en i Bangladesh och en i Turkiet.
De byggs alla av ryska Rosatom med finansiering från ryska staten. Rosatom bygger (två) reaktorer i Belarus och några Indien. Även i Finland är Rosatom inblandad i ett tänkt bygge.

2006 producerade världens alla reaktorer 2661 terawattimmar. År. 2017 minskade den producerade globala kärnkraften till 2500 terawattimmar. Trotts att en hel del reaktorer tillkommer så är det ett dussin som stängs.

Det stor sorgebarnet den finska reaktorn Olkiluoto 3 började byggas 2005. Den är nu minst tretton år försenad. Den har inte levererat en enda kilowattimme under åren 2009-2020.
Försening av starten för reaktorn Olkiluoto 3 i Finland är nu uppe i 12 år och starten dröjer. Leverantör av reaktorn var ett tysk-franskt konsortium Siemens-Areva och det var det första exemplaret av deras stora mödosamt framförhandlade modell EPR, den Europeiska tryckvattenreaktorn. Den är världens största reaktormodell med 1600 megawatts effekt.
Det är en mycket komplex konstruktion och byggkostnaden har åtminstone tredubblats. Siemens lämnade kärnkraften. Franska staten fick förstatliga det redan statliga Areva en gång till. Den andelsförening som äger Olkiluoto 3 räknar med ett pris på 70 cent per kilowatt i produktionskostnad.
Skandalbygget förorsakade en tvist mellan TVO (Ägaren) och den fransk-tyska leverantören. De stämde varandra på miljarder euro. Den tvisten vann TVO som fick ett skadestånd på 450 miljoner euro. Plus 20 miljoner euro för varje månads försening från januari 2020.

Flera stora säkerhetsfrågor är fortfarande inte lösta, i Olkiluoto 3 har den finska – Strålsäkerhetscentralen, STUK meddelat. Finlands Strålsäkerhetsmyndighet. Allvarligt är att primärkylningen är osäker.
 Primärkylningen är det vatten som når kärnbränslet.
Alla frågor måste lösas innan TVO får tillstånd från STUK att ladda reaktorn.

Frågan är om Olkiluoto 3 någonsin kommer att startas! Vem köper el till ett råpris av 70 cent/KWh? Hur som helst så har reaktormisslyckandet föranlett Finland att bygga ut överföringsmöjligheterna från Sverige och Norge.

Vattenfall och Fortum Kärnkraftsutvecklare!

Vattenfall deltar i planstudien för byggandet av en liten modulreaktor i Estland. Fermi Energia har undertecknat liknande samarbetsavtal med det finska statliga energiföretaget Fortum Oyj.

De två företagen har intensifierar nu forskningen inom området och samarbetar tills ett förslag läggs fram för det estniska parlamentet för principbeslut om byggandet av en liten modulreaktor. "Samarbetet med Fermi Energia ger Vattenfall en kompetenslyft inom det område Fortum Oyj har föresprång.


Syftet med samarbetet mellan europeiska energibolag är att bedöma den tekniska mognaden hos små modulära reaktorer och möjligheten för ett bygge i Estland. I Estland är nöjet stort att samarbeta med Europas ledande kärnkraftsföretag. Säkrare, enklare, billigare och mindre teknik gör också kärnkraft till en tillgänglig och rimlig lösning för Estland när det gäller att säkerställa elförsörjningen genom Fermi Energia.


Regeringen i Estland har beslutat att inrätta en arbetsgrupp för kärnenergi med målet att uppnå koldioxidneutralitet i alla delar av livet i de nordiska länderna om än svårt. Även Estland ska uppfyllt sin officiella skyldighet att minska koldioxidutsläppen trotts att Estland fortfarande är det mest förorenande landet i EU. Sverige som förebild har en av de lägsta koldioxidutsläppen i världen, med el produktion som är praktiskt taget fossilfri tack vare vatten- och kärnenergi samt bio- och vindkraft.


Introduktionen av små modulära reaktorer på marknaden erbjuder nya möjligheter för användning av kärnenergi, och det är naturligt för dagens kärnkraftsföretag att vi håller jämna steg med utvecklingen av kärnkraftens nya områden för energiproduktion. Den estniska energibranschens övergång till ren produktion skulle ha en betydande positiv effekt för uppnåendet av klimatmålen för hela Europeiska unionen.

Statsägda Vattenfall AB är Europas femte största elproducent, med cirka 20 000 anställda och vars huvudmarknader är Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien.


Fermi Energia är ett företag som skapats av estniska kärnenergiexperter och entreprenörer som vill utvecklar möjligheten att introducera en ny generation liten modulreaktor i Estland för att uppfylla säkerheten för estniska energiförsörjnings- och uppnå satta klimatmål.
Kärnkraften verkar nå en ny framtid med Vattenfall som motor.

Belarus kärnkraft en katastrof

Det 7 november 2020 utanför staden Ostrovets invigda kärnkraftverket Astraviec i Belarus. Kraftverket invigdes inför Lukasjenko den och kopplades till landets kraftnät några dagar senare.

Verket har fått stängas bara efter några dagar sedan flera transformatorer exploderat. Enligt rykten ska anläggningen haft omkring 20 olika fel när den togs i drift.

Litauens president Gitanas Nauseda har tillsammans med Estland och Lettland uppmanat EU att sluta importera el från Belarus och Litauen har slutat med sådan import.
Om en olycka skulle inträffa måste Litauen utrymma huvudstaden då kärnkraftverket ligger 30 km från staden.

Den belarusiska miljörörelsen menar att kärnkraftverket  endast tjänar Ryssland och Belarus omstridde ledare Aleksander Lukasjenko.


Bakgrundsfakta:
Belarus beslutade 2008 att bygga två kärnkraftsreaktorer. De är byggda av ryska Atomstroyexport, ett dotterbolag till statliga Rosatom, med finansiering av lån från Ryssland. Reaktorerna är typen VVER-1200 AES-2006, en tryckvattenreaktor.

Astraviec 1, av modell VVER V-491, har en elektrisk effekt netto på 1110 MW och en termisk effekt på 3200 MW.
Astraviec 2 är av samma storlek.

Att minnas att Rosatom bygger ett kärnkraftverk i Finland.

Kärnkraften en återvändsgränd sponsrad av SD, L, KD och M.

Kärnkraftverket Ringhals 1 planerades för att läggas ner, men återstartades för att stabilisera elförsörjningen i Södra Sverige.

Svenska kraftnät som har skrivit avtal med Ringhals AB om att Ringhals 1 ska driftsättas fram till 15 september, då verket planerades starta. Detta för att ”säkra spänningsstabiliteten och kortslutningseffekten i transmissionsnätet för att hantera driftsituationen i södra Sverige under sommaren”.

Ringhals 1 snabbstoppades 13 augusti efter ett fel som lokaliserades till en kommunikationsmodul i turbinanläggningen. Ringhals 1, har stod still under en vecka. Sedan reaktorn startats går den på 50 procents kapacitet ,

Efter snabbstopp den 13 augusti har det letats fel och till sist lokaliserades till en kommunikationsmodul i turbinanläggningen. Vän av säkerhet undrar förstås varför et tog sådan tid att hitta felet. Antingen var det ett fel som inte borde uppstå eller så saknas någon felindikerings funktion.

I det läge reaktorn stod valde Ringhals att tidigarelägga starten av R3. Varken R1 eller R3 har varit störningsfria.

Beslutet att avveckla R1 och R2 fattades av Vattenfall 2015.

I juni 2020 år hände något ovanligt. El-brist  i södra Sverige fick elpriserna att skjuta i höjden. Bristen på el var så akut att  Uniper eldade igång reserv oljekraftverket i Karlshamn, som i normala fall endast används  kalla vinterdagar.

Nu när fyra av sju kärnkraftsreaktorer i Sverige normalt är avstängda för underhåll sommarhalvåret och vinden mojnade samtidigt som det var ovanligt varmt blev behovet av el stort. Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stabiliteten i elförsörjningen, fick rycka in och betala för en tidigare start av R1, som Vattenfall av affärsmässiga skäl planerat att sätta i drift först efter sommaren.

Ringhals 1 startades upp för full effekt och skulle så gå fram till  årsskiftet men drabbades av driftstärning och snabbstoppades 13 augusti. R3 planerades att kopplas upp mot elnätet den 24 juli och R4 den 27 augusti. Så blev det inte. Elpriset var för lågt så de stod stilla. Planeringen höll inte utan R3 startades upp först efter att R1 stoppats. Uppstarten tog några dagar med skakig drift. Hade R3 startats 24 juli hade troligen inte det kaotiska läget uppstått.

Vad säger historien. All elproduktion sker affärsmässigt. Det är inte kundernas behov utan bolagens som styr. För kärnkraftsanläggningarna skapa det problem. De är stora producenter och kan inte som de fossilgas drivna elverken i Stockholm, Göteborg och Malmö stänga. Regeringen rycker ut för att få ordning på hoten om omedelbar elbrist. Det saknas lagstiftning som behandlar krav på elleveranser. Kraftbolagen kan göra som de vill och ser enbart till det affärsmässiga. I Sverige har det skapats ett oligarkliknande situation med några få stora aktörer. Det särskilt sedan kommuner i någon konstig vinst jakt sålt ut sina el-anläggningar. De som behållit sina har konstaterat goda vinster till kommunen.

Affärsmässigheten i kärnkraft finns endast i redan byggda anläggningar. Orsaken är att nyinstallerad vind och solceller  göras till en lägre kostnad. Politiska mål talar om ett samhälle som är helt fossilfri och skälet är ytterst mänsklighetens överlevnad. Trott det uppenbara att kärnkraften är i en återvändsgränd vurmar politiker från SD, L, KD och M om att reglerna ska göras om, mer kärnkraft behövs. 

Retoriken verkar vara viktigare än förnuftet för SD, L, KD och M. 

På affärsmässig grund görs alltid den mest lönsamma investeringen.

Rostig reaktor i Ringhals stoppas.

En rostig reaktor havererar i Ringhals! Låt oss hoppas att den förblir avstängd och avvecklas.

 

Vid stoppet av den rostiga rektorn i Ringhals skenade elpriset till aldrig skådade nivåer. Detta visar på osäkerheten att bygga elleveranserna från en källa. I debatten har treklövern eller det konservativa blocket SD, M och KD med stora ord hävdat att rostiga och av ägaren olönsamma reaktorer ska drivas vidare. Vad som här kan sägas 'är att dessa partier helt lämnar säkerhet och ekonomi utanför retoriken. Det som hänt i Ringhals visar på riskerna med ett uttjänt verk. Byk ny kärnkraft och där instämmer Liberalerna med treklövern. Sen sunda frågan är trotts allt. 

Finns det någon investerare som tror på kärnkraftens lönsamhet vid ett nybygge? Endast politiska villfarelse i konservativa blocket med uppmuntran från L.

När ett vindkraft brinner eller tappar en vinge slås stora rubriker upp. I fallet med Ringhals borde det vara motiverat men på det planet råder lugn.

Det vi ser när reaktorn faller ut är att andra producenter tar över. Nu hände detta på sommaren när det är fullt i de norrländska vattenmagasinen. Vid tillfället var vindkraften god och gav mer än kärnkraften efter stoppet.

Bildkällor: Svenska Kraftnät.

Finland har kärnkraften i Lovisa problem. De reaktorerna har tillstånd tre år till och politikerna vill förlänga tillstånden till 2050. Ägaren är dock tveksam till fortsatt drift. 

Två stora reaktorer i Finland är ju tänkta att tas i drift, en planerades få start 2009 men har nu siktet på 2023. 14 år efter tidsplanen! Den andra planers få start kring 2030.

Belarus parodi

Valet i Belarus var en blåkopia på sovjetsystemet och en demokratisk parodi.

Över 30 år har demokratierna i väst acceptera denna ordning som i demokratiranking hamnar på plats 150. Kuba och Kina placeras sämre.

Människor har lämnat Belarus i strid ström. Trötta på Europas bottennoteringar i de flesta aspekter. 

Nu har de ena av landets två ryskbyggda atomkraftverk laddats. Minnet från Tjernobyl 1984 har helt utraderats ur minnet. 

Vi kan bara hoppas att sovjets fall 30 år försenat äntligen når även Belarus!

Energi till vilket pris?

I Sverige har röster höjts för bevarande av kärnkraften. de rostiga och all mer osäkra verken önskas bibehållas. Utan att ta hänsyn till marknaden verkar dessa förespråkar agera enögt. PRISET FÖR NY SOLEL OCH VINDEL HAR DRASTISKT MINSKAT. Priset för nu KÄRNKRAFT har drastiskt ÖKAT. HUR SKA VI BETE OSS? Marknaden har utanför den politiska svären agerat. Upptäckt att kärnkraften och fossileldat inte är lönsamt.

I den framtida el-balansen är både solel och vindkraft resurser som inte är reglerbara. När solen lyser och vinden blåser störtdyker elpriset. Detta borde vara positivt för elkunderna. Den oreglerbara vindkraften kan hundrafalt förse oss med energi fast med förbehållet att det inte alltid blåser. Solelen är idag knappt en procent av produktionen men förväntas i framtiden få en betydligt större andel. 

Kärnkraften är inte lämpad för att stå för regleringen utan här är det vattenkraften som redan idag klarar den uppgiften. För att den regleringen ska bli bättre behövs större kraftöverföring i våra stamnät. 

I Finland oroas man av nedstängning av svensk kärnkraft. Själva bygger man ny kärnkraft. Samtidigt behövs i Finland en kraftig förstärkning av överförd kraft från Sverige och Norge. Den nya kärnkraften behöver få ledningar så att den kan levereras! Från Sverige förväntas en kabel Wasa Umeå på 600MW och över Torneälven en tredje luftledning på 700MW och från Norge en lyftledning på 600MW. Allt detta som säkerhet att få kraft till Finland när det nya kärnkraftverket står klart. Givetvis kan elen gå från kärnkraftverket att täcka behov i Sverige och Norge.

Var har vi reglerbar kraft förutom i de svenska stora älvarna? När kärnkraften kom på 1970-talet lades ett stort antal mindre kraftverk ned i Sverige, dessa motsvarar ca två kärnreaktorer. En del av dessa var möjliga att delta i regleringen av el-mängden. En återställning av en del av dessa kraftverk kan ge ett bidrag till ökad reglerbar kraft. Dock är det i Norge en betydande utbyggnad av reglerbar vattenkraft kan ske. Det har till nu inte hänt då Norge idag har ett betydande överskott på el. I framtiden finns inget el-överskott! Norge kommer att få incitament och bygga ut reglerbar vattenkraften, så även i mindre utsträckning Sverige.

Det byggs kablar inte bara mellan Sverige och Finland. Det finns kabel till Lettland, Polen, Tyskland och Danmark. Kablar som överför vatten- och vindkraft mellan länderna. Ibland, mycket sällan behöver Sverige smutsig kol-el från Danmark eller Polen, fast oftast exporterar Sverige elöverskott över dessa kablar. Kabeln till Lettland har medfört att elpriset i de baltiska länderna halverats mot det pris Ryssland kräver. Kablarna fungerar som immunitet mot de ryska energipolitikens maktutövande. De norska kablarna mot Tyskland minskar det ryska inflytandet i energisektorn.

I betraktande av den svenska avvecklingen av äldre kärnkraftverk är det enkelt att konstatera att husägare sätter upp soldrivna el-paneler i en omfattning som är både bra för el-balansen som för husägarens ekonomi. Denna el som produceras förbrukas lokalt vilket klaras av befintliga nät som kan utnyttjas bättre. Utbyggnaden av vindkraft kompenserar snabbt mer än den avvecklade kärnkraften.

Ska vi vara ärliga så är det svårt att förstå de som talar om brist på EL! Denna brist finns enbart i vissa områden som t.ex. Stockholm, Malmö och Göteborg, där man lägger ner sina fossileldade kraftverk och inte ersätter dem med något bättre. I Stockholm lär det inte finns  ett enda vindkraftverk!?

Kostnad kärnkraft?

Det är svårt att uppskatta kostnaden för nya anläggningar, som kan tänkas byggas om 5 – 10 år, av en rad skäl. Ett skäl är att det nästan inte byggts någon ny kärnkraft i Västeuropa och Nordamerika under de gångna 30 åren, så det finns mycket få realistiska referenser. Om man ska sätta igång att bygga mycket ny kärnkraft måste man göra en nystart, som kan bli dyr. Erfarenheten från det finska reaktorbygget i Olkiluoto avskräcker. Reaktorn skulle ha varit färdig 2009, men blir klar allra tidigast 2018. Ett identiskt reaktorbygge i Flamanville i Frankrike är också kraftigt försenat och mycket dyrare än planerat. Elforsk citerar en rad olika kostnadsbedömningar som i de flesta fall ligger högre än den egna bedömningen.

I Storbritannien planeras ett par nya stora reaktorer i Hinckley Point i Somerset. Markarbetena har redan inletts, men många undrar om bygget kommer att fullföljas eftersom man redan talar om kostnadsproblem. Den brittiska regeringen har garanterat investerarna ett pris på elen på 92,5 pund per MWh, eller drygt 1 kr per kilowattimme under 35 är, inklusive indexuppräkning. Elforsk anger en kostnad för kärnkraft på 54 öre/kWh, bara halva kostnaden mot den brittiska garantin. Det är inte trovärdigt, om man inte kan ange goda skäl. Vem tror att vi i Sverige kan bygga billigare och snabbare än i Finland, och till halva kostnaden jämfört med bygget i Storbritannien?

Källa: https://www.svebio.se/press/blogginlagg/vad-kostar-det-att-bygga-ny-karnkraft-och-vindkraft-har-elforsk-raknat-ratt/ 

Risken med kärnkraft är inte endast en förödande olycka, än mer verkar ekonomiska skäl tala för att marknaden överger den formen av energiproduktion när atomvapen inte längre är ett mål och att alternativa utbyggnader av energiproduktion är mer kostnadseffektiva.