Efter fyra hundra år har samerna erkänts som urfolk med urninnes hävd.
Det som en gång stulits ska givetvis lämnas tillbaka.
Högsta Domstolen ger Girjas sameby rätt - staten förlorar
Högsta domstolens dom är tydlig och klar:
Girjas sameby har ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska
på samebyns område ovanför odlingsgränsen och den ensamrätten är grundad
på urminnes hävd.
HD menar att staten inte kunnat visa
att samernas av urminnes hävd uppkomna rättigheter skulle ha släckts.
Samerna hade i vart fall i mitten av 1700-talet rätt att upplåta jakt
och fiske och kronan accepterade då den samiska rätten. Den rätten har
sedan övergått till samebyarna genom lagstiftning. (Den första
renbeteslagen kom 1886 och 1971 ändrades styrelseskicket från
lappfogdesystem till samebyar med egen styrelse.)
Att frågan om rätten till jakt och fiske hamnade i
domstol beror till en del på att en majoritet i Sveriges riksdag
beslutade om den s.k. fria småviltjakten i fjällen, samtidigt som
samerna hölls utanför processen. Att småviltsjakten släpptes fri samma
dag som Sametingets första mandatperiod invigdes den 25 augusti 1993
väckte stor ilska.
Sametingets styrelse närvarade i Stockholm när domen
lästes upp och gläder sig. Styrelsens ordförande Per-Olof Nutti säger
att domen öppnar helt nya möjligheter för Sametinget:
- Det är en klar och tydlig dom som bekräftar samernas rätt till
självbestämmande. Det är en ståndpunkt som Sametinget hävdat från allra
första början. Nu har vi fått upprättelse.
- Den svenska staten har behandlat samerna felaktigt genom historien.
Nu har vi fått andra förutsättningar att arbeta gentemot myndigheter,
departement och organisationer, konstaterar Nutti.
HD:s ledamöter var eniga i sin dom. Två stycken
ansåg att Girjas sameby kunde anses ha rätt till jakt och fiske utifrån
rennäringslagen medan de övriga resonerade att de samiska rättigheterna
är baserade på urminnes hävd, vilket också står i domsutslaget.
Girjas-målet har varit ett stort och mycket
komplicerat mål. HD har gått igenom en väldigt stor mängd material och
gammal lagstiftning ända från 1500-talet. Hovrättens dom var något
otydlig men HD kom till samma resultat som tingsrätten.
Samebyns advokat Peter Danowsky har jobbat med
Girjasmålet sedan 2007 och har nu fått vara med om att skriva historia.
Han är glad över att domstolen tagit fasta på det långvariga bruket och
tycker det är bra att domstolen landat i en civil rätt.
Kontakt
Per-Olof Nutti
Sametingets styrelseordförande
+46 070-376 31 12
Alimus Duopmostuollu doarju Girjás čearu – stáhta vuoittáhalai
Alimus duopmostuollu lea cealkán áibbas
čielga duomu: Girjás čearus lea aktovuoigatvuohta mearridit galget go
iežát beassat bivdit ja guolástit čearu eatnamiin gilvinráji bajábealde,
ja dan aktovuoigatvuođa guoddá čearru doloža rájes geavaheami bokte.
Alimus Duopmostuollu gávnnaha
ahte stáhta ii leat nagodan duođaštit ahte sámiid rievttit doloža rájes
geavaheami vuođul, leat nohkan. Sámiin lei goit 1700-logu gaskkamuddui
riekti addit lobi bivdit ja guolástit, ja stáhta dohkkehii sámi rievtti.
Dat riekti lea dasto sirdon čearuide lágaid bokte. (Vuosttaš
boazodoalloláhka bođii 1886, ja 1971:s nuppástuvai stivrenvuohki go
lappefogde-vuogádat heaittihuvvui ja stivrejupmi sirdui čerrui mas lea
iežas stivra.)
Sivvan manin bivdo- ja guolástanriekti šattai áššin
duopmostullui, lea mealgadii dat ahte Ruoŧa riikkabeaivvi eanetlohku
mearridii luoitit smávvafuođđobivddu friddja duottarguovlluin, seammás
go sámit eai beassan leat mielde dán proseassas. Lei hui suhttadahtti
ahte smávvafuođđobivdu luitui friddjan seamma beaivvi go Sámedikki
vuosttaš doaibmaáigodat rahppui borgemánu 25 beaivvi 1993.
Sámedikki stivra lei Stockholmmas go duopmu celkui
ja stivra illuda dáinna. Stivraságadoalli Per-Olof Nutti lohká ahte
duomu bokte rahpasit Sámediggái ođđa vejolašvuođat:
- Dát lea hui čielga duopmu mii duođašta sámiid
rievtti iešmearrideapmái. Dat lea oaidnu maid Sámediggi lea čuoččuhan
álggu rájes juo. Dál leat mii ožžon riekta.
- Ruoŧa stáhta lea vearrut meannudan sámiid vuostá
historjjá čađa. Dal leat mis iežá eavttut maid mielde sáhttit bargat
eiseválddiid, departemeanttaid ja organisašuvnnaid ektui, oaivvilda
Nutti.
Alimus duopmostuollu celkkii ovttamielalaš duomu.
Guovttis aniiga ahte Girjás čearu riektevuođđun bivdui ja guolásteapmái
sáhttá leat boazodoallolága jelgii, ja nuppit ges atne ahte riekti
vuođđuduvvo doloža rájes geavaheapmái, ja nu čuožžu maid duomus.
Girjás-ášši lea leamaš stuora moalkás ášši. AD lea
mannan oba olu materiála čađa ja guorahallan boares lágaid gitta
1500-logu rájes. Hoavvarievtti duopmu lea veahá eahpečielggas, muhto
Alimus Duopmostuollu gávnnahii dan seamma maid diggeriekti lea
gávnnahan.
Čearu advokáhtta Peter Danowsky lea bargan
Girjásáššiin 2007 rájes ja lea dan rájes leamaš mielde dán historjjálaš
áššis. Son illuda go duopmostuollu lea deattuhan guhkes áiggi
geavaheami, ja atná buorren ahte duopmostuollu lea nannen
siviilarievttálaš vuođu.
Váldde oktavuođa
Per-Olof Nutti
Sámedikki stivraságadoalli
+46 070-376 31 12